Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ryggvärk’

Ett slött inlägg.


 

Mörka moln

Mörka moln på hemvägen idag.

Nu har jag bestämt mig! Om det är samma skitväder i morgon, lördag, som det har varit idag, fredag, tänker jag bara ligga på sofflocket och läsa böcker.

När jag åkte hem från jobbet fullkomligt öppnade sig himlen av och till. Just när jag tog bilden till vänster var det uppehåll.

Men om det öser ner i morgon också känns det ju rätt värdelöst att tvätta bilen eftersom den blir nerstänkt av vatten från smutsiga regnpölar. Eller göra fint på ballen* när det inte är skönt att sitta där och mattan bara blir genomsur. Dessutom är jag väldigt, väldigt trött efter några ryggvärkiga dar. Visst kan jag unna mig en dag på sofflocket?

Fast jag måste nog ut en liten tur i morgon. I kväll blev det prästostbågar och öl till kvällsmat och det var OK efter den rejäla lunchen. Men på helger äter jag inte lunch, en vana sen jag var arbetslös och inte hade råd med det. Då behöver jag införskaffa nåt rejält till middag. Helst nåt gott och nåt som lagar sig själv. Jag vill ju inte slita ut mig alldeles under morgondagen…

På tal om att slita ut mig tänker jag skrapa en av Trisslotterna nu. Hör du ett jubelvrål från Uppsala är det Petite Moi. Och vinner jag miljoner blir det fest, förstås.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fredags-inlägg. Och lite om lördagen.


 

europadagenJag trodde nog inte i första taget att jag skulle uttrycka det jag gör i rubriken. Men idag gör jag det – rakt och öppet. Dagen inleddes med ryggvärk och med denna fick jag kämpa mig i igenom ett morgonmingel på jobbet med anledning av att det är Europadagen idag. Inte bara kämpa som i lyssna och titta. Jag skulle dokumentera också, i text och bild. Mot slutet kunde jag nästan inte resa på mig. Men allting går, även gamla Tofflor med bråkande ryggar. Det tog större delen av förmiddagen att få materialet klart för publicering på intranätet. Då hade skiten hängt sig en gång också och naturligtvis hade jag inte sparat mer än första stycket och en bild.

Idag har vi haft besök av kollegan som nyligen har slutat. Det märkliga är att besöket här var vigt till den nya personen – som frågade om en hel del saker som jag redan har gått igenom. Jag själv har förstås passat på att be om hjälp vid ett tillfälle, men jag hade inget mer att fråga om eller be att före detta kollegan tankar över. Det var väldigt svårt att jobba samtidigt, emellertid, eftersom det pratades mycket rakt över bordet och snett över.

Kinalunch

Kinalunch passade fint idag på fredagen.

Men det är fredag. Äntligen! Jag har firat med att käka lunch på den närbelägna Kinarestaurangen. Det kändes inte som att trion från enheten saknade mig när de gick iväg på gemensam lunch. Jag lät före detta kollegan med bästis lägga beslag på den nya personen. Det var fascinerande att se de leenden den nya personen fick från ett visst håll. Själv kan jag räkna gångerna jag har fått ögonkontakt med samma person på ena handen. Och då behöver jag inte ta till alla fingrarna. Jag har nåt att se fram emot och det är den 30 juni.

Om du tror att det som sker runt omkring inte berör mig så mycket, då tror du trots allt lite fel. Jag hör och ser väldigt mycket och observerar att en del personer får ta för sig, medan andra näpsades i sin linda. Inte kan jag skylla på kön, jag skyller på mig själv. Jag skulle ha ställt tuffare krav från början och inte envisats med att försöka själv när jag aldrig fick några svar – eller bara oförskämda svar. Men… det gör ont. Det Gör Ont. Nåt annat kan jag inte säga.

I kväll blir det lugna puckar med läsning och Tyst vittne på TV. Jag ska köpa hem nåt gott som jag antagligen sparar till lördagskvällens musikaliska begivenhet. För första gången på flera år ska jag titta på tävlingen ensam. Kanske inte det roligaste, men jag får väl twittra lite, precis som jag gjorde under semifinal 2 igår kväll.

För dig som inte finns på Twitter kommer här en kort sammanfattning:

  • För Malta tävlar i år… Family Four
  • Israel-tjejens lugg var jag rätt avundsjuk på.
  • Kusin Josefin hade skrivit Norges låt.
  • Nörrbaggen hade nog väldigt tajta byxor, av nutcrackervarianten, om du förstår vad jag menar…
  • Roger Pontare och Claire Wikholm var visst också med i tävlingen…
  • Polen gjorde mig mållös. Och det var INTE för att numret och artisterna var bra.
  • Conchita Conchita Conchita – med Wurst i efternamn tävlar för Österrike. Och här tror jag Sanna Nielsen har en riktigt farlig motsåndare. Conchita är nämligen skitbra!
  • Litauen hade inte sparat på stärkelsen i kjolen, precis…
  • Den finska låten var bara så… tråååkig… Anteeksi, Suomi, mutta…
  • Vitryssland skickade ett boyband och såna är ju, som bekant, helt ute.
  • Från Schweiz kom en visslare. Kunde konstatera att det var tur att han inte käkade Mariekex samtidigt.
  • Introt till Greklands låt lät som ett begravningståg i New Orleans.
  • Undrar om slovenskan har en bra ambus..?
  • Monica Lewinsky of Romania?

Så inför morgondagen har jag två favoriter – vår egen Sanna och Conchita.

To be contineud, alltså…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det två år sen Anna och jag förlovade oss.


Så här såg ringarna ut i sin ask.

                                                                                                                                                      Den 8 november 2008 blev vi fästmör. Vi hade annons i lokalblaskan, till och med. Föga visste vi då nåt om bomben som skulle slå sönder tillvaron två månader senare. Jag höll vid tillfället på att bekämpa en fruktansvärd ryggvärk. Det var ingen plåga jämfört med det som skulle komma…


Sen kom ringarna på fingarna! Anna tog bilden!

                                                                                                                                                           Vi firade med att supera på Il Forno Italiano, min mamma bjöd på middagen. Il Forno är en restaurang i Uppsala som jag gärna går till när nåt viktigt och speciellt ska firas, som förlovning eller födelsedag. I år blev det emellertid firande i förskott av tvåårsdagen och på Lady Hamilton i Stockholm. Ibland måste man unna sig!

Med detta inlägg ville jag främst säga att jag är så glad för att Anna finns i mitt liv och att hon och barnen verkligen berikar det. Anna är den mest lojala och trofasta och kloka människa jag vet. Hon har stannat hos mig trots all skit som drabbade mig efter att vi förlovat oss. Inte en tum har hon vikit från min sida, trots att jag ofta pendlar mellan hopp och förtvivlan i jakten på ett nytt jobb och trots att jag periodvis måste tillbringa rätt mycket tid med min mamma.

Jag älskar dig, Anna och jag hoppas att jag en dag får ett jobb så att jag kan fria till dig på riktigt.

Read Full Post »