Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rullgardin’

Uppdaterat inlägg!
Jag har också lagt in Paradisoffer av Kristina Ohlsson på bevakning till Anna. Boken kommer ut först i morgon!


Söndagseftermiddag.
Vart har den här dan tagit vägen, egentligen? Nåja, jag har fått en hel del gjort av det jag föresatt mig att göra. Bäst av allt är att mitt hem är rent, sånt blir jag alltid så nöjd av.

Jag har fixat till gardinerna i sovrummet också så att omtagen, en sorts guldsidenband, håller isär dem under dagtid. Faktum är att de blev riktigt bra – sovrummet är MÖRKT om nätterna och nån rullgardin smäller jag inte upp igen. Tack, IKEA, för Werna!

Det blev en tur till Tokerian också. Där hände inget anmärkningsvärt mer än att jag höll på att bli galen på en karl i gul jacka som hela tiden korsade mina gångstigar. Inte nog med att gult är fult, färgen gillas uppenbarligen av irriterande män. Jag inhandlade söndagsmiddag som blir kycklingchorizo. Hemma finns nämligen korvbröd i frysen och räksallad i kylen, vilket gör en komplett måltid. Till eftermiddagskaffet inhandlade jag en kanelbulle så att jag skulle stå mig till middagen.

kanelbulle o kaffe

Tokerians kanelbullar är fantastiska. Mitt kaffe i morse, däremot, blev hur blaskigt som helst, så det krävdes nytt på eftermiddagen.


Åter i hemmets lugna vrå
(ovanligt tyst och lugnt och skönt här idag) började jag titta på gårdagens avsnitt av Mr Selfridge. Efter en stund satte jag på kaffe eftersom morgonens kaffe blev blaskigt. Hade tänkt åka och hämta Fästmön när hon slutade arbeta klockan 14 och sen ringa mamma när jag kom hem igen. Jag sa till mamma igår att jag eventuellt skulle skjutsa hem Anna runt 14-tiden. Vad händer? Jo, precis när jag ska ge mig iväg, en tio i två, ringer… mamma.

Nu hade jag ju inte gjort upp med Anna om att jag skulle komma och det går ju inte att bli arg på mamma trots att hon ALLTID gör så här – det vill säga ringer när jag har sagt att just ett visst klockslag ska jag göra nånting annat än prata i telefonen. Det är som om mamma inte riktigt lyssnar. Hon hör klockslaget, men inte vad jag säger runt omkring. Det har blivit värre med åren, fast nu när hon har varit sjuk vill jag ju höra hur läget är. Hon hade mer röst idag än igår, så det verkar gå åt rätt håll. Hon höll låda i nästan 20 minuter.

Under samtalet messade jag Anna. Jag kastade mig sen i iväg i bilen – bara för att få några pussar och en stund med min kära i bilen. Barnen är hos henne ytterligare en vecka och de två yngsta har sportlov nästa vecka. Anna skulle försöka hitta på nånting, men det är ju lite svårt när hon jobbar och så kostar ju saker och ting pengar. Bara en bussresa till stan tur och retur går på en mindre förmögenhet.

Jag har också planerat en aktivitet nästa vecka, men det är på fredag kväll och med bara Anna. Klockan 19 går evenemanget av stapeln. Som en del andra vuxna är jag tvungen att arbeta på sportlovet. Då blir detta perfekt på fredag!

Eftersom jag inte är barn och har sportlov utan vuxen och måste arbeta hinner jag inte heller gå på bokrea – men den är för övrigt veckan efter vårt sportlov, den 26 februari. I stället har jag beställt lite böcker åt Anna och mig hos Bokus, de flesta på bokrean där:

  1. Död i skugga av Anne Holt (nyutkommen!)
  2. Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman (till Anna)
  3. Pythians anvisningar av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundqvist (till mig)
  4. Svikaren av Katarina Wennstam (till Anna)
  5. Fjällgraven av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (till oss båda)
  6. Lärjungen av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt (till oss båda)

Eftersom alla dessa böcker kostar lika mycket som en månads prenumeration på lokalblaskan och en flaska vin tillsammans ELLER cirka 75 kronor mindre än ett månadskort på stadsbussarna, tycker jag att jag kan unna oss det.

Försökte fixa en tid hos min optiker Synoptik i Stormarknaden. Det gick mindre bra. På Stormarknadens hemsida finns bara en sida med kort info om Synoptik samt en underlig e-postadress och ett telefonnummer. Dessutom ligger sidan under Mode/Skor/Accessoarer på Stormarknadens hemsida, vilket jag tycker är lite konstigt. Självklart kan man se brillor som accessoarer, men jag ser brillor och linser som nödvändigheter för att kunna se…

Rayban glasögon

Mina svindyra brillor får nog hänga med en sväng till – med nya glas.


Naturligtvis ringde jag,
men en inspelad röst talade om att det var såå många kunder i butiken att de inte kunde svara. Och så blev jag rekommenderad att gå in på Synoptiks egen hemsida om jag ville boka tid. Det gjorde jag och försökte boka tid, men eftersom man var tvungen att välja tid för antingen linser eller glasögon gick inte det heller – jag vill ju gör en kontroll för både och! Dåligt att det alternativet inte finns!!! Nu ska jag eventuellt till Stormarknaden i veckan för ett annat ärende och då kanske jag hoppar in på Synoptik och beställer tid. Om det går.

För övrigt ska jag nu förbereda mitt Svarta bok-inlägg. Jag tror att en och annan lär höja sitt ögonbryn, som sagt…

Tofflans svarta bok

Tofflans svarta bok öppnas för allmänheten senare idag.


Vad har du haft för dig idag då???


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag var det ju Hallå-dagen enligt min fortune cookie. Och vad passar väl bättre då än att åka till IKEA, strosa omkring bland gapiga ungar som springer runt, människor som står i vägen och en och annan som LIGGER i en soffa på restaurangen/i kafeterian och pratar i mobilen? MYCKET! Men jag trotsade alla faror och med Fästmön vid min sida for jag till Djävulens Andra Tillhåll (Det första är Gränby centrum) för att shoppa rullgardin alt. mörkläggningsgardin samt tyg till min kökssoffa.

Jättemun

Hallå för fan!


På realtivt nya, gigantiska IKEA i Uppsala
är det så stort att man jag kan gå vilse. Jag hittar inga genvägar, det är folk överallt och idag stod det en människa och stekte köttbullar mitt upp i allt! KÖTTBULLAR!!!

Gåbingo

Gåbingo är det också – man vet aldrig om man får bingo, det vill säga hittar till rätt avdelning/pryl.


Vi blev så matta
att vi var tvungna att prova kontorsstolar. På kontorsmöbelavdelningen träffade jag på Sören Snigg från Storvreta.

Sören Snigg 1

Sören Snigg lossade på bältet.


Sören Snigg ville inte ha några
jävla köttbullar, för honom är det raggarballar* som gäller.

Sören Snigg 2

Raggarballar!


Men det fanns inga raggarballar
utan Sören Snigg och Kreeester fick nöja sig med kaffe, bulle och en liten kaka med en massa kokos på – kokos som fastnade mellan varenda tand. Totalt endast 20 kronor för två personer!

Kom vi därifrån med det vi skulle då? Tja, kolla i varuvagnen får du se om du hittar rullgardin och tyg…

Varuvagn

Ser du nån rullgardin och nåt tyg? Jaså, inte…


Jag fyndade fyra stycken
små ljuslyktor som jag i stället ska ha till efterrättsportionsglas. Och faktiskt, de kostade bara nio spänn. Tillsammans. Dagens fynd!

Ljuslyktor el efterrättsskålar

Dagens fynd – fyra för nio spänn!


Vidare köpte jag nåt
som jag länge har tänkt inhandla – doftljus och nya tunnor till toaletten och badrummet. Titta så blänkande!

Toatunna

Två såna här på sju liter köpte jag. De var dyra och dessutom klämde jag mig på en av dem.


Tunnorna var dyra,
jag erkänner. Dessutom klämde jag mig på en av dem, så nu har jag jädrigt ont i höger ringfinger. (Fast i hälen har jag ondare just nu efter Gåbingon…)

Men kom jag verkligen inte hem med nåt som jag egentligen skulle ha? Jorå, ett par mörkblå mörkläggningsgardiner. Tills vidare vilar de ut på min gästsäng innan jag sätter upp dem i morgon kväll. Nu ska jag laga torsk!

Mörkläggningsgardiner

Mörkläggningsgardiner.


*raggarballar = korvar med bröd


Livet är kort. 

Read Full Post »

Idag är vi lediga. Samtidigt. Och vi är rätt friska – förutom min onda häl och Fästmöns onda axlar och nacke (plus den kroniska sjukdom hon har. Eh… är vi friska, egentligen..?) Hur som helst, rätt friska är vi. Vad ska vi fylla dan med då?

För det första vaknade vi till en urtrist dag. Det är visserligen varmare, bara fem minusgrader, men himlen är grå och det snöar lätt. Vart tog solen vägen som har hållit sig framme både torsdag och fredag? Borta!

Vi inledde med frukost där jag glömde sätta timern på Annas frukostägg. Fast hon gillar ju sina kokta ägg GRÖNA, så hon blev inte arg. Jag fick trycka i henne mat, hon var lite ovillig, men blodsockret var lågt och då ska man inte lita på Anna, bara tvinga henne att äta übersöt marmelad lemon curd och sånt.

Tidningsläsningen gick idag till så att jag läste först, medan Anna åt. Därpå insåg hon att hon inte såg ut genom sina fingerflottiga brillor, så dessa rengjordes. Då hade jag redan läst hela lokalblaskan. För det gick fort, som vanligt. Jag irriterade mig på att nån dels tycker att turkos är en färg, dels uttalar sig i blaskan om att den är favoritfärgen! Turkos är ingen jävla färg utan en nyans och dessutom en jävligt ful nyans!  BORT!

favoritfärg turkos

Va? Favoritfärg? Turkos är en nyans, en jävligt ful nyans.


När Anna hade putsat sina brillor
hittade hon minsann såväl korrekturfel som syftningsfel. Jag missade allt, jag var väl så turkos-upprörd… Vi lägger inte ut alla här, men ett exempel är detta:

Men ser både

Visst kan man börja en mening med ”Men…” Men i det här fallet skulle det nog ha stått Man…


Ja, ja.
Vi håller nu på att samla oss och diskutera vad vi ska göra med denna lediga lördag. Först stundar ett besök på Tokerian där vi ska inhandla lördagsgodis – fritt från bajsiga fingrar – mjölk, pålägg och några ingredienser till söndagsmiddagen. Söndagsmiddagen ska bli en torskrätt från Mathems-kassarna. Bara det att jag gav vissa ingredienser helt till Anna för hennes två rätter i stället för att, till exempel, dela på en parmesanost och en chilifrukt. Det kändes lite snålt.

Därpå tänker vi oss in till stan. Vi ska inte handla nånting mer än nån middagsmat till idag (i färdigt skick). Vi ska bara gå och glo. Kanske ta en fika hos min vän Greken på Storken.

Till kvällen tantar vi till oss och glor på sista avsnittet av Stjärnorna på Slottet, klockan 20 på SvT1. Lite senare är det en fransk-tysk film på SvT2, Jag har älskat dig så länge, som låter intressant. Järnladyn sparar vi kanske till i morgon. Eller nån annan dag/kväll.

I morgon fortsätter våra äventyr med att jag ska försöka få tag i ett tyg till min kökssoffa samt en rullgardin till sovrummet. Spännande värre! Men det viktiga är att vi får vara tillsammans, Anna och jag. Det är prio ett! Så idag blir det kanske inte några mängder av blogginlägg, till exempel. Jag är upptagen med att vara med min kära!

Im busy

I’m busy today.


Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag gjorde jag det – och det var länge sen. Jag tappade humöret. Allt skit och elände kom på en och samma gång – bara för att jag var för trött och för att min tid inte räckte/räcker till för det jag tänkt mig. Det blev ungefär Rullgardin ner.

Hela förmiddagen gick åt till att S skulle flytta mina datorer inklusive profiler samt göra vissa installationer. För naturligtvis krånglade det. Stordatorn gick bra, lilldatorn gick… tja, jag vet inte. Före och efter förmiddagens möte satt jag bredvid och skrev på S:s  kommando in användar-id och lösenord. Medan S grejade satt jag och tittade. Jag kunde inte stå eftersom hälen började göra vansinnigt ont efter tre vändor i trappan, typ. Nej, jag gillar INTE att ha två kontor! Jag blir arg bara jag tänker på det. Fast det hjälper ju inte…

 

Dessutom slog jag i magen i mitt ena skrivbord så hårt att jag trodde att jag skulle svimma av smärta och rinna ut i Uppsala blodbad. Ingetdera hände. Stackars S blev alldeles förskräckt och det hela slutade med att S fick mitt lösenord för att greja med den ovilliga lilldatorn medan jag äntligen mitt på dan kunde börja jobba vid stordatorn.

Under lunchen blev det macka medan jag filade på skrivuppdrag, trycksaksjobb och en och annan nyhet. Ajfånen hade gått varm under mötet med en massa mejl och till sist var jag tvungen att i lite skarpa ordalag, men ändå inte otrevliga, att be avsändarna att snälla sluta mejla mig eftersom jag satt i möte och inte hade tid att svara och att jag dessutom inte visste när jag skulle få tillgång till en dator så att jag kunde besvara mejl därifrån. Det blev tyst. En stund.

Jag tuggade i mig min kartongmacka medan jag skrev och smulade i tangentbordet. Då knackade städarna på och ville städa. Det behövdes verkligen, men jag bad att få avsluta det jag höll på med först. Stress, stress! Snälla städkillarna torkade till och med av mitt skrivbord från föregående talares kontorsinnehavares klet. Sen kunde jag jobba en stund igen. Trodde jag.

Ajfånen svischade till och jag fick veta att jag skulle ha hämta bilen från verkstan en timme tidigare. Bara att kasta sig iväg i lånebilen och byta in den mot en servad Clark Kent* iförd vintertofflor**. Inga fel mer än ett trasigt parkeringsljus hade de hittat, tack och lov! Och hejåhå, 1 700 spänn fattigare!

Klockan 14 blev det ytterligare en stund för mig att jobba. Jag bokade in lite folk och möten (bland annat ska jag ha lönesamtal med prefekten på institution 2 i morgon efter lunch…) la ut en nyhet på två språk och hepp! så var klockan 14.55 och jag skulle ha dragit iväg med M på en gnällfika halv tre. Nåja, M satt med sina siffror och sin räkneapparat och hade fullt upp. Men det blev en skön och bra gnällfika, ibland måste man få spy ur sig om tillvarons förtretligheter, motigheter rent generellt och människor som inte varken kan stava till service eller ens agera det. Men att hitta fel hos andra går bra! Irriterande!

Jag kom iväg sent hem och kände mig lite mer stressad eftersom jag visste att kära Fästmön skulle göra nån god mat. Men jag var tvungen att hiva in däcken i kallförrådet först och blev både skitig och trött och fick ännu mera ont i magen av lyften.

En tidskrift och fyra fönsterkuvert låg och väntade hoppfullt på mig i postboxen hemma. Två fönsterkuvert slängde jag, för det ena var från ett företag som ville att jag skulle köpa en tjänst jag redan har hos ett annat företag, det andra var från ett låneinstitut som lovade mig guld och gröna dollar skogar. Nej tack, jag behöver inte låna pengar! Men jag satte mig och betalade de övriga räkningarna i de andra två fönsterkuverten en plus tre stycken. Tjolahopp! 

Halvt ihjälsvulten kastade jag i mig Annas goda mat så jag sölade ner skjortbröstet framsidan på t-shirten. Såg förskräckligt ut! Efter att ha såsat en stund slängde jag mig äntligen in i duschen, smutsig och jästrig, med flottigt, stripigt hår. Som grädde på moset lossnade det trasiga duschmunstycket och sprutade ner hela duschrummet, typ medan jag VRÅLADE på Anna

Kom och hjälp mig!

För när jag skulle ta bort silvertejpen som delvis hade lossnat, satt andra delar av den fast som med superlim. Det var då jag tappade humöret. Anna kom med en sax, men allting var blött, även jag och mina fingrar, och det tog eeevigheter innan jag gjort en ny, temporär lagning och kunde avsluta min hygienstund. Jag var så ilsken att jag var högröd i ansiktet och det måtte ha sett ganska roligt ut i kombination med min vita, nakna kropp, för Anna hade svårt att dölja skrattet. Och nu, kära läsare, när jag skriver dessa rader en halvtimma senare, skrattar jag också. Lite grann, i alla fall…


*Clark Kent = min lille bilman

**vintertofflor = vinterdäck


Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt armbandsur höll på och strulade hela dan idag. Eftersom klockan stannade gissade jag att det var dags för batteribyte. Och efter att ha grejat in i det sista – med min nya jobb-laptop – tog jag vägen om stan och plockade upp en familjemedlem innan vi for till Stormarknaden och toppenbraiga Stjärnurmakarna. En gång fick jag nämligen jättebra hjälp där med en reklamation på ett armbandsur som var inköpt i en affär i Metropolen Byhålan. De som jobbade i Byhåleaffären hade ingen känsla för service, men det hade Stjärnurmakarna i Gränby. Och sen dess är jag kund där. Att byta batteri tog en kvart och kostade en hundralapp.

Min ville bara stanna idag.


Under tiden
pep vi hem till New Village för att kolla fönstren. Och tänk… i min lägenhet var de klara!!! Så gott som, men ändå. Fönsterputsningen visste Dalkarlen jag pratade med – han pratade värmländska! – inte när den skulle bli av, men kanske torsdag. Därför kan jag inte flytta tillbaka möbler än eller sätta upp gardiner. Däremot kan jag städa golven och DET behövs, ska jag säga! Jag är evigt tacksam att jag plastade så bra, för det är otroligt skitigt överallt! Sen kan jag skruva upp fästena för gardinstängerna och förbereda. Och införskaffa en bredare rullgardin till sovrummet, tror jag.

En ny och bredare sån här blir det nog.


Efter fönsterbeundran
och klockhämtning åkte vi så äntligen ut till de utsvultna i Himlen. När jag är kock där vet barnen att det blir en av två rätter:

  1. grillad kyckling
  2. hämtpizza

Och eftersom kyckling stod på menyn i lördags blev det nu hämtpizza. Det var ingen som klagade över det, men oj, så mätt jag blev. Därför passade det alldeles utmärkt att vara läxhjälp efter maten. Läxan innebar att man skulle räkna bilar i olika färger på parkeringen och göra stapeldiagram. Frisk luft och en liten promenad! Hälen knorrade lite och brände till rejält ett par gånger, men jag måste ju för 17 få röra på mig lite grann i alla fall!

Snart är det dags att åka in till stan och hämta hem Fästmön från jobbet. Jag får nog sällskap in av nån och det är alltid trevligt. Sen ska jag åka hem till mig och avplasta delar av mitt hem. Tror inte att jag orkar göra så mycket mer och dammsugning känns liiite elakt att göra även om det inte är Tystnad påbjuden i huset förrän klockan 23. Risken är nämligen att jag väcker en viss varg björn som förhoppningsvis sover… Jag får nog lägga band på mig till i morgon efter jobbet. Men jag är glad att det har varit ett rejält flyt idag, trots att allting hopade sig…


Livet är kort.

Read Full Post »

Med tuppen vaknade jag även idag, det vill säga klockan sex prick. Lyckades emellertid somna om för att vakna kvart över åtta med en huvudvärk som fick mig att undra om jag var på fest igår. (Troligen inte, för endast en starköl och en påse popcorn gick åt.)

Middagsrester från igår på golvet.


Har varvat hemmajobbande
med kaffe och tidningsläsning. Det mesta har gått bra. Jag fick ner rullgardinen i sovrummet, men den min batteridrivna skruvdragare ville inte hjälpa till så det fick bli för hand. Resultatet blev lite mjölksyra. Ska nog försöka inhandla nya batterier i veckan, det kanske är det det hänger på.

Flyttade på en del prylar i sovrummet och plastade in. Nu är det bara sängen kvar, men den kan jag inte rubba utan Fästmöns hjälp. Och Anna ska jag åka ut och hämta i eftermiddag.

Hälen är än så länge OK. Huvudet, däremot, fick sig en smäll via en fin burk som trillade ner från bokhyllan i sovrummet. För huvudets del gjorde det varken från eller till, det är lika tomt som innan. Burken höll också och det blev inget märke i golvet. Men det gjorde ont. I mitt huvud. AJ!

Kökslampan gick inte att ta ner som jag hade tänkt, så jag fick lyfta ner hela skiten lampan. Den lär kräva många svordomar sen när den ska upp igen, det inser jag helt klart.

Nu börjar magen säga till om frukost. Men jag måste bara kommentera händelseutvecklingen i fallet med doktorn som misstänks för barnpornografibrott, som jag skrev om igår. Doktorns arbetsgivare, tillika min före detta arbetsgivare, har väl begått brott mot grundlagen eftersom man igår kontaktade lokalblaskan för att försöka få redaktionen att berätta vem läkaren är? Det är INTE lokalblaskans roll att upplysa om sånt – och där är för en gångs skull nyhetschefen och jag överens (annars har jag en del synpunkter på denne nyhetschef som inte ens kan svara på mejl).

Utredningen ligger hos Stockholmspolisen och kammaråklagaren har sagt att det inte finns några offentliga uppgifter i ärendet. Det är från dem som ansvarar för utredningen doktorns arbetsgivare bör få namnuppgiften, ingen annanstans  ifrån! Lokalblaskan har ett enda syfte och det är att sälja tidningar och tjäna pengar. Lokalblaskan är inte en myndighet med informationsansvar. Svårare än så är det inte. Sen tycker och önskar jag att utredande polismyndighet bör avslöja doktorns namn för arbetsgivaren så att denne doktor stängs av under pågående utredning. Men eftersom man har utrett i över ett år borde, å andra sidan, utredningen snart vara färdig. Eller??? Varför tar det sån tid???


Livet är kort.

Read Full Post »

En av mina vänner skrev igår i en kommentar till ett av mina inlägg:

Tänk om saker kunde låta bli att hopa sig hela tiden.

För visst är det väl så att det alltid kommer flera jobbiga saker samtidigt? Men kroppen är en konstig historia också! Det jag igår trodde var förkylning är idag… nån enstaka nysning, lite klåda i näsa och ögon och lite feber. Ingen huvudvärk, ingen muskelvärk. Jag tror att min kropp har ett fantastiskt immunförsvar mitt i allt skit och försöker mota bort det den kan. Tänk om immunförsvaret kunde få min alien att bara flyga iväg också… Jag ser INTE fram emot läkarbesöket på tisdag morgon, mitt under fönsterbytesdagarna. Hantverkarna börjar vid sjutiden på morgonen och kör hårt hela dan och ganska långt in på kvällen. Hur lätt är det då att förbereda sig för ett läkarbesök? Under tre dagar ska jag ha okända män springades i mitt hem. Inte nåt jag längtar efter, så på måndag efter jobbet åker jag ut till Himlen och vikarierar som kock och förälder.

Jag skrev igår ungefär att jag inte är rädd för smärta. Inte heller är jag rädd för att dö, för det är nånting vi alla ska göra. Ett annat faktum som inte kan bestridas är att man ska leva med sig själv hela livet. Det borde man tänka på lite oftare. För det är inte särskilt kul att leva med nån som är arg, otrevlig, bitter. En sån som jag är – understundom. Det finns stunder när jag är pigg och glad och omtänksam och gillar att roa människor. Men ibland sjunker jag ner av tyngden från allt som hopat sig – för att finna att det är väldigt få som finns här just då. Nu lever jag inte genom vänner och bekanta, det finns mycket jag hämtar kraft från. Vänner och bekanta är ett folk som, liksom jag själv, står sig själva närmast, har jag insett. När man ropar i sin djupaste förtvivlan möts man ofta av… sitt eget eko. Nu gör inte detta ont LÄNGRE. De senaste årens erfarenheter har gjort mig starkare i mig själv – fast också mer misstänksam mot människor.

En skugga av den jag var en gång..?


I morse
skulle mina nya fönster levereras och via lift ställas på ballen*. Nåt fönster kanske måste förvaras inne i lägenheten, stod det på en lapp nere i trappuppgången. Jag har funderat på var de kan tänkas ställa nåt fönster inne hos mig – jag åkte ju till jobbet betydligt före halv åtta när de hade aviserat att de skulle komma. Har inte så mycket plats, liksom… Dessutom har det fortfarande inte levererats nån täckplast så ingenting i mitt hem är plastat. Suck och stön… I helgen gör vi det sista, flyttar sängar, matsalsbord, krukväxter och monterar ner rullgardinen i sovrummet. Den lär förresten bli för kort för det nya fönstret, men jag får väl sätta upp den ändå. Nästa storlek blir ju gigantisk!

Min dag idag börjar med ett morgonmöte om återvinning. Har lite webbpyssel att fixa och trixa med under dagen, pressmeddelandet är klart och tidsinställt hos presstjänsten för utskick i morgon bitti, webbversionerna (svenska och engelska) klara och bara ett klick från publicering. Vid 15-tiden sticker jag till sjukgymnastiken och leker voodoodocka igen. Ser fram emot lite smärtlindring. Undrar om akupunktur skulle funka mot aliens också..? Och för snabb och smidig fönstermontering samt allt runt omkring..?


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »