Rött utan kvistar och orange

Ett rödtonat inlägg, med ett inslag av celadon mot slutet.

---

 

Tomater utan kvist, enligt kollegan J.

Bilden här intill föreställer tomater. Det ser du säkert. Det är emellertid en betydligt viktigare bild än så. En måste precisera: det är en bild av tomater. TOMATER. Utan kvist. UTAN kvist. Faktum är att bilden föreställer ett foto av det kollegan J kallar för tomater. Fotot är ett bevis. Ett bevis i en tvistefråga. Kollegan J skulle köpa tomater, kassörskan tyckte att de var KVISTtomater – till ett högre pris. En tvist pågår där kollegan J har begärt en förhandling med affärschefen och en ursäkt av kassörskan. Det går inte att återge hela historian som kollegan J underhöll oss med vid kaffe-på-lunchen-koppen. Jag vet bara att jag skrattade högt och mycket. Inte tänker jag handla på den aktuella Willys-affären heller. För det är inte bara så att kassörskorna där har egna benämningar på tomater, de är fryspåsepoliser också.

Idag bjuckar jag på en selfie! Jag håller mig till bananer, inte tomater.

Det är tur att vi inte har såna galna kassörskor på Tokerian! Eller så är det tur att Vi Som Alltid Har Rätt <== (ironi), såna som kollegan J, Herman i En misstänkt liten kanelgiffel och jag, är spridda över varierade butiker, så att säga… Jag själv, till exempel, stannade vid den ICA-affär jag handlade i som student, under mina första år i Uppsala, idag efter jobbet… På den tiden Emil i Lönneberga jobbade extra där.

Annars har jag hållit mig till bananer och inte tomater idag. Detta har skett medan jag har dykt djupt ner i magasin av blöt karaktär. Jag har slutgranskat produkter hela dan med rödpennan i högsta hugg. Jag har kastat mig på NK*, på författare, på typ ALLA som så här på fredagen behövde komplettera sina verk. Det har gått bra. Ingen blev arg och jag blev färdig. Det känns fint att nå veckomål på jobbet!

Men min dag inleddes faktiskt med en rejäl krasch i morse. Jag har varit så trött om kvällarna att jag inte har orkat gå ut med soporna. Sopberget anföll mig därför i morse, gjorde mig till en baglady och tvingade ut mig i soprummet innan jag åkte och jobbade. Jag tappade en påse på betonggolvet – gissa vilken av tidningspåse, påsen med pappersförpackningar, kompostpåsen eller påsen med glas… Ja det är inte för inte en kan benämna mig

• Syster Duktig
• Syster Lustig

eller

• Syster Hurtig

(valet är ditt).

Nästa krasch kom i orange förpackning när jag anlänt hem efter avslutad arbetsvecka.

Jajamens!

som Bosse J brukade säga, det var pensionskuvertet som nått min postbox! Asså… det var bra tunt… Men… om jag går i pension om sju år får jag ut mer än jag hittills har fått per månad i a-kassa. Vilket lyxliv jag skulle kunna leva! (<== ironi IGEN!) Nu har jag inga planer på att gå i pension om sju år, fast om framtiden vet vi inget. Det enda jag vet är att jag älskar att jobba. Och orange älskar jag – med vissa undantag…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nä, nu har jag svamlat tillräckligt. Jag ska hälla upp middagen i en celadongrön skål, hälla ner mig själv i bästefåtöljen och lägga Karin Nymans mamma i knäet. Med det sistnämnda menar jag Jens Andersens biografi om Astrid Lindgren. Boken är på cirka 450 sidor, jag har läst ungefär en fjärdedel – och det har nästan bara handlat om Karin Nymans bror Lasse hittills. Hum… (Min mormor, till exempel, nämns inte med ett ord. Hmpfff…)

Ha en riktigt go fredagskväll!

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Frustrationsgrått

Ett rätt färglöst inlägg.

---

 

Akutinsatsen krävde fötterna på skrivbordet.

Ja idag är jag så jävla arg att alla färger liksom försvann. Nä, jag vet att livet inte är svart eller vitt. Det är baske mig grått… Frustrationsgrått… Jag hålls på nån sorts halster, jag ska prestera, jag ska stå med mössan i handen och jag ska vara glad för visad uppskattning. Det senare är jag verkligen, men det vet vi väl både du och jag att uppskattning inte betalar några räkningar..?

Under förmiddagen jobbade jag på med en rapport som ska levereras till en annan myndighet. Författaren är mycket noggrann och det är bra. Dessvärre är det andra saker som lär fördröja leveransen. Frustrationsgrått var det, ja… Sen fick jag göra en akutinsats som tog resten av dan. Då gjorde jag mig oanträffbar på alla sätt jag kunde, skrev ut, tog fram rödpennan och slängde upp fötterna på skrivbordet.

Jag bröt en stund för lite kaffe. Passade på att muntra upp en sjuk kollega genom att ta en we-fie (jag vägrar skriva groupie!) på NK*, J och mig själv och skickade den via mobilen. Tror sjuklingen blev glad. Inspirerad av detta tog jag en bild på Helpdesktelefonen, som också saknar min sjuka kollega. Den bilden tror jag den sjuk* inte blev lika glad över att få… Mig själv muntrade jag upp genom att upptäcka ett nytt litet bibliotek på jobbet. Jag passade på att låna en bok, helt enkelt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen från garaget och in träffade jag Söta Hundflickan. Idag blev jag inte utskälld utan det var svansviftning som gällde. Husse och jag kunde ha en liten pratstund.

Jag hade fått riktig post idag! Och då menar jag inte räkningar eller Antiktidningen utan ett kuvert med innehåll. Det var bästaste vännen A som ville bidra till en ny kupongfest tillsammans med Fästmön. Väldigt välkommet! Tack och bock! De bästa kupongerna har jag förstås redan ryckt åt mig. HA! Men det var nära att kuvertet länsats på sitt innehåll. Nån hade varit där och rivit sönder det… Inte ens sin post får en ha ifred, alltså…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har varit ute i soprummet med mitt sopberg och jag har vattnat alla mina nästan 50 krukväxter. Om jag pratar med dem? Tja, det händer. Fast idag muttrade jag mest ilsket. De kan inte räkna med att få solsken varje dag. Frustrationsgrått var ju ordet för dagen…

Men nåt bra har väl ändå hänt? Ja, Pinterest har hört av sig och beklagat att de har gjort fel – min blogg är inget skräp, alltså. Skönt att veta. Då slipper jag gråta över det i duschen jag strax ska ta för att spola av mig det gråa. Sen ska jag ringa mamma.

Jag hoppas att DIN kväll blir mer färgglad än min! (En har inte roligare än en gör sig…)

*NK = Närmaste kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Deckarspelet: Sherlock Holmes och Kommissarie Barnaby

Ett inlägg om ett spel.

I söndags hälsade vi ju på Karlsson på väg hem från Dalarna. Med oss i bagaget följde Deckarspelet. I afton har vi premiärspelet detta lustiga spel!

Deckarspelet följde med hem till New Village.

Deckarspelet spelas med frågekort och tärning. Det finns sex kategorier som vardera motsvarar en sida på tärningen:

1. Böcker
2. Riktiga händelser
3. TV
4. Brott och blandat
5. Film
6. Mordgåtan

Man måste förstås minst vara två för att kunna spela. Och det blev rätt flamsigt, kan jag meddela. Säkerligen blir det ännu flamsigare om man är flera tävlande. Min motspelerska var dock en komplett galning, så det blev en riktig utmaning…

Min motspelerska.

Man kan spela på lite olika sätt, men vi spelade som så att en slog tärningen. Tärningen visade kategori. Motspelaren läste frågan ur den kategori som tärningen visat. Rätt svar gav ett poäng samt rätten att fortsätta slå. Ett kort parti går till 15 poäng, men vi spelade ända till 51. En av oss kom till 51 och blev därmed Sherlock Holmes. Den andra, lite mindre vetande, kom till typ 32 och blev Kommissarie Barnaby.

När jag öppnade spelasken blev jag rätt skraj av åsynen av denna gubbe:

Hängd gubbe i spelasken.

Bilden var snudd på osmaklig. Men sen visade det sig att spelet var både roligt och tramsigt. Mina favoritfrågor var förstås de om böcker och TV. Anna älskade Deckargåtorna – NOT! Svaren på gåtorna kunde var hur långsökta som helst… En del gåtor var rena matematiken – och sånt gillar ju inte jag, precis.

Asken innehöll frågekort, tärning, protokollblock, penna och regler.

Vi skrattade mer än vi surade, vilket var ett gott betyg. Fast mindre bra var de många felstavningarna – ibland rena felskrivningarna. När en brorson i frågan blev en styvson i svaret var det nära att jag tog fram rödpennan. Dessvärre följde endast en blyertspenna med spelet (och ett protokollblock). Men det var ju fint nog.

Vi spelade i ungefär två timmar och flamsade en hel del. Därför får Deckarspelet… inte högsta Toffelbetyg, men näst högsta!

Så… vågar du möta mig i en match??? 

Vågar du möta mig???

Livet är kort.

Read Full Post »

Omvärldsresa sista fredagen i augusti

Ett inlägg om en tur i omvärlden – i media i cyberspace.

För en del avslutas arbetsveckan idag, för andra innebär den ett härligt (?) helgpass på jobbet. Själv passar jag på att ta en tur cyberspace för att se vad media skriver om.

Lerig damm…

Träden dör i Lerdammsparken. Jag undrar om de som jobbar på lokalblaskan fortfarande läser bloggar. Min blogg blev en gång i tiden (2010) utsedd till en av fyra bra bloggar i Uppsala. Hur som helst, nu har man uppmärksammat läget i Lerdammsparken – det jag bloggade om den 18 augusti. Hur fick blaskan idén till den artikeln, tro?

Kakfabriken får nytt liv. Pricks före detta kakfabrik i Tierp ska få nytt liv. Fabriken byggs om till både lägenheter och företag. Att använda gamla byggnader och förnya dem för dagens verksamheter gillar jag!

Godis kan få vara hjärtegott, inte nåt farligt.

Chokladcigg och lakritspipa EU-hotas. Nya tobaksregler inom EU kan medföra att chokaldcigarretter och lakritspipor får designas om. Det kan man tycka är löjligt, men jag tycker att det är bra. Idiotiskt att tillverka godis som föreställer saker som är farliga för hälsan!

Sex minuter ska vara försening. Trafikverket ändrar begreppet försening när det gäller tåg. Femton minuter minskas till sex minuter. Alltså, är ett tåg sex minuter sen är det försenat… Eh… ja… Och vad GÖR ni åt det då, mer än ändrar i betydelsen av ett ord..? Undrar vad Uppsalanyheters pendlarbloggare anser om detta…

 

Betalt för att spela med låtsaspengar…

Låtsasjobb blir riktiga i statistiken. DN har granskat Kriminalvården och bland annat kommit på att fångar betalas för att spela Monopol och att se på film. Ärligt talat… Om detta är sant är Kriminalvården inte ensamt om att ordna låtsasjobb… Det man har hört om Fas 3-jobb ligger på samma nivå.

Språkkonsulter får fortsätta fundera. Det här med myndighetsspråk är nåt som verkligen kan få mig att se rött – rött som i rödpenna! Det finns nånting som heter klarspråksparagrafen i språklagen. Den har funnits fyra år. Det ska ställas krav på myndigheter om klarspråk! Men när Språkkonsulterna fick ett obegripligt svar från PRV JO-anmälde de detta. Och sen… avskrev JO ärendet. Och huruvida Språkkonsulterna fick nåt svar på sin fråga fortsätter alltså att vara… oklart. Sverige är fantastiskt ibland – fullt av tandlösa lagar, uppenbarligen. Är det inte LAS så är det språklagen. F*n vad jag blir TRÖTT!!!

Mina ögon blir x-ade.

Avrättade sitt ex. Gamla ex kan man ju bli galen på ibland, men det bästa är att ignorera dem när de fortsätter att larva sig, tycker jag personligen. Att gå så långt som Kim och avrätta dem tycker jag däremot känns helt sjukt.

De fick Skämskudden! Det delas ut priser hittan och dittan till TV-folk. Men det delas också ut Skämskuddar. Ha ha ha!!!

Repslagaregatan byggs om. Titta! Nu gör de det igen, de två före detta konkurrenterna Motala tidning och Corren – de tar in samma artikel! Vådan av Mediemogulers härjningar, säger jag bara… Kolla MvT – kolla Corren! Undras vilken av tidningarna som läggs ner först…

Livet är kort.

Read Full Post »

Arg och fin i håret

Ja, om du inte har upptäckt det än är jag arg idag. På allt och alla, ingen nämnd, ingen glömd, så att säga. Argast är jag som vanligt på mig själv. Men jag är i alla fall fin i håret, tack vare M! Jag kommer just därifrån och är som vanligt mycket nöjd. Dessutom fick jag en bok av min frissa, vem får det, liksom?

Eftersom jag kom iväg i bra tid hann jag att tanka bilen före klippningen. Och passade förstås på att ta en bild av den eländiga sprickan. Jag har markerat med rödpenna under så att du inte ska missa den.

Skitkul!

                                                                                                                                                             Kissnödig intill sprickningsgränsen stannade jag ändå till vid Tokerian. Bara för att bli lite mer arg. Personalen har börjat uppmärksamma tjatkärringen som bara frågar om OLW:s chilibågar heeela tiden. Idag gjorde jag det inte, utan en av tjejerna förekom mig. Och förtalde mig att chilibågar inte längre finns som möjlig vara att kryssa i och beställa. VA??? Vad är detta???

I stället köpte jag två ostfrallor och en ostbit, för idag behöver jag äta lunch. Ja, kanske äta överhuvudtaget så jag blir lite mindre arg. Jag sparar en fralla till i morgon.

Och när jag kommer hem är det två (2) tre (3) ungj**lar som gapar och skriker på tennisbanan så det ekar mellan husen och skallrar i fönsterrutorna. GAH!

Nu är det bäst att jag går och äter nåt så att jag blir snäll. Annars kanske nåt pucko får för sig att jag hotar nån. Man vet ju aldrig, en del folk är ju inte läskunniga. Men åsikter om det skrivna ordet har man ändå. Tröttsamt! Gå en kurs, för f*n!

Read Full Post »