Posted in Diskutabelt, Familj, Ironi, Krämpor, Personligt, tagged administrera, alkohol, allmängods, alternativ, andras grejor, arbete, återanvändning, barn, bil, bild, blod, blodsår, bud, champagne, champagneglas, CV, delas, djupt sår, dyrt, elände, färg, företag, försöka sälja, fira, fotograf, fråga om lov först, fungerar inte, funktionshinder, gåva, göra konst, ge bort, ge bort gåvor, golv, grå, gynna, hålla mig på benen, humor, hundralapp, Iittala, inga skrupler, ingen lyxpryl, inkClub, Instagrambilder, inte solklara regler, jätteont, jobb, känslor, KBT:a, kliva upp, kommentar, konstnär, låna, loppis, lukrativ affärsidé, mejl, Metro, min förtjänst, Myndigheten, nätshopping, New York, nytt jobb, oteknisk, ouppackad, paket, plåster, present, redo, Richard Prince, Samhall, säljas, sår, second hand, självironi, Sjukstugan i Backen, skada mig, skåla, skriva, skrivare, slutsats, sociala medier, soligt, Solskenet i någons liv, spara, svart, svart bläck, Sverige, svida, svimma, sysselsättning, ta en bild, tänka på miljön, text, tjäna storkovan, toner, tonerbyte, totalt pris, traumatisk vistelse, trist, trogen kund, Uppsala, Uppsalanyheter, USA, utskrift, variation på temat, vänster pekfinger, värt, vittne on 27 maj 2015|
Ett inlägg om känslor, sår och att ge bort gåvor – och andras saker.
Den här kaffekoppen såg jag på Social Ekonomi Uppsala i måndags. Den illustrerar bra detta första stycke i mitt inlägg.
Det är inte alla förunnat att vara Solskenet i nåns liv. Men i morse kunde jag sätta upp det på mitt CV. Fästmön hade klivit upp för att göra sig redo för arbetet. Morgonen var grå och trist. En stund senare, när vi satt i bilen utanför hennes jobb blev det plötsligt soligt. Av detta drog vi båda slutsatsen att det måste vara min förtjänst – jag är helt enkelt Solskenet i Annas liv. (Om du inte fattar att jag är ironisk i den här texten behöver du inte läsa mer.)
Jag skulle vilja fortsätta vara Solsken idag, men efter att ha tampats med tonerbyte i min skrivare är det omöjligt. Tur att det inte fanns några vittnen. Min skrivare behöver jag när jag ”administrerar” för att kunna visa upp att jag ”administrerar”, så att säga. Min skrivare är ingen lyxpryl, den kostade ett par hundralappar för några år sen. Det som är dyrt är toner till den. En behållare svart och en behållare färg behövs och det totala priset ligger på runt 400 spänn. Sånt svider. Men jag har ärligt talat ingen lust att åka in till Myndigheten i stan så snart jag ska göra en utskrift som har med min ”administration” att göra.
Det som händer när jag byter toner är för det mesta att
- skrivaren inte fungerar efter tonerbytet
- det blir svart bläck överallt – på golvet, på mig etc
Men idag blev det en variation på temat
Otekniska Tofflan.
Ett blodsår!
Det som skedde idag var att jag lyckades skada mig så att ett blodsår, som barnet I brukade säga, uppstod. I samband med detta passade jag på att KBT:a mig lite och ta en bild. Det är nämligen så att jag svimmar vid åsynen av blod efter en traumatisk vistelse på Sjukstugan i Backen år 2010. Idag höll jag mig på benen – men det var knappt. Och nu sitter jag och skriver med ett plåster på vänster pekfinger för att inte få skit i det djupa såret – som för övrigt gör jätteont när jag skriver. (Det här är självironi.)
Den här gången när jag grejade med skrivaren var det trots allt värt eländet ganska mycket för mig personligen. Jag brukar nätshoppa toner via UppsalaNyheters webbplats (högerspalten) hos InkClub. På så vis gynnar jag två företag här i Uppsala samtidigt som jag tänker lite på miljön (återanvändning av tonerbehållare) och på sysselsättningen (InkClub har anställda i Uppsala samt samarbetar dessutom med Samhall, som ger jobb åt människor med funktionshinder).
Förra gången jag köpte toner fick jag som trogen kund en fin present – det är här det extra värdet för mig personligen kommer in! Jag fick ett paket med två champagneglas från Iittala. Bara så där… Glasen är ännu ouppackade. Tanken är att spara dem för att sen skåla med dem fyllda av champagne när jag har fått nytt jobb. Alternativt ges de bort till nån annan som ska firas. Eller så försöker jag väl sälja dem… (Man ska inte ge bort gåvor man själv har fått, men glasen är ju inte nån gåva från nån jag känner utan från InkClub…) Nån som redan nu vill lägga ett bud på glasen???
Fina champagneglas från Iittala. Lägg ett bud på dem genom att skriva en kommentar eller mejla mig – adress överst i högerspalten!
En människa som inte tycks ha några skrupler vad gäller att sälja andras grejor är Richard Prince, läser jag i Metro. Han är konstnär och fotograf, bosatt i New York – och lever på att göra konst av andras Instagrambilder. Tydligen är detta en mycket lukrativ affärsidé, för enligt Metro
[…] tjänar [han] storkovan. […]
Det är nämligen så att det vi lägger ut på nätet blir allmängods, kan delas fritt och uppenbarligen säljas – i USA, i alla fall. Här i Sverige får man varken låna texter eller bilder hur som helst – men det är inte solklara regler vad som gäller! Så tänk på att det är bäst att fråga om lov först innan du lånar!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, Familj, Krämpor, Personligt, Trams, Vänner, tagged allrengöring, apa, avi, avsändare, Årsta, bekantskapskrets, bil, blogg, bokstäver, brun, dölja, debut, deckare, diska, diskmedel, diskmedlet Lemon & Aloe Vera, Ecover, ekologisk, eksem, engelska, etikett, familjemedlem, följebrev, förlag, fult ord, gnälla, handskar, Historiska media, humor, inte julafton, inte miljövänligt, julefrid, julklapp, komma överens, Kung Markatta, kyla, levereras, litteratur, luftrör, Medan mörkret faller, miljö, miljösmart, ny, nyfiken, paket, paketera, produkter, prova, recensera, rengöringsmedel, säljas, skriva, slå in, snäll, sprejflaska, städa, Sverige, tecken, utflykt, utgiven, webbplats on 02 december 2014|
2 Comments »
Ett inlägg om paket.
På dagens agenda stod bland annat att hämta ett paket i Årsta av alla ställen. Nog för att jag har vänner där, men… På avin stod Kung Markatta som avsändare, vilket gjorde mig en aaaning… konfunderad. Men nyfiken, förstås! Skulle inte du bli det om du hade ett paket att hämta?! Fast markatta är ju en apa och mig veterligen har jag inga apor i min bekantskapskrets.
Två bruna paket fick jag idag – och det är inte ens julafton!
Paketet visade sig innehålla två ekologiska och miljösmarta produkter. Jag får ju, särskilt när det är kallt, ofta eksem på händerna av diskmedel och rengöringsmedel. Det är inte alltid det funkar att använda handskar när jag diskar eller städar. Och en del rengöringsmedel har jag fått allt svårare att använda eftersom mina luftrör inte kommer överens med dem. Produkterna kommer från Ecover och sägs, enligt följebrevet, vara miljösmarta – det vill säga snälla mot både miljön och oss som använder dem. Jag ska nu få testa diskmedlet Lemon & Aloe Vera samt en allrengöring, båda på bekväm sprejflaska, förstås. Diskmedlet är så nytt att det inte ens finns på Ecovers webbplats. Lite märkligt, bara, att webbplatsen enbart är på engelska när produkterna ska säljas i Sverige… Ytterligare lite märkligt var att paketet levererades ända bort till Årsta. Inte så miljövänligt, för jag fick ta bilen dit.
Men nu ska jag inte gnälla, för när jag kom hem hittade jag ytterligare ett paket fast i min postbox. Det var en nyligen prisbelönt debutdeckare, utgiven av förlaget Historiska Media, som precis som de ekologiska varorna ska provas och recenseras på en blogg nära dig.
Varor att prova och recensera.
På min utflykt idag passade jag förstås också på att handla lite klappar till en familjemedlem. Det ena paketet var inte alls roligt att slå in – vilket jag också skrev på etiketten… Sån är jag! Det fula ordet dolde jag bakom andra tecken än bokstäver. Och så får vi hoppas att julefriden infinner sig – till julafton, i alla fall…
”Jag har slagit in det här *$§”@ paketet själv…” står det julefridigt nog på etiketten.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Personligt, Trams, tagged affär, användning, bild, blogg, få plats, fel, foto, handtvätt, händer, humor, kolla, kommunikation, konstatera, korvkiosk, krubb, praktexempel, säljas, små händer, svart, vända, vinglas on 08 november 2014|
Ett kommunikativt inlägg.
Kommunikation är svårt. Det har jag ju konstaterat miljoner gånger på den här bloggen. Igår såg jag några praktexempel på hur fel det kan bli. Här bjuckar jag på ett par:
I en affär såldes… ja, vad såldes egenligen..?
Men… vad är det som säljs här?
Vi vänder på bilden och kollar…
Krubb för 1 190:- Ingen korvkiosk med andra ord…
Och när det gäller användningen av vinglas… Jag har då aldrig hört att man ska ha dem till händerna. Fasen så små händer man måste ha då…
Vinglas endast handtvätt kräver väldigt små händer för att få plats i glasen…
Kommunikation är svårt, som sagt var…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Personligt, TV, tagged alkohol, ansökning, ansökningsbrev, arbete, artikel, Älvkarelby, Örebro, ärlighet, åka förbi, återvinningsstation, öl, ölbryggning, bajs, bajsmarodör, berättande, beställningssortiment, bevis, bild, bilda regering, blandning, bråttom, bryggeri, bubbla, butik, bygge, centrallager, cidersort, Clas Svahn, CV, Dagens Nyheter, Downton Abbey, Dragon Gate, Dragon Land, dumma saker, E4, Ekot, enkel, entusiastisk, fagra löften, falla, fascinerande, framtid, gammal, ger sig inte, glo nyfiket, golv, grundtrygghet, häftigt, hända saker, häng med, hängask, hålla tummarna, heja på, hetta till, historisk dundertabbe, hotell, hylla, jobb, journalistiskt magplask, jul, kinesisk, kinesiska, kitsch, klant, klicka, konsekvent, kossor, krydda, kulturcentrum, kung fu-kurs, kvällspress, kyrkogård, lay out, länk, lätt, lätt att läsa, lång, lögn, lita på, livegen, lokalt öl, lust, lyfta fram rätt saker, Mariestad, media, miss, misstänksam, modern detalj, modern vägmarkering, Motala, Motala Brygghus, Mr Li, myggmedelsmiljardär, nya regler, nyhet, oinformerad, omvärld, omvärldsspaning, påsk, plantera, polisstation, politik, poppa upp, populär, porträtt, putsa, reklam, rekryterare, reporter, restaurang, retorisk fråga, riktat CV, saga, säljande presentationer, säljas, säsongssort, sätta på spisplatta, söka jobb, skoj, skriva, skriva bra, sorgeträd, sosseledare, spana, stad, stå kvar, stoppa, stora planer, studera, Sverige, Systembolaget, tänka ett varv, the sky is the limit, transport, trevlig och korrekt ton, TV-antenn, upptäcka, utan att spola, utanför, uträtta sina behov, utrikesministerpost, val, varuhus, Västra vägen, Yggdrasil on 17 augusti 2014|
Ett omvärldsspanande inlägg.
Det händer saker hela tiden utanför min bubbla. Och bara för att jag sitter här och är livegen betyder inte det att jag är oinformerad. Jag tycker att det börjar hetta till nu inför valet, till exempel. Hetta till så det blir väldigt… dumma saker som poppar upp ibland. Eller fagra löften som inte hålls. Vad vet jag..? I min omvärldsspaning börjar vi med det här med jobb, i alla fall. En del av grundtryggheten, du vet. Eller? Häng med om du har lust, stå kvar om du hellre vill det.
Hur har du det med ditt CV??? Den som söker jobb vet att ett CV bör man ha. Många är lite för… entusiastiska och kryddar sina CV:n. Men CV-lögner kan fälla dig! Ärlighet varar längst, vet du väl? Så många som sex av tio rekryterare upptäcker lögner i ansökningar. Rekryterarna efterlyser säljande presentationer, CV:n som lyfter fram rätt saker och… bra skrivna CV:n. Man kan putsa sitt CV genom att skriva riktade CV:n. Ett CV bör inte vara för långt. Själva ansökningsbrevet bör vara mer berättande än ett CV. Men ändå lätt att läsa. Och lay outen ska vara enkel och konsekvent. Tonen ska vara både korrekt och trevlig. Eh… tror du fortfarande att jobbsökeri är lätt??? (<== retorisk fråga).
Inte utan mina kossor… Igår kom beviset på att man inte ska lita på allt som sägs och skrivs. Ekot gick ut med nyheten att nuvarande sosseledaren tänkte ge en tidigare sosseledare utrikesministerposten om det var så att man fick bilda regering. Fast det var ett journalistiskt magplask, enligt nuvarande sosseledaren. Men jisses så det kommenterades till höger och till vänster och i sociala medier! Den som tänkte ett varv till blev misstänksam. Förre sosseledaren ville för övrigt bara ställa upp om han fick ta med sig sina kossor…
Dragon Gate invigt igen. I lördags invigdes Dragon Gate. Igen. Bygget har pågått i tio år intill E4:an i Älvkarleby. Ett fascinerande bygge, tycker jag, som då och då har åkt förbi och glott nyfiket. Enligt Dagens Nyheter är det en blandning av kulturcentrum, restaurang och hotell. Och så finns där rätt mycket kitsch, tycker reportern Clas Svahn. År 2004 tog en kinesisk myggmedelsmiljardär över platsen. Mr Li har stora planer. Han tänker sig ett Dragon Land med en kinesisk stad, men vill även skapa möjligheter att studera och lära sig kinesiska där. Liksom ett varuhus och kung fu-kurser. Ja… det är väl så att the sky is the limit..?
Historisk dundertabbe i Downton Abbey. I västvärlden gör vi emellertid mest tabbar. När det var dags att göra reklam för en ny vända av populära TV-serien Downton Abbey hade man lite för bråttom och glömde ta bort en modern detalj ur ett porträtt… (Klicka på länken och kolla på bilden först om du upptäcker missen!) Men lite skoj var det allt! Fast det är inte första gången det är klantar i farten när det gäller Downton Abbey. Tidigare har man lyckats visa både TV-antenner och moderna vägmarkeringar.
Bajsmarodör härjar i Mariestad. Ja man tror inte att det är sant, men ska man tro kvällspressen så är det det. Alltså, en bajsmarodör härjar i Mariestad. Jan-Åke på bilden vid artikeln som länken går till råkade emellertid inte ut för bajs – det var bara nån som satte på hans spisplattor när han inte var hemma. Men andra boende på Västra vägen har råkat ut för att en bajsmarodör alltså har kommit in i deras hem och uträttat sina behov – utan att spola efter sig. Hur ska detta sluta??? Bajs på golvet som på bilden här intill?
Yggdrasil i Metropolen Byhålan. På en återvinningsstation nära Hotell Gripen polisstationen i Motala växer en gammal hängask. Enligt experterna planterades såna ofta förr på kyrkogårdar som sorgeträd. Det här trädet är omkring 100 år. Så nja, då kan det ju inte vara Yggdrasil. Men ändå… Häftigt!
Ölbryggning i Metropolen stoppad. Fasa! Öl är gott. Men nu har ölbryggningen vid Motala Brygghus stoppats. Skälet är att Systembolaget väntas införa nya regler som gör att det lokala ölet – och andra liknande – inte får säljas på Systembolaget. För att få finnas med i Bolagets beställningssortiment måste bryggerierna se till att själva transportera ölet till centrallagret i Örebro. Men det är inte detsamma som att finnas på en hylla i butikerna. Mellan 40 och 50 småbryggare har fått veta att de inte får nån hylla. Hur Motala Brygghus tänker inför framtiden är ovisst, men man funderar på en ölsort för hela Sverige, säsongssorter för jul och påsk och två cidersorter. Ger sig gör de inte! Tofflan hejar på och håller tummarna!
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 