Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rulla ut’

Ett inlägg om min helg i Himlen och om Mors dag i New Village.


 

Det är synd att säga att jag var på topp igår. Det är så mycket SKIT som väntar mig och då har jag lite svårt att vara sprudlande, spirituell och roa andra. Faktum är att jag mådde så dåligt att jag hade svårt att andas, kände ett tryck för bröstet och höll på att tuppa av. TACK, älskling, för att jag fick hänga med dig!

Just som jag skulle rulla ut från garaget igår kom regnet. Sen dess har det regnat mer eller mindre oavbrutet. I alla fall i Himlen. I eftermiddags, när jag återvände till New Village, hann jag precis in mellan skurarna. Därför har det känts legitimt att häcka inomhus. Jag har läst ganska mycket, men min bok på gång är en vidrig historia och jag kan inte läsa för många sidor åt gången. Vi tittade förstås in hos mr Selfridge igår kväll också.

Internetet krånglade både i New Village och i Himlen, men jag tog med min lilla router så att vi kunde mobilsurfa igår. Anna trodde att hennes trådlösa abonnemang hade upphört, nämligen. Fast… när jag hade packat ihop min router idag fick vi kontakt med hennes trådlösa. Det var väl nåt skit igår, eftersom min fasta lina inte fungerade. Surt nog fungerar min router jättebra – hos alla andra utom hemma hos mig. Här hemma ska man helst sitta i samma rum som routern för att kunna surfa någorlunda snabbt. Tack och lov fungerar fasta linan idag.

Jag har ringt min lilla mamma – det är ju Mors dag, men jag brukar ringa på söndagarna även i vanliga fall. Det behöver inte vara Mors dag för att jag ska ringa. Vi skrapade en Trisslott tillsammans. Det vill säga jag satte på högtalaren på telefonen och så skrapade jag ruta för ruta och rapporterade. Tyvärr blev det ingen vinst. Nästa vecka köper mamma lott – vi köper en lott varje vecka och turas om att köpa den.

Till mig har inget barn ringt. Det är bra. Det hade känts skumt om jag hade fått nåt samtal – jag har ju inga barn. Jag får ha mitt godis ifred, med andra ord. För jag har lördagsgodis kvar. Medan min mamma åt en Findus färdigrätt till middag idag, åt jag en kycklinghalva. Godiset blir dessert att smaska på framför Frikänden riktigt bra och spännande norsksvensk serie.

Inför morgondagen bävar jag. Det klapprar och trycker i bröstet igen. Men jag försöker att se fram emot rabarberkrämen som jag har blivit lovad att få äta på torsdag i trevlig sällskap. Ett sällskap som förstår mitt tryck i bröstet precis.

Jag hoppas att du har haft en bra helg. Här är några bilder från min helg:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett olycksaligt inlägg.


 

Arsle på Wordfeud

Jag är ett riktigt prakt-/klantarsle.

Egentligen började dagens förtretligheter vid dammsugningen. Det kunde ha blivit en riktig katastrof som kunde ha omfattat orden

fraktur och lårbenshals

Nu blev det mera

praktarsle alt. klantarsle

utan att gå in på närmare detaljer. Men det ligger onekligen en stor mängd sanning i att de flesta olyckor sker i hemmet.

Man ska definitivt inte vända baksidan åt snabeldraken* och gå baklänges. Då hugger den. Vilken tur att jag, förutom att jag är ett riktigt arsle enligt somliga, också är en apa! En vig apa. Jag lärde mig väl ett och annat när jag trampade i ett hål härom kulturnatten. Rullade ihop mig till en boll på asfalten och blev liggande som en padda. Mitt sällskap såg ut som en fågelholk, medan en vänlig dam sträckte mig handen för att hjälpa mig upp. Hon tyckte nog inte att jag borde ligga på gatan och skräpa.

Idag fanns varken fågelholkssällskap eller vänliga damer att tillgå. Jag fick kravla mig upp själv – och kunde konstatera att jag hade överlevt även denna gång (säkert till mångas förtret). Efter att ha skakat mig och kontrollerat alla lemmar fortsatte jag mitt arbete. Då sker nästa nästan-katastrof…

Jag dammsög lite under kökssoffan när det rasslade till på ett felaktigt sätt i snabeldraken. En kort stund trodde jag att den fnissade åt mig. Sen insåg jag att den var på väg att suga i sig gångjärnen till kistlocket kökssoffans lock. Därefter gick botten ur kistan soffan, varpå saker och ting (typ servetter, papperstallrikar, ljusstakar, ljus med mera) började rulla ut. Men värst av allt var att jag upptäckte att soffans sidor började glida ur sina träpluggar. Soffan höll på att braka – det hade räckt att jag hade andats på den…

Som tur är har jag hammarvana. Vidare är jag utrustad med det svenskar kallar

jävlar anamma

och finländare kallar

sisu.

Skrapsår

Dagens enda blessyr.

Det behövs –  när man inte har tillgång till åtta armar, fyra fungerande axlar och tre friska ryggar. Jag kan meddela att det var skönt med en avsvalkande dusch efteråt. Strax efter klockan 13 satte jag mig försiktigt på sofflocket och mumsade i mig dagens frukost – tre små knäckemackor med ost. Här måste bantas! Annars lär väl soffjäääv%&¤ braka snart igen…

Summa summarum i blessyrväg blev ett skrapsår på höger underarm, ifall nån undrar. <== Se bild!


*snabeldraken = dammsugaren

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rullande inlägg.


 

Vita blommor

Nu rullar den på, våren!

Tänk att idag känns det som vår igen! Solen har kämpat och kämpat för att tränga sig igenom molnen och jag kan nog tycka att det börjar gå vägen. Det rullar på. Nånting annat som rullar på är livet och dagarna – precis som för de flesta. Just nu har jag ett sånt flyt, känns det som. Jag blir otroligt lyft av krafter utifrån. De yttre krafter som utöver motsatt tryck slipper inte igenom. Jag släpper inte igenom dem. Jag är teflon, på det sättet.

Flera spännande saker än våren rullar på. Det blåser en förändringens vind lite här och var. En del saker förändras till det bättre, andra till det sämre. Mitt fokus ligger på det som är bättre. Otacksam, som jag kanske upplevs, har jag börjat räkna ner dagarna på jobbet. Samtidigt som jag planerar in en after work med två favoriter här i huset. Ja, själva after worken blir inte här i Kexfabriken eller Besticklådan utan faktiskt i Uppsala. Det är några personer jag vet att jag kommer att sakna härifrån. Dessa två är ett par, men det finns fler. Samtidigt flyter jag fortfarande lite på lättnadens molntuss. Har jag inte samtliga de närmaste med mig kommer det aldrig att funka i längden. Jag har försökt senast idag att visa lite intresse, men när jag bara får goddag yxskaft-svar lägger jag ner. Av Kymriska Draken, som kom förbi för att utöva en demokratisk rättighet, hämtade jag lite energi. Draken lovade bjuda på scones igen vid första bästat tillfälle.

I stället gläds jag åt paketet som kom idag. Till mig. På jobbet. Det var en bok skriven av bland annat jobbets tusende följare på Twitter! Och var lugn! Jag har också skickat den personen ett litet paket. Boken handlar om… framgång. Och polarisering. Den får följa med hem och läsas nån dag när den kommande arbetslösheten känns som en motgång. För boken bär undertiteln

Om varför framgång allt oftare beror på synsätt

Kurres grekiska sallad är i själva verket en specialsallad.

Kurres grekiska sallad är i själva verket en specialsallad.

Jag har ätit nyttigt till lunch. Kurre gjorde en av sina specialsallader, grekisk sallad. Jag tror att det enda grekiska i den salladen är oliverna och fetaosten. Det mesta av de övriga ingredienserna känns inte så grekiska. Idag var de icke typiskt grekiska livsmedlen till exempel ägg, sparris, dolma och tonfisk. Hur som helst, gott var det. Problemet med sallad är att jag alltid blir hungrig igen till kvällen. Men i kväll blir det bara en macka. Jag har inte tid med nåt annat, för jag ska skriva. Fast först ska jag försöka släpa ut dammsugaren utan att ryggen klagar för mycket för att städa Clark Kent* inuti. Utanpåtvätt blir det mot mitten av nästa vecka, för på fredagen ska han ju till besiktningen. Jag mår lika illa varje gång, men ta i trä har han klarat sig galant hittills. För övrigt har jag lagt in om semester på besiktningsfredagen. Det känns lyxigt, så jag hoppas att Clark rullar ut från besiktningen utan anmärkning så att han kan fortsätta rulla på vägarna. Vi är ett oslagbart team!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »