Återbesök i Gryttby

Ett inlägg om vår årliga tur till Emmaus i Gryttby.

---

 

Idag blev det ett återbesök till Emmaus i Gryttby. Fästmön och jag brukar åka dit en gång om året och botanisera bland allt från blomkrukor, husgeråd, möbler och badrumsinredningar till kläder, skor, böcker och diverse småpryttlar.

Det brukar bli en eftermiddagsutflykt, en tur ut från hemmet. Att bara titta på fina och roliga saker kan vara ganska stor stimulans för en som sällan lämnar hemmet. Det blir liksom påfyllning i fantasin, såväl som i det estetiska sinnet och humorn. För med Anna är varje utflykt ett litet äventyr, en spännande och rolig resa i livet.

Flera uthus och en huvudbyggnad är fyllda av prylar från golv till tak. Jag tyckte att det var bättre ordning i år. Sakerna var fint uppställda och det var lätt att titta och hitta. Bara en snörvlande och väldigt närsynt farbror som stod i vägen då och då idag. Fast han hörde ju förstås inte till varken inredning eller saker.

Innan vi lämnade Gryttby tog vi en fika. Och med hem följde för min del… jaa, gissa vad!..

Här är några bilder från årets Gryttby-tripp:

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen hem till stan berättade Anna om när hennes farfar flyttade hemifrån – vid 70 års ålder samt visade huset han flyttade till. När vi hade skrattat färdigt stannade vi till i Gamla Uppsala och tittade på loppisen där. Även där fanns det fina saker! Ägaren kände igen oss och frågade Anna hur det hade gått med golvlampan hon köpte där sist. Ingenting följde med oss därifrån, men vi beundrade fina burkar – och såg en och annan Tutt-Lisa i glas, denna gång blått…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och innan vi körde in i garaget svängde vi in till Tokerian – det är ju lördag och två söta tanter behövde lördagsgodis för att bli ännu sötare… (Nej, ingen bild!)

När ett kilo räkor har tinat ska jag glufsa i oss det tillsammans med aioli, dill, citron, avokado, kokt ägg, vitt vin med mera. Tyvärr har det mulnat på, så vi kan glömma ballen* till middag och får äta i köket, som vanligt.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Det KAN vara roligt att handla mat…

Ett inlägg i vilket Tofflan är en lyckans ost och skrattar läppen av sig.

---

 

Det är väl nästan aldrig roligt att handla mat? Det känns ungefär som att gå till tandläkaren: man måste göra det och det gör ont – i plånboken. Sen spelar det ingen roll hur trevliga de som jobbar där är.

Men idag fick jag faktiskt skratta lite och kände mig rund och go’ som en lyckans ost när Fästmön och jag besökte ICA Heidan:

Annas ost! Jag visste inte ens att hon var sitt eget varumärke…

Men snäppet roligare var kanske denna goda ost och jättegouda från Ockelbo:

Ockelbos jättegouda ost.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lite pyntat

Innan jag åkte och hämtade Fästmön från jobbet och Elias och Linn vid Elias fritids hann jag jultpynta lite hemma. Det är inte mycket jag har lust att sätta fram och pynta med, men förutom stakar och stjärnor i fönstren har jag ett gäng favoritfigurer. Dessa hängs upp i köksgardinen. Igår utökades skaran till en sjätte figur.

Den allra första fick jag av LÅ och det var den här härliga snögubben.

Snögubben är så rund och go och gör mig glad och varm när jag tittar på honom.

                                                                                                                                                           Sen vet jag inte vilken figur som kom i min ägo efter snögubben, men det kan ha varit den lilla musen på noten.

En liten tomtemus på en not.

                                                                                                                                                           En av figurerna är kanske inte så julig, men väldigt söt och det är älvan.

Älvan är mest julig vad gäller klädedräkten.

                                                                                                                                                             Men en tomtegubbe måste man ju ha i samlingen! Den här är glad och lagom tjock.

Den här lagom tjocka tomtegubben får mig att tänka lite på Karlsson på Taket.

                                                                                                                                                Ytterligare en tomte flyger, men i ett plan.

En flygande tomte.

                                                                                                                                                          Förra julen var så ledsam att jag inte ens hade lust att köpa en årlig julfigur. Men i år kunde jag inte motstå att inhandla denna!

Den här tomten håller utkik och vinkar till alla snälla som passerar.

Read Full Post »