Så mycket sista gången…

Ett inlägg om att sluta.

Min dag började i ilska. Ilskan blev till ledsenhet, som blev till saklighet, som blev till glad över omtänksamhet. Sen vändes allt upp-och-ner några gånger. Jag hade ändå ganska bra koll på känslorna och när jag förklarade och berättade ”allt” för en förtrogen kändes det bättre.

Men det förändrar ingenting. Jag tömde mitt ena kontor. Tog ner Nemi-strippen som jag satte upp första dan på det kontoret – för att varna mina korridorgrannar…

Grannarna från helvetet. Typiskt Nemi att gilla.

På morgonen svettades jag ut min ilska genom att rensa, senare släppte jag ut den genom att prata. När lunchen kom var jag rätt tömd. Jag tog min bok och gick till Thaistället – inte för sista gången, men för en av de sista gångerna. Det blir avslutningslunch där för min del på onsdag. Då är det nämligen kycklingspett med stans bästa jordnötssås på menyn. Och nej. Det blir bara jag som går dit. Ensam. Med min bok. Jag vill ha det så.

Kyckling med röd curry var en av dagens idag och den gjorde mig inte mindre svettig.

Idag var det kyckling i röd curry och den var ganska het. Satt och retade mig på en karl som höll på att snora hela tiden vi åt, men mot slutet av måltiden började även min näsa fukta sig. Fast jag snorade inte, utan jag snöt mig diskret med ryggen mot andra gäster.

Annars var det lugnt på Thaistället och det är ett annat skäl till att jag gillar att äta där. De andra lunchställena på jobbet är väldigt sorliga. Men tyvärr… säg den lycka som varar… Det kom in en familj som tycktes styras av de två barnen, båda i cirka sex – sjuårsåldern. Det ena barnet frågade åtta gånger – jag räknade…

Mamma, är inte det här jättestarkt?

Först den åttonde gången svarade mamman:

Det får du fråga henne om!

Gissningsvis menade hon en av kvinnorna som stod bakom disken. Ja, inte konstigt att barn blir gapiga och tjatiga när föräldrarna tar åtta gånger på sig att svara…

På eftermiddagen jobbade jag faktiskt. När kollegan ber så snällt kan man ju inte straffa denn*. Så jag tittade på en text, visade lite bildhantering och hjälpte till med en sida på webben.

Sen skaffade jag mig fyra nya kontakter på LinkedIn – bara så där, hepp! Eller inte riktigt… Jag skickade ut en liten påminnelse till en del som inte har svarat.

Fästmön har haft det riktigt tufft på sitt håll idag på jobbet. Det är märkligt att det finns folk som gästspelar ett kort tag och tror att de kan och vet allt om en verksamhet… Och skäms alla som har delat saker som ni inte har sett helheten av! 

Jag trodde att Anna skulle uppskatta att få bli hämtad och hemkörd och det gjorde hon. Men tack vare att hon inte behövde stressa blev hon kvar och fick ett sista-minuten-uppdrag som drog ut på tiden. Jag ringde hem till Prinskorven för att kolla så att han levde och inte hade svultit ihjäl.

På väg till Himlen svängde vi in till ICA Solen och där hittade jag en påse av nånting som jag tror att vi båda skulle behöva idag…

Choklad i vilken form som helst fungerar som terapi på mig.

Anna skulle ställa sig vid spisen och röra i grytorna direkt och jag åkte hem till mig och packade upp en massa arbetsmaterial som jag inte tänker lämna efter mig. Det är otroligt klibbigt och jag har öppnat flera fönster i lägenheten. Det märks inte.

Nu blir det nog middag, det vill säga jordgubbar och kanske ett par knäckemackor på ballen*. Jag ska läsa ut min bok och laddar sen för att se filmen Pojktanten i kväll på SvT2 klockan 22.15.

I morgon ska jag upp till femte våningen och sitta av min sista dag där. Det är bara hemskt att det ska bli den sista där.

*ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Det här med mat…

Alltså, jag måste få återkomma till det här med mat! Jag gillar verkligen mat och att äta gott, det är en guldkant på tillvaron – vilket också är noterbart (en viss rondör, kan man säga). Men jag är ingen kock. Jag gillar inte att laga mat och jag är inte bra på det. Och när jag för en gångs skull ställer mig vid spisen för att röra ihop nåt är det ofta med motstånd. Eller för att jag ändå vill göra nånting för den som har matlagning som vardagssyssla, efter jobbet. Nej fy, jag skulle aldrig orka laga mat varje dag!

En av mina paradrätter, italiensk pastasås på kycklingfärs och med rödvin.

Fast en del paradrätter har jag ju. Det är mat som är lätt att göra och blir god – trots att det nu är jag som rör i grytorna. Italiensk pastasås på kycklingfärs och med några en deciliter rödvin är en av dem. (Rödvinet kanske döljer eventuella miss-smaker..?). Jag har också en vegetarisk variant av het natur, där viktigaste ingrediensen är etiopisk peppar, eller berbere, som den också kallas. Och min tredje rätt är kyckling i lergryta.

På tre rätter kommer man… inte långt. Visst, jag kan väl laga några vardagsrätter till, typ korv och makaroner, fiskpinnar och sånt. Men när man vill ha det där lilla… extra… Eller framför allt, man ska servera många och man vill inte anstränga sig…

När jag fyllde 40 anlitade jag en cateringfirma som kom med mat och en hel disk på hjul. Det blev gående taco-bord som de cirka fyrtiotalet gästerna bjöds på. När jag fyllde 50… åkte Anna och jag till Stockholm och åt en massa godsaker på egen hand. Underbart!

OM jag nu bestämmer mig för att ha den där ”efterfesten” eller den här andra festen för fast jobb som jag går och väntar på tror jag att jag överväger att köpa färdig mat. På nätet hittade jag Eurocatering i Stockholm, ett företag som kanske skulle kunna bistå mig. Här finns allt från mackor via luncher, färdiga tallrikar och middagar till plockmat och desserter Och till festen kan man till och med få hyra serveringspersonal… Företaget jobbar främst med kunder i Stockholmsregionen och dit kan man väl säga att Upppsala hör, eller hur?!

När får jag festa, tro?

Jag försöker se positivt på framtiden även om det inte alltid låter så. Men är du med mig på det tåget lär du säkert få en inbjudan till Den Stora Festen framöver. Oerhört tråkigt och ledsamt att det finns dem jag inte kan bjuda längre av olika skäl, men jag hoppas och tror att vissa, ingen nämnd och ingen glömd, skulle vara med oss ändå, i anden!

Livet är kort.

Read Full Post »

Godare än glass och kakor?!

Varning för lite kiss- och bajssnack!

Min Fästmö skämmer bort mig. Hon påstår att jag slarvar med maten i vanliga fall. Nu har hon lagat nyttig mat åt mig två kvällar i rad. Det är helt fantastiskt att komma hem, slut och trött efter en arbetsdag i full fart och därpå följande bilköer från Dofternas Bro*, och mötas av verkliga väldofter som Hemlagad Mat. Igår var det broccoligratäng. Och idag… När Anna messade mig och frågade vad jag ville ha, svarade jag lite skämtsamt

Rotmos och bajskorv.

Det är ett citat ur Bajsboken som jag och Elias brukar köra med. Mest jag. Elias har vuxit ifrån kiss- och bajsåldern.

Och när jag kom hem stod Anna vid spisen och rörde i grytorna. Det doftade onekligen lite åt… skithållet, men det var kålrot. Älsklingen hade verkligen gjort rotmos!!! Underbart gott! Till det blev det stekt kycklingkorv med senap samt för min del, en Christer Lindarw**. Tack snälla älskling!!!

Rotmos är gott och dessutom sniggt orange! 

Man kan helt klart säga att jag föredrar Annas nyttiga mat framför alla glassar i världen. Men det klart att jag gillar glass också. Och kakor… På tal om kakor kan du vara med i Fatous kaktävling och vinna smaskiga Ballerina-kakor med chokladpluppar eller bara choklad i. Du kan vinna hela sex paket – om du tar förstapriset. Fast det tänker ju jag göra, för jag kan inte äta nyttigt 24-7. Men du kanske kniper andrapriset och det är inte så dåligt det heller: fyra kakpaket! Så skynda, skynda och klicka på länken och tävla!

 

*Dofternas Bro = en väg över Fyrisfloden där det alltid stinker
**en Christer Lindarw = ett glas mjölk

Read Full Post »

När en trött Toffla kommer hem…

…från ”jobbet” känner hon sig privilegierad och uppskattad när Fästmön står vid spisen och rör i grytorna. I afton bjöd hon på lax med kokt potatis och en örtsås med senap och ärtor samt broccoli. Så härligt grönt och gott! Jag kände mig mätt efteråt, men jag måste säga att jag slukade maten så snabbt att jag inte hann fota.

Anna har också planerat dessert med hallon från sin mamma och glass. Man får välja mellan gammeldags vanilj-glass och vaniljglass med krossad choklad. För min del blir det nog det senare! Kaffet har nu puttrat färdigt och vi ska strax bänka oss för att snaska lite till…

Goda hallon från Annas mamma.

                                                                                                                                                          Tack, Anna, för att du gör sånt här för mig!!! En dag ska du kompenseras för alla tuffa j***a dar du har tillbringat med mig. En dag ska det vända och det första vi gör då är korkar upp champagnen som ligger i kylen!

Read Full Post »