Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘saffransbulle’

Ett inlägg om min tredje advent, tillika Luciadagen.


 

Nån Lucia knackade inte på i morse med kaffebricka, lussekatter och skönsång. Jag fick minsann kliva ur sängen och sätta på kaffe själv. Men den första muggen tog jag med mig till sovrummet och avnjöt tillsammans med boken om heder.

När klockan var tjugo i tio messade jag Fästmön och frågade om det passade med en tur till Fullerö idag för de sista julklappsinköpen. Det passade. Jag hade ett par saker att göra hemmavid först. Tvätta, till exempel. Jag fattar inte vem som skitar ner så mycket kläder här… Till frukosten kom i alla fall Lucia med två tärnor och en finsk stjärngosse som såg ut som om han provsmakat starkvinsglöggen i släptåg. Sist i tåget fanns en lussekatt. Lussekattens ljus och stjärngossen samt tre ljus i adventsljusstaken tändes andaktsfullt.

Luciatåg och tredje advent

Mitt eget Luciatåg är väl ett av Sveriges få tåg som går enligt tidtabell. Tre ljus tändes i staken också.


På Fullerö glodde vi på tomtar.
En och annan julklapp inhandlades också. Och jag slog på stort och köpte en glittrig tjej till mig själv.

Detta bildspel kräver JavaScript.


På hemvägen stannade vi till vid ICA Solen 
för vi behövde handla fikabröd och mat. Fast det var bara en som handlade och den som ”glömde” handla har nu ingen middagsmat till ikväll. Så kan det gå. I Himlen var det fullt av levande lussekatter. De är så söta att en nästan kan äta upp dem till söndagsmiddag… När vi skulle fika och tända adventsljusen fick vi emellertid stänga ute katterna från köket. Katterna fick titta på oss genom glaset i dörrarna. Dels ville vi ha vårt fikabröd ifred, dels ville vi inte ha några svedda morrhår eller grillade kattungar. Men killarna, båda bonussönerna, fick sitta med vid bordet. (Visst är vi snälla?) Efter fikat släppte vi in mamma Mini. Hon visade sig gilla både ädelost och svarta oliver, den gourmet-kattan.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nja, för att få nån ordentlig Lucia-feeling 
fick jag titta på SvT i kväll. Det var riktigt mysigt att kolla och lyssna medan jag slog in årets tre sista (?) julklappar…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett gott inlägg.


 

Chokladbit 10g

Denna unnade jag mig på förmiddagen. Hela tio gram Marabou mjölkchoklad…

Det är bara att inse att jag har en svag karaktär. Men samtidigt… om en har gått ner sex kilo på lite mer än två månader då tycker jag att en kan unna sig en mjölkchokladbit från Marabou på tio gram till förmiddagskaffet på jobbet. Och det var precis vad jag gjorde. Som jag njöt… Den djupa tallriken med godis från igår var nämligen påfylld i morse. Runt den låg även lite frukt och ett paket pepparkakor. Frukten och pepparkakorna var kvar när jag gick hem i kväll, men godiset var slut. Det känns skönt att veta att jag inte är den enda godisråttan i hela världen. Eller ens på mitt jobb.

Datorskärm You died

Dött hade jag med all säkerhet gjort av förskräckelse om jag sumpat plånkan idag!

En lite märklig dag och vecka har det varit. Jag tänker inte gå in närmare på det än så. NK* var helt klart förkyld i morse och jag krävde ett visst avstånd. Men vi tog ändå veckans restauranglunch tillsammans. Det blir att en pratar om lite annat än jobb då – både roliga saker och mindre roliga.

Fast dagens lunch höll på att sluta riktigt illa. Efter maten gick vi upp och jobbade och en stund senare knackade H på och frågade om jag saknade nåt. Min plånbok, till exempel… JA JÄVLAR!!! Den hade jag lagt ifrån mig i matsalen! Men jag måtte jobba på ett ställe med enbart ärliga människor, för plånboken var inlämnad i kassan och varken plastkort eller kontanter saknades! En kan ju bara föreställa sig hur min helg hade blivit om plånboken med innehåll var väck så här lagom till jul…

Jul ja… I helgen ska jag städa och julmöbla**. Jag vill göra så fint jag bara kan för min mamma. Det är i ärlighetens namn mest för hennes skull jag pyntar och det är hon som får flest julklappar. Hon får liksom alla de där små sakerna – och några större – som jag inte har kunnat köpa under året på grund av avstånd och ekonomi. Ungefär två veckor ska mamma vara här. Det brukar gå ganska bra, även om somliga pratar typ hela tiden. Tjatar hål i huvet ibland, känns det som. (Intressant nog var det ett pucko som tog åt sig av mina ord förra vintern, blev jag upplyst om. Tog åt sig för att det kände sig träffat av en sanning? En upphör inte att förvånas att somliga tillskriver sig plats i mitt cyberliv… Plats de inte har haft på typ flera år – och när de hade den var den ytterst liten.) En del kan helt klart hålla låda, alltså. Min insats än så länge är att jag åtminstone har burit in två jullådor från förrådet – den ena med julgransprylar, den andra med övrigt pynt.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Innan jag for hem från jobbet 
stärkte jag mig med sedvanlig fredags-go-fika. Jag och NK pratade om våra helgplaner. Att NK är en mycket snäll person fattade jag tidigt i vår bekantskap. En kan hoppas att snällheten och inte förkylningen smittar av sig lite på mig. Men jag kanske inte är utvecklingsbar på den fronten. Jag planerar nämligen att skicka en bild via mobilen på lattjo-lajbans-lådan så att NK riktigt lääängtar efter måndagen…

Saffransbulle

En saffransbulle till go-fikat idag på jobbet.


Hum… Det verkar som om jag redan har ätit 
hela helgens ranson av sötsaker redan. Inte ett dugg sugen på nåt är jag heller, vilket ju är bra. Det finns varken godis eller mat till i kväll, men i värsta fall en påse prästostbågar och öl.

Nu ska jag luta mig tillbaka den här fredagskvällen och slappa och läsa. Och spela lite Wordfeud. Det går väldigt bra just nu, men jag spelar inte med nån mer än vännen Agneta och kollegan E – då får jag inget annat gjort. Medan du njuter av mina avslutande, triumfatoriska bilder får du gärna fundera över dina helgplaner och sen skriva en rad i en kommentar.

Detta bildspel kräver JavaScript.


*NK = Närmaste Kollegan

**julmöbla = julpynta

 


Livet är kort.

Read Full Post »

There really is no place like home! Jag njuter av varje sekund! Fästmöns snälla mamma kom och hämtade mig på sjukhuset. Hon bar min väska, hon stöttade mig och hon buffade på mig (nästan) uppför trapporna hemma. Allt gick bra – tills vi kom upp. Senila Damen *pekar med hela handen på mig själv* hittade inte sina nycklar. Vi letade i säkert fem minuter. Jag grinade nästan och trodde att jag hade glömt dem på sjukhuset. Närå, Senila Damen hade försökt vara smart och lagt dem i ena jackfickan. Så kan det gå!

Anna hade gjort så fint här, städat, plockat undan min tvätt, vattnat krukväxter – och försett mig med några nya. Två blåa hyacinter och en amaryllis till köksbordet. Och till vardagsrumsbordet – en äkta gröngöling!

min julgran 2012

Min julgran 2012! Jag fick en egen!


Min lille julgran
har till och med en stjärna i toppen, en stjärna som Anna har gjort själv. Min lilla Christmas pudding!

stjärna i granens topp

En stjärna i granens topp.


Annas mamma
hade med sig två nybakade kakor bröd och en saffransbulle. Den ena mackan tog jag till middag tillsammans med ett enormt glas mjölk. Det var ljuvligt gott!..

smörgås och mjölk

Smörgås och mjölk och en hög med tidningar att läsa.


Det hade kommit
en och annan räkning och två julkort, båda från släkten i England, samt en massa tidningar. Jag har inte orkat läsa nåt annat än julkorten och räkningarna än. Naturligtvis har jag ringt mamma, igen. Och Anna!

Jag hittade en bekväm ställning i min underbara fåtölj, så jag har legat och tittat på TV. Dels lördagens avsnitt av Downton Abbey, dels filmen Odjuret som gick på SvT1 i kväll.

Nu ska jag borsta tänderna och sen försöka hitta en bekväm säng att sova i. I morgon kommer en fönsterman för att fixa min trasiga persienn – ja han ringde i eftermiddags. Och så kommer Anna för att ge mig en spruta nån gång innan hon börjar jobba klockan 16.

Jag är så tacksam för all hjälp jag har fått! Det går inte att uttrycka i nåt annat ord än

TACK!


Livet är kort. Nu sover vi en stund.

Read Full Post »