Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rött vin’

Ett shoppande inlägg.


 

Skylt No stupid people beyond this point

Nä här finns inga korkade människor.

Lördag och hur är vädret? Kallt och kasst. En liten sovmorgon blev det innan dan sparkade igång. I morse hade jag två tjejer med mig i sängen – Fästmön och Marina. Fast jag måste ju säga att Anna är bäst och roligast. (Det snurrar för övrigt en massa spännande funderingar även i hennes huvud just nu efter beskedet igår kväll.) Den förra (Anna) är liksom mer levande än den senare (Marina). Vi har samma humor och rätt vassa tungor båda två när det gäller. Det är emellertid inget som ska dryftas på den här bloggen, för då blir folk så arga, så arga. Självinsikten är mycket god hos oss själva till skillnad mot hos andra, så skylten är ovan hade kunnat få följa med oss hem när vi var på uppköp, som pappas mostrar sa, denna lördag. För det passar ju bra med uppköp – eller shopping – när solen inte steker, eller hur?

Kaffe och Marina

Lördagsmorgonstart!


Förutom att jag har sån vaaansinnig självinsikt
känner mig tämligen kärleksfull idag. Till och med mina tomater var hjärtliga. Bara det att det finns grönsaker i huset visar att nåt håller på att hända med mig. Men var lugn. Här finns också choklad och annat smaskens, ty i afton blir det väl så i alla fall att jag bänkar mig och glor på finalen i Eurovision Song Contest, trots allt (får väl blunda eller hålla för örona när det blir outhärdligt).

Detta bildspel kräver JavaScript.


Men nånstans mitt på dan 
tuffade vi iväg till Stormarknaden med målet att inhandla vin för att täppa till vissa hål i mitt vinskåp. Innan vi kom fram till Systemet hittade vi en ny, rolig affär med köksredskap. Vi skrattade gott och rått åt vissa saker. Den som fattar, h*n fattar. Andra får leva i ovisshet.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Vin då? 
Jodå, jag hade ju min hjälpreda med mig och vi vimsade runt med varuvagnen. Två vita och fem röda följde slutligen med oss hem. Ingen enda rosé, trots att somliga nog försökte… De röda på bilden i bildspelet är från vänster Vinistella Appassimento 2014, I Castei Ripasso 2013, Boira’ Sangiovese 2014, Masi Amarone Cosastera 2011 och Z1N Il numero uno zinfandel 2013. Dagens billigaste vin var det vita Les Fumées Blanches (85 kronor), dagens dyraste Masi Amarone Cosastera (289 kronor). Det andra vita vinet, Villa Garros, kostade 95 kronor.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Eftersom jag hade kvar pengar på ett presentkort 
och presentpengar följde Pippi Långstrump i form av bokstöd med hem till mina böcker och Calvin Klein (underkläder) till mig själv.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Innan vi for hem tog vi en tur till Brantingstorg för att fika
. Det blev en morotskaka för min del, enda sättet jag får i mig morötter som ju är så nyttiga.

Morotskaka

Morötter är ju nyttiga.


Några ärenden senare hittade vi hem. 
Jag har kört en maskin tvätt under tiden jag har skrivit och jag misstänker starkt att min kära har lurat till på soffan. Och det är en blivande Uppsalabo väl unt!

Ha en riktigt go lördag och fortsättning på helgen!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om andras barn, ljuv musik och om att bo i en igloo.


 

Markus

Här är en tidigare bild på Markus och mig, på den tiden han hette Maskil. Här är en inte ens två månader – men somnade gott hos Tofflan redan då. Notera också UTAN napp!

I fredags gjorde jag nåt jag aldrig har gjort förut: jag matade en bebis. Ja, det är inte klokt. Tofflan… Mata en bebis… Bebis och Tofflan är ju ingen ekvation som går att lösa, men den som såg oss tänkte säkert:

Hon tränar nog inför barnbarnen.

Jag får aldrig några barnbarn. Däremot är jag modig nog att våga prova nya saker. Markus mamma var uppenbarligen modig hon också. Hon lät mig sitta med sonen, cirka tre månader, i knäet, mata gossen med flaska (mamma själv hade druckit kaffe och ville inte att Markus skulle få det i sig genom att bli ammad) och låta det lilla människobarnet somna i Toffelarmarna när flarran var tömd. Inte ens ett rap eller en lite fjärt från Markus – han slocknade som ett ljus. Så vem vet… Jag kanske även kan sätta upp

nanny

mitt CV? Häftigt var det, i alla fall, och nu när jag har provat att mata bebis kanske nästa steg blir att… byta blöja..? Nåt bildbevis på ovanstående finns emellertid inte. Jag kunde ju inte fota när jag hade en sån dyrgrip i armarna.

Händel Water music

Vattenmusik i stereon igår.

Kanske hade jag varit en riktigt snäll tant om jag tagit hand om egna barn. När det gäller andras barn kan jag ha lite… kort om tålamod. Fast oftast är det inte barnen jag har svårt för utan deras föräldrar. Att ordna ett jätteparty hemma i lägenheten i ett flerfamiljshus för ett barn som ännu inte kan gå är exempel på sånt jag tycker mindre om. Allra helst som vi har en förträfflig lokal i huset intill där det går in hur mycket folk som helst, nästan, och inga grannar störs. Dessutom är lokalen billig att hyra och där finns pentry med spis, micro, porslin och diskmaskin… Nästan bättre utrustat än mitt hem, alltså – det är ju diskmaskinslöst.

Så igår var jag inte nån Nanny Tofflan, ingen snäll tant. Jag lyssnade på vatten. Det vill säga spelade Händels Water music på stereon i köket. Högt. Mycket högt. Sen fortsatte jag med min Classical Collection, en samling om fem CD-skivor med cirka 400 timmars klassisk musik. Jag lyssnade till och med CD nummer två. Sen var det TV-dags mellan klockan 20 och cirka 22.30. Då spred vardagsrumsstereons högtalare ljudet av stjärnor och skumma timmar. Högt. Jag ska sluta vara så tyst har jag bestämt mig för. Det hjälper ju inte att klaga, inget händer mer än att folk blir sura. Så…

If you can’t beat ‘em, join ‘em.

Den enda vattenmusik jag har hört idag är duschen. Ljuvligt varm. Mitt hem är som igloo och igår hittade jag is – inte vilken is som helst utan is – på fönsterkarmens insida i sovrummet. Hur BRF-ordföranden kan hävda att jag har 21 grader i min lägenhet säger emot sig självt med tanke på isen. Men är det värt att klaga? Nej. Jag får flytta in i badrummet, hemmets varmaste rum. Hela 19 grader är det där.

Igår fick jag dessutom ta till vin för att bli varm. Jag drack ett och ett halvt glas vitt till maten och ett glas rött framför TV:n. Nej, jag söp inte, Mannen, jag njöt och blev varm. Här är några bilder från min lördagskväll:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om min Toyotaverkstad.


 

Röda fåtöljer o min sko

Min väntan blev kort hos Toyota Bil 3:an idag.

Finns den bästa Toyotaverkstan i Uppsala, tro? Jag kom dit idag, lite småbekymrad och åkte därifrån glad som en lärka och bara 74 spänn fattigare. Det var 74 väl spenderade kronor för att slippa krångla i ett mörkt garage – och även för att undvika blodvite.

Clark Kent* blev besiktigad i onsdags och blev underkänd. Orsaken var att en av tre bromslampor var trasig. Men jag slapp ombesiktning och det är jag väldigt glad för. Besiktningen var sent på dan och igår var det röd dag, så först idag kunde vi styra kosan till Clarks husdoktor Bil 3:an.

Min bilverkstad har nämligen drop in för lampbyte. Man behöver alltså bara åka dit – utan att beställa tid. Den smarte åker dit lite senare än klockan sju när nymornade Toyotaägare lämnar sina älsklingar för service. Jag åkte dit vid tiotiden idag. Det var perfekt. Trevligt bemötande direkt i kassan och alltid ett

Självklart fixar vi det! Sitt ner så länge och ta en kopp kaffe.

Jag hade förstås både mobil och min bok på gång med mig. Det brukar vara lite pratigt där vi kunder sitter och väntar och TV:n står på. Underförstått: det kan vara svårt att koncentrera sig på en bok och lättare att mobilsurfa på sociala medier.

Idag blev jag glatt överraskad av ytterligare en fin servicegest gentemot oss kunder: gratis wi-fi. Uppenbarligen har de som jobbar där sett det jag har sett: kunderna fikar och mobilsurfar. Och varför inte ge dem gratis internetuppkoppling?!

Jag är nöjd med min bilverkstad och även om det låter som att jag är där ofta är det mest för småsaker och slitagegrejor som att få trasiga lampor bytta eller hjulskifte från vinter- till sommardäck eller tvärtom. En gång om året gör jag service där också. Då blir det lite kostsammare, men jag kan känna mig trygg eftersom jag får bilen genomgången ordentligt. Det är därför det aldrig – ta i trä! – är några allvarliga fel på Toyotabilarna, bara typ trasiga lampor som behöver bytas. (Men stackars Snälla Toyota-meken idag som fick ett blodsår under arbetets gång…)

För dagens besök och goda bemötande får Bil 3:an högsta betyg, det vill säga fem tofflor.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Efter bytet for jag till Stormarknaden
och slog till på två billiga Chardonnay-viner, en flaska Nero d’avolo-vin och en Amarone på Systemet där. Nej, det hade jag inte råd med, men jag använde en fikapeng jag fått av en vän samt lite av mammas födelsedagspeng.

Fyra flytande kompisar till mig, alltså, varav ett ska drickas av mig och Fästmön i kväll till räkorna som nu ligger på tining.

Fyra flaskor vin två vita två röda

Två vita och två röda kompisar fick följa med hem från Stormarknaden.

 

*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan pratar mat, men även jagar vårtecken.


 

Med Fästmön ivägskjutsad till jobbet fann jag mig plötsligt ensam igen. Eller plötsligt och plötsligt… Jag visste ju att Anna skulle jobba. Världens vackraste vårdag är det, så jag funderade i alla fall på att ta en liten promme. Men först ringde jag lilla mamma för att kolla läget. Mamma ska iväg på 98-årskalas nu i eftermiddag och laddade för det. Jisses! Tänk att fylla 98 bast och ha kalas! Det är mammas faster E i ett nötskal, det!

Raclette med potatis och tillbehör

Raclette med potatis och tillbehör blev gårdagens middag.

Min mamma är ute oftare än jag. Hon är duktig och går ut minst en gång om dan. Mamma blir 80 i sommar. Jag fyller 53 nästa månad. Men för att jag ska gå ut vill jag gärna ha ett mål. Nån mat behövde jag inte handla. Igår åt vi rester från frysen – racletteost som hade blivit över sen i höstas. Osten går alldeles utmärkt att frysa i grilltjocka skivor. Till den serverade jag mig själv kokt potatis. Anna fick broccoli, blomkål och vad det nu var mer för nåt i blandningen. Lite inlagda grönsaker som cornichons, pfeferoni, syltlök och oliver är gott till samt pepparmix på osten.

Chardonnay Pays doc

Chardonnay Pays d’Oc var inget höjdarvin.

I glasen hällde jag vad jag trodde var ett säkert kort – ett torrt chardonnayvin. Men det föll mig inte alls på läppen, så det enda serverade glaset blev det för min del.

Min middag idag blir lite kallskuret köpt till extrapris samt mimosasallad. Till Melodifestivalsfinalen dukar jag fram ostar (ett samlat hopplock från våra kylskåp), kex (till mig), finncrisp (till Anna) och var sitt glas rött av nån sort från vinskåpet.

Damm med is och speglande sol

Dammen var frusen och solen speglade sig i isen.

Men… jag skulle ju UT idag… Jag beslöt mig trots allt för att gå en sväng till MM-affären och Tokerian. Jag behövde lite städgrejor och så nåt litet lördagsgodis. Jag tog Skogsvägen dit och passade på att fota näckrosdammen som fortfarande var frusen. Solen speglade sig vackert i den – som synes här intill (bilden är inte Photoshoppad alls, mer än storleksförminskad).

Fast jag ville ju jaga vårtecken! Jag såg solen och hörde fåglarna, men fanns det inga blomknoppar nånstans? Ärligt talat, det vanligast förekommande vårtecknet under min lilla promenad till Tokerian var… inte hundbajs, men skräp. Överallt i gräs, buskar och träd såg jag plastpåsar, chipspåsar, godispapper, kakförpackningar, McDonaldsförpackningar och annat smått och äckligt. Jag irriterade mig enormt, för i det här lilla skogspartiet finns en stor soptunna centralt placerad. Hur svårt kan det vara att slänga sitt skräp där?!

Trädgren krokig

En krokig trädgren – och en massa plastpåsar i bakgrunden, tyvärr.


Vårtecken i form av små näpna blomknoppar 
var det dåligt med. Jag såg mest skräp, som sagt. På hemvägen tog jag Den långa vägen. Där var det soligare än inne i skogen och då… äntligen såg jag… tussilago! Årets första för min del! Jag ställde ifrån mig kassen och krälade nere i förnan för att ta en bild. En kvinna glodde på mig så att hon höll på att ramla av cykeln hon trampade på.

Tussilago

Årets första tussilago för min del.


Och nu vill jag förstås veta om DU har sett några vårtecken och i såna fall vad! Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett gott inlägg.


 

Äntligen är Fästmön här och det blir ordning på torpet! Vi har inte varit tillsammans på sex veckor, eller nåt, enligt Annas uträkningar. Ja, vi har ju setts korta stunder, men inga längre. Den här gången lutar jag mig lite extra mot denna fantastiska kvinna – hon har själv erbjudit sig. Det är gott att få kärlek och stöd när man har det tufft. Och det bästa av allt är att jag kan vara mig själv hela tiden, jag behöver inte låtsas orka. För jag orkar inte alltid.

Anna slutade tidigt igår. Trots det var vi inte här förrän framåt kvällningen. Vi skulle ju fara än hit, än dit. Men jag kör så gärna. Passade på att låna en bok på var ställe jag var också. Dessa båda titlar kan tyckas disparata. De tillhör ändå mina intresseområden. Inte vet jag hur andra människor är, men jag är inte FIXERAD vid ett intresse – även om litteratur i sig ofta är gemensam nämnare.

Universums plan och Fallet Thomas Quick

Universums plan och Fallet Thomas Quick – två disparata titlar som intresserar mig.


Det som är extra märkligt 
med Hannes Råstams bok är att det är jag själv som har köpt den och gett bort den i julklapp till min yngsta bonusdotter 2012. Skrämmande nog har jag inget minne alls av detta. Mitt minne är helt blankt. Det skrämmer mig lite, men jag får väl se det som att mitt cacheminne tömmer sig självt på sånt som är färdigt.

Petite Faiblesse

Petite Faiblesse är ett torrt sauvignon blanc och det passade utmärkt till räkorna.

Middagen var snabbt tillfixad igår. Jag hade tinat räkor. Till dessa serverade jag kokta ägg, citron, limeaioli, tomater och dill. Anna skivade avocado, för det är jag inte så bra på. Ett torrt och kallt sauvignon blanc-vin, Petite Faiblesse, var perfekt till. Jag har svårt för vita viner och till räkor ska det nog vara halvtorra viner. Det går inte! Här serveras enbart vita viner som är så torra att de knastrar. Hyfsat billigt och förvånans-värt gott var vinet, i alla fall.

Vi avslutade kvällen med att försöka hålla oss vakna och se Shetland. Totalt är det ju åtta avsnitt som hänger ihop två och två. Igår kväll var det tredje delen, det vill säga första delen av två. (Hängeru med?)

Ryggen väckte mig mitt i en spännande dröm om mitt boksläpp. Jag klev ur sängen och vankade runt lite innan jag kröp ner under täcket igen – och lyckades somna om. Drömde en ny dröm i vilken en person jag skulle luncha med en gång i Märsta var inblandad. Lunchen den gången blev inställd och nåt nytt försök gjordes aldrig. Men i drömmen fick jag hjälp att hitta in i byråkratins labyrinter, Spindeln. (Fråga mig INTE varifrån jag får allt i mina drömmar!)

Presentkort Systemet fr Den Hjärtegoda

De som spar de har! Vi har en julklapp kvar från Den Hjärtegoda!

I afton tänkte vi tillreda kyckling till middag, men dessvärre måste vi ge oss ut och kompletteringshandla. En av oss har börjat en diet och den andra halvan är ju sedvanligt matkrånglig. Vi ska också sätta sprätt på presentkortet vi fick i julklapp av Den Hjärtegoda. Enligt givaren skulle det ha använts till jul eller nyår, men eftersom vi inte firade nån av dessa helger tillsammans har vi sparat det. Det blir en eller två flaskor rött vin – den ena till middagen, den andra till vinskåpet.

Vädret är inget vidare och egentligen skulle man helst vilja stanna inne och läsa. Det är grått och ett par minusgrader, det blåser och snön yr. Vi får helt enkelt skynda oss att handla och sen åka hem och ha det gott. Det är betydligt lättare för mig nu när Anna är här och det råder ordning på torpet.

Du som har orkat läsa ända hit ska ha en riktigt fin helg! Kan du gissa vad bilden föreställer???

Bildgåta

Vad föreställer bilden???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett lite ironiskt inlägg.


 

Värmen hänger kvar – och jag med den. Jag skjutsade Fästmön till jobbet och åkte sen hem och… städade. Det verkar vara många som har synpunkter på att jag städar denna varma dag. Var och en gör som den vill. Brukar jag ha synpunkter på när du ska städa? Nej just det. Det var jätteskitigt här och jag mår inte bra av det – på flera sätt. Alltså städade jag. Men eftersom jag är så effektiv gick det på ett par timmar.

Blå plastbytta som fågelbad

Blå plastpool för familjen Talgoxe.

Nu är jag nöjd och glad och kan andas lite bättre. Därför har jag under resten av eftermiddagen i princip softat vid poolen och softat med min bok på gång. Ja poolen är alltså den lilla blåa plastbytta som jag ställt iordning för mina hyresgäster, familjen Talgoxe.

Bok och salt godis

Läser och läser och krafsar i godispåsen.

 
 

Jag krafsar ofta och rejält i gårdagens godispåse. Ja, för jag var lite smart och köpte bara hårda supersalta ”kuddar” som jag suger på i värmen. Suger så intensivt att jag måste pausa en stund nu eftersom jag får sår i gommen.

Vännen FEM ringde just som jag städat klart. De hade inte riktigt samma tur med vädret som jag. Hos dem smattrade regnet mot altantaket och åskan mullrade i bak-grunden. Kanske inte var så smart att prata i telefonen, men det var ju så roligt! Och jag hoppas att FEM framförde mitt förtida grattis till den Finske Pinnen som fyller år i morgon! Jag har så himla dåligt minne (beror på två brister jag har i mitt blod) och i veckan glömde jag till och med min Storasysters födelsedag… 😳 Hon, som aldrig glömmer min… Fast jag ringde henne i alla fall igår. Och jag kom ihåg hennes namnsdag tidigare i våras. Kanske finns det lite hopp för mig också?

Jag läser och läser, men har också svalkat mig med en skön dusch. Och så har jag ätit middag på ballen*! Vi var nämligen förutseende nog, Anna och jag, att köpa var sin matlåda på ICA Kvantum igår. Jag micrade min vid 17-tiden och dess innehåll – kyckling, ris och sås med vitlök och soltorkade tomater – smakade hur bra som helst. När Anna är hemhämtad ska vi fylla på med goda ostar, druvor, salta kex och var sitt glas rött. Tills vidare håller jag mig till genomskinligt, det vill säga vatten, för jag ska ju köra bil om ett par timmar.

 

*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om gårdagens vigsel och lite annat.


Igår eftermiddag
hade Fästmön och jag äran att vara vittnen när min nästanbror Magnus och hans Eva-Lena gifte sig i Stadshuset. De tu, som har levt i synd under 34 (!) år, hade beslutat att barnen (26 och 23?) äntligen skulle bli äkta. (<== detta är skämtsamt kärvänligt skrivet och sagt av makarna själva) Dessutom älskar de varandra – det är så uppenbart när man ser dem! – att vigseln främst av allt var en kärlekshandling.

Efter diverse akuta skilsmässor (!) anlände så vi vittnen sist.

Fint folk kommer sent

har man ju hört, men i det här fallet var det för att jag hade varit otydlig och Anna hade glömt en sak. Jag tror att vi var mer nervösa än de som skulle gifta sig.

Själva ceremonin var inte nån utdragen historia och vi vittnen fick intyga redan i förväg att det verkligen var Magnus och Eva-Lena som skulle gifta sig. Vigselförrättaren var högtidlig och samtidigt normalbeteende. Vi fick till och med fotografera honom.

Eva-Lena bar Magnus mormors svarta kinesiska sidenjacka. Magnus mormor, en syster till min morfar, var en otroligt vacker och nätt kvinna. Jackan passade Eva-Lena perfekt, som om den var sydd till henne!

Magnus hade valt sin farfars vigselring som sin vigselring, medan Eva-Lena fick en ring i vitt guld. Genom sidenjackan och farfarsringen var de som inte längre går på denna jord ändå med.

Efter vigselakten traskade vi till en låst Teaterbar på Uppsala Stadsteater. När vi så skakat galler ett tag visade det sig att dörren var öppen. De nygifta bjöd oss på eftermiddagslunch bestående av ljuvlig räkmacka och öl.

Här kommer några bilder från vigseln etc:

Detta bildspel kräver JavaScript.


De nygifta
blev senare upphämtade av Taxi Moa. Gissningsvis skulle de hem och göra barn nu när det är tillåtet. Skämt åsido, vi tyckte att det skulle få kvällen för sig själva. Men vad skulle de ostyriga vittnena hitta på?

Det var bara fem minusgrader ute, men kändes som 25 grader kallt. Vi laddade på våra busskort och gick sen till Paris för att äta. Men hovmästarinnan lämnade oss i sticket och där stod vi som två fån. Så gör man verkligen inte mot två presumtiva gäster! Jag tvingades dessutom möta en Mytoman med sällskap. Nej, till Paris går vi aldrig mer för att försöka äta.

Vi bestämde oss i stället för att traska vidare till Vaksala torg och Soul food. Även om det inte är nån mångstjärnig restaurang serveras där god mat av trevlig personal.

Soulfood meny

Soulfoods meny är finfin och har gott i alla prisklasser.


Menyn är
åt det amerikanska hållet samt inkluderar även pizzor. Anna valde en köttbit medan jag tog kycklingspett. Till båda serverades grönsaksgrillspett också, mycket gott! Idaho potatis med olika såser blev tillbehören. Och husets röda var ett enkelt, men gott vin.

Anna

Anna var jättefrusen.


Tack vare blåsten
kändes det som sagt som om det var -25 grader ute. Vi var verkligen frusna! Därför ordinerade drUlrika var sin fyra konjak till kaffet på maten.

 Konjak

Ett glas konjak hjälpte oss att få upp värmen.


Vi tittade in på Torgkassen
och fick med oss lördagsgodis hem. Vi kom lagom i tid för Stjärnorna på Slottet. Vår kväll avslutades sen med en hemsk film om en kvinna som dog alldeles ensam samt en film där två homosexuella män hängdes. Nej fy, det var fel avslutning på en annars förträfflig dag.

Och kanske blir det vår egen vigsel som firas nästa gång det är nån familjehögtid..? Vem vet…

That

Heart


DEN vigseln
blir nog emellertid kanske inte i Jukkasjärvi som vi först tänkte… Möjligen om vi fryslortar får väldigt mycket konjak…


Livet är kort. Kortare än du nånsin vet.

Read Full Post »

Older Posts »