Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rysligt’

Fredagar är det rätt mysigt att sätta sig med UppsalaTidningen. Jag tycker att det är en tidning som bara har blivit bättre och bättre med åren. (Förutom att de inte svarade pip ens på en spontanansökan jag skrev till dem för ett par år sen 😦  )

Idag såg jag ett spännande litet fotoreportage kring lokala julklappar. Jag är för att gynna det lokalt producerade och designade – men sen såg jag priserna… Och just priserna fick mig att undra om nån köper dessa prylar.

  • Uppsalahus – Houses of Uppsala – är ett motiv som finns på brickor, muggar, handdukar och disktrasor. Designern heter Emelie Ek. Tänk så kul att ge bort nån sån här pryl till nån som inte bor här! Men.. den mellanstora brickan kostar… 299 pix.
  • Uppsalakulan är en munblåst och handmålad julgranskula i glas. En sån skulle jag mycket väl kunna tänka mig! Men… den kostar… 229 pix.
  • Uppsalalyktan, som egentligen heter Liljeforslyktan, tillverkas av Kristina Sundberg. En sån har jag suktat efter i några år och faktum är att jag sökte på nätet efter försäljningsställen i år. Men tyvärr… Den kostar ungefär… 780 pix.
  • Handgjorda chokladpraliner. Annelie K gör dem utan konserveringsmedel. Nio praliner kostar… 105 spänn. Nej tack, ryktet går att den arbetsgivaren inte är trevlig och dessutom har jag fått en sån pralinask i julklapp från mitt förra jobb. Glufsade i mig alla nio praliner på nolltid i jakt efter en som var riktigt god. Hittade inte en enda utan mådde bara illa.
  • Kulturupplevelser. Kulturkortet för nästa år kostar 200 kronor och är laddat med många upplevelser. Fast det framgår inte vilka… Men detta kan vara en verkligt prisvärd lokal julklapp, det tror jag!
  • Pelle Svanslös-spelet är ett spel för de yngsta, gjort av Ulf Grimås. Låter ju lite kul – för barn, dårå. Men pristet, 299 kronor, låter inte lika kul. Pelle utan Svans kan man dessutom beskåda gratis på en elektronikaffär i Stormarknaden eller nästgårds – om man nu skulle roas av detta. Men vänta nu… Sambon – fast det har han visst ingen, eller hur var det? – sägs mura in levande katter i väggarna! Eller är det andra djur som lever i väggarna? Låter rysligt, rent (!) ut sagt! Nej, bäst att hålla sig borta. Huvva!
  • Bocken Bo är en hopfällbar julbock i vitlack, formgiven av Lina Börjesson. För den korta period – juletid – som jag möjligtvis skulle kunna tänka mig ha en bock i mitt hem – har jag ingen lust att betala 1 350 spänn.
  • Vit mögelost från Eskesta utanför Tierp. Äntligen nåt gott! Och alla ostar är döpta efter gårdens kossor. Men 450 spänn kilot är liiite i häftigaste laget för min hushållskassa…
  • Uppsalablandning av te finns i en röd påse och en svart påse hos Tehörnan. Äntligen en lokal klapp som jag har råd med – 69 kronor styck. Men… jag är ju ingen temänniska utan en kaffemänniska…

Summa summarum: Lokala julklappar är alltför dyra för min plånbok. Eller inte riktigt i min smak… Hade inte UppsalaTidningen kunnat hitta några klappar för mindre bemedlade kaffetofflor också???

Read Full Post »

Äsch, det är bara att skippa X också och hoppa vidare till W.

W

Det finns många W-författare i mina hyllor… Hur ska jag kunna välja ut två? Karin Wahlberg är en av mina favoriter, men henne skriver jag så ofta om ändå här på bloggen…

Jag väljer Sanna Wallin och hennes bok När jag letar efter Max. Boken handlar om Sannas morbror som var en av de första i Sverige som bytte kön. Men könsbytet var inte man pratade om – tyvärr… Så Sanna skrev en bok i stället när Max hade dött. Den är jättebra! Läs den!

Dennis Wheatleys bok Helvetets port står i min bokhylla sen länge. Jag läste den första boken av honom som ung tonåring i England. Det här var riktigt rysliga böcker om satansim och annat ruggigt. Jag är inte säker på att jag skulle gilla dem lika mycket idag…

Read Full Post »