Det andra inlägget i serien Det får du inte missa i Metropolen Byhålan!
För ett år sen gjorde jag en ny bekantskap här i Metropolen – den med Ubbe. Eller Ubbe och Ubbe… Jag vet inte ens om Ubbe existerar, men hans bageri och konditori gör det. Mamma och jag besökte åter igen Ubbes bageri på tisdagen för att köpa kakor och för att fika, förstås!
Förra året kallade jag Ubbes
Men hur var det idag? Ja, vi blev inte besvikna idag heller! Småkakor i påsar inköptes och medan mamma valde fikabröd för stunden passade jag på att beundra några icke ätbara kakor. Tänk, ett konditori med kakor som inte går att äta! Det måste ju vara nåt alldeles speciellt?!
Virkade kakor!
Men var lugn! Det fanns ätbara kakor också bakom disken! Här, till exempel, brownies, päronkakor och morotskakor. Jag tog en brownie, mamma en päronkaka och var sin morotskaka köpte vi också med hem. (Det är tur att man inte är här så ofta, för då skulle man inte bara vara sock* utan sock-sock**…)
Brownies, päronkakor och morotskakor – frukt och grönt är ju nyttigt!
Jag kunde inte låta bli att fråga vad de gör med bröd som de inte får sälja och om det inte är skitsvårt att veta hur mycket de ska baka varje dag. Tjejen bakom disken sa att det är jättesvårt! Vissa saker, till exempel surdegsbröd, kan man sälja även dagen efter; annat kan man sälja dagen efter till halva priset. Men det som inte blir sålt går till en bonde som gissningsvis ger det till sina djur. Eller? Söta grisar det månde bliva…
Jag tog en brownie och åt med tårtgaffel!
Ubbes vimlar av detaljer som gränsar till det kitschiga, men som aldrig blir kitsch utan nostalgi. Precis som de plastiga, röda sitsarna är askfaten med pinupporna söta, men ingen skulle förstås komma på tanken att tända en cigg här inne!
Pinuppiga askfat på prickiga smådukar… Men ingen skulle komma på tanken att röka här!
Ska jag säga nåt negativt då? Tja, det som faktiskt drar ner betyget lite idag är varken kakorna (urgoda) eller bemötandet (urtrevlig personal) utan att flera bord var väldigt smuliga och kladdiga – inte avtorkade, alltså. Och så var den lilla jukeboxen fortfarande trasig…
Den var trasig i april 2012 också.
Men, som sagt, det goda, positiva och småroliga överväger. Vad sägs till exempel om dessa lustiga fönsterlampor?
Lampfötter som virar sig om varandra…
Eller mjölkkon och de annorlunda salt- och pepparkaren i olika skepnader..?
Jeans, en bil, Route 66 och en mjölkko.
Nja, det blir en halv toffels avdrag för de kladdiga borden och den trasiga jukeboxen. Då är jag riktigt hård!
*sock = tjock
**sock-sock = skittjock
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 