Lösenordsskyddad: Bara för mig: Konstigt…

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Min vanliga tur

Ett motigt inlägg.

---

 

Hembakad anelbulle och kaffe hos Anna.

Nej, man ska inte tro att man har flyt några längre stunder i livet. Ryggen har nu bråkat sen igår. Jag har verkligen jätteont. Verkligen. Åkte ut till Fästmön igår på tidiga eftermiddagen och där har jag stönat och gnällt fram tills jag åkte hem vid lunchtid idag. Jätteroligt för alla. Jag fick i alla fall smaka ljuvligt goda kanelbullar som Anna bakat och Elias sockrat.

Bröd på rymmen på ICA Solen.

Men först åkte vi till världens bästa affär, ICA Solen, där vi inhandlade förnödenheter till kvällen. Anna styrde som vanligt varuvagnen som en stridsvagn och jag tramsade och flamsade och fotade bröd på rymmen. Bröd, som brödmannen sen la tillbaka upp på hyllan… Uff…

Anna slavade i köket hela eftermiddagen och kvällen, jag låg och stönade i kökssoffan, i vardagsrumssoffan och på vardagsrumsgolvet. God mat fick jag i mig och senare på kvällen Mr Selfridge på TV. Sen tog jag slut och ville bara gå och lägga mig. Klättrade upp i Annas höga säng, läste ett kapitel i min bok på gång, släckte och somnade som en gris. Rullade runt i sängen under natten så Anna undrade om jag hade sovit överhuvudtaget. Det hade jag, men ryggen gör ju att jag vaknar av och till.

Hundra spänn i pantflaskor.

Idag var ryggen inte ett dugg bättre än igår.  Det var bara att inse att jag skulle få åka hem och ta en tablett och en varm dusch. Men först packade vi in oss bilen för att åka och panta sex kassar läskflaskor. Man kan undra varför ingen av dem som dricker all den här läsken sköter pantningen. Nu gav den oss hundra spänn!

Men det var igår jag hörde det första gången, när jag backade ut hos Anna för att åka och handla. Bilen lät inte som den skulle. Idag lät den ännu mindre som den skulle. När jag kommit hem till New Village och svängde in för att lämna Lottot på Tokerian upptäckte jag att ljuddämparen, tror jag det är, hänger löst. Och så kan jag ju inte åka omkring. Bilen måste till en verkstad. Bilen, som jag behöver för att ta mig till jobbet. Bilen, som ska besiktigas den 23:e. Ja, nån verkstad kan jag ju inte ringa idag, för det är ju söndag.

Varsågod, ta en banan. Som om det skulle hjälpa…

Men jag ringde en kollega och har blivit lovad att få samåka till jobbet i morgon. Jag måste försöka ringa verkstan innan dess och kolla när jag kan få en tid. Kanske måste jag försöka ta mig dit med bilen också. Jag var ute och tittade på eländet i garaget förut och försökte silvertejpa. Helt värdelöst eftersom tejpen inte fäste. Ryggen värker ännu mer och nån tablett har jag inte hunnit ta än. Min vanliga tur, verkligen. Och grejen är att jag bara måste till jobbet i morgon, för jag ska ju ta emot och ha introduktion med den nya medarbetaren… Nu hoppas jag att jag får tag i verkstan före klockan sju, för senast klockan sju ska min kollega åka härifrån eftersom maken måste vara på sitt jobb i orten efter den där vi jobbar. Men, som sagt, med min vanliga tur får jag väl inte verkstadstid snart och missar säkert samåkningen. Sen blir chefen skitförbannad och ingen tar emot den nyanställde. Jag blir fullständigt galen. Och nej. Jag kan inte åka kommunalt. Sa jag att det snöar också..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mästerkockan med smockan

Ett ilsket inlägg.

 

Bränd grytlapp luktar illa.

Jag har då aldrig gett sken av att vara nån mästerkocka. Men ibland måste ju även jag, 50+, laga mat. Till exempel nu i afton. Min kära Fästmö är ju alldeles ämlig och låg här och yrade och snorade när jag kom hem från jobbet. Redan i helgen inköptes kycklingchorizo som skulle avnjutas till kvällsmat med tillbehör. Här hemma. Bara det att jag nästan höll på att bli av med mitt hem. Den jämrans grytlappen tog ju eld när jag försökte snurra på korvj**larna på grillgallret i ugnen. Och bränd grytlapp luktar illa!!!

Nåja, jag lyckades släcka elden under vattenkranen i köket strax innan det var dags för nästa katastrof: en korvhelv**e gick av och rullade runt i ugnen. Jamen va f*****n… Hur rent och fräscht är det i din ugn? Ganska mycket, kanske, men se det är det inte i min.

Trasig korvhelv**e med räksallad på.

Och som grädde på moset (!) hamnade räksalladen, som jag vill ha på tallriken bredvid korvarna i sina bröd, naturligtvis på en av korvarna. Den trasiga korven, förstås.

Förutom detta spottade Anna räksallad på bordet. Själv spillde jag ketchup på duken, hur i helv**e jag nu kunde lyckas med det – vi har ju bordstabletter under våra tallrikar…

Hoppas du hade en trevligare måltid en denna, där smockan hängde i luften. Mästerkockans smocka till sig själv, vill säga…

Livet är kort.

Read Full Post »