Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘risk’

Ett hyfsat effektivt inlägg.


 

självmordsupplysningenSom vanligt vaknade jag klockan sju. Trött och eländig, men klev upp ändå. Det är så man gör i Sverige. Det är så jag gör. I mitt Twitterflöde nåddes jag av den upplyftande nyheten att arbetslöshet ligger bakom många självmord. Det är forskare i Zürich som har kollat statistik i 63 länder under åren 2000 till 2011. Under dessa år var risken för självmord 20 – 30 procent bland folk som hade blivit av med sina jobb. Dessutom visade resultaten att självmordsrisken är högre i länder där det är ovanligt att vara utan arbete. Det gör ont att läsa såna saker. Det är därför vi måste bry oss om varandra och faktiskt våga fråga hur det är. Vi kan ”offra” en halvtimme av våra liv genom att lyssna. Kan vi inte hjälpa kanske vi alltid kan hänvisa vidare till hjälp.

Flugfälla

Effektiv fälla.

Några som tar livet av sig hemma hos mig är småflugorna. Men de har inte här att göra och jag har gillrat en fälla som uppenbarligen är effektiv. Ett och annat flygfä surrar emellertid fortfarande, särskilt när jag vattnar mina krukväxter. Det är inte bananflugor, utan en uppmärksam läsare berättade för mig att det är flugor som trivs i fuktig jord. Och mina stackars krukväxter måste ju få vatten ibland… Den effektiva fällan jag har gillrat består av…

  • rödvinsvinäger
  • vatten
  • strösocker
  • diskmedel (ett par droppar, bara)

Det som händer är att flugorna dras till det söta och blanka och sen drunknar de. Elakt av mig, men det är ju inte vänliga veckan jämt…

Morgonens första timmar har jag annars ägnat åt sedvanlig administration. Detta omfattade ett visst mått av operativt arbete (byte av toner i skrivaren). Som belöning – för denna arbetsinsats kräver frökenfingrar och inte toffliga prinskorvsdito vilket framkallar blodvite, svordomar och irritation – har jag skickat in en beställning till Bokus på böcker från bokrean. Det blev tre till mig och en till Fästmön. Hon har nämligen inte riktigt uppdaterat sin önskelista, därför blev det 3 – 1. Böckerna levereras först vecka 9, men då är förhoppningsvis Anna hos mig, så det blir perfekt.

Gardinstrykning

Strykdags igen. Här går det undan!

Det är dags att fortsätta den här dagen med frukost och hushållsarbete. Två maskiner ren tvätt hänger eller ligger i gästrummet och väntar på strykbrädan och järnet. Eftersom det bara är jag här är det också bara upp till mig att försöka vara effektiv. Högarna försvinner ju liksom inte annars…

I övrigt ska jag försvinna en stund eftersom jag ska delta i ett födelsedagsfirande i familjen. Jag bespetsar mig på en hembakad hallongrotta eller två.

Så särskilt vänlig har jag inte hunnit vara än idag – om man inte räknar den där boken som jag beställde åt Anna. Jag får väl passa på att vara dum och elak nu så länge jag är ensam, så kanske jag kan bli översvallande vänlig senare idag när jag beblandar mig med Andra Människor. Eller också är jag bara mig själv. Det brukar vara bäst.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tomtigt inlägg.


 

 Monster

Jag har visst varit ett snällt monster..?

Det finns visst tomtar lite här och var. Jag har varit ute i Förorten och snaskat gofika, pussats, kramats och överlämnat tre påsar med julklappar till familjen. Det var visst ett bra byte jag gjorde, för jag fick lika många påsar med mig hem – och jag är ju bara en. Men som vi sa till Elias är det inte alltid antalet som räknas utan innehållet. Jag känner mig överväldigad i alla fall av klappar från Fästmön, Jerry och Annas snälla mamma och L. Tyvärr missade jag en klapp från yngsta bonusdottern. Jag får se det som att den som spar hon har. Väldigt snäll måtte jag ha varit i år – om man ser till alla klappar jag har fått… Det är så jag skäms lite för jag har inte kunnat köpa lika många/lika mycket till alla som förr om åren. Nån risk att nån i familjen blir utan är det emellertid inte.

Julägg hos Anna

Vacker juldekoration hos Anna.

Rösten är svajig och hostan envis, men jag kunde i alla fall skjutsa min kära för att hämta två paket. På vägen tillbaka stannade vi till hos Tomten på Morgonen. Där fick jag med mig en påse klappar, men vi hade inte tid att språkas nån längre stund – media var på ingående. Jajamens, här umgås man med mediekändisar. Det vore lite kul om min gratisprenumeration, som jag skickade in för en vecka sen, på lokalblaskan kommer igång snart. Idag kom i alla fall Svenska Dagbladet, men den har jag inte hunnit läsa än!

Medan paketen sen slogs in fick jag en pratstund med Elias på hans rum. Och så såg jag en väldigt snygg regnbågskudde som han har sytt. Tyvärr missade jag att ta nån bild, så du får se en av Annas fina juldekorationer i stället.

När mormor och L kom serverade Anna gofika i form av hembakad pepparkaka med nötter och gott i. Jag fick även provsmaka de brända saffransskorporna. Inte ett dugg fel på smaken där!

Julköttbullar

Mammas julköttbullar.

Hemma i New Village hade mamma stekt köttbullar på ett halvt kilo kycklingfärs. Vi provsmakade var sin och de var så där supergoda som bara mammas köttbullar kan var! Eller Annas pappas. Hans köttbullar är också mumsigast i hela världen.

Men nån värme har inte kommit. Jag ringde idag igen om detta och då påstod vice ordföranden att jag har 21 grader i lägenheten.

Du måste skämta, kom upp och känn på elementen!

svarade jag då.

Sen medgav han att det har varit lite problem med vissa lägenheter på min gata… Han skulle ner i nån undercentral och kolla och kanske höja ett snäpp. Jag bad honom slå en signal när han hade gjort det, men han har inte ringt än (typ fem timmar efter vi talades vid) och som sagt, elementen är forfarande kalla eller mycket svagt ljumma.

Idag låg det lite post i boxen, bland annat julkort från Anna och barnen och mammakusinen B. Och så låg där en fin julklapp till Anna och mig från Den Hjärtegoda som just nu är i Wien och firar jul.

TACK ALLA FÖR ALLT IDAG!!!

Nu ska jag strax göra middag (micra Västerbottenpaj) och därefter väntar klädsel av gröngöling. Jag är så trött av infektionen att jag inte vet hur jag ska klara av det senare, men det måste gå – vi kan ju inte ha en naken julgran!

Har DU klätt granen än???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Julklappstips, nån..?

Ett inlägg om hårda klappar och mjuka.


 

Nu har jag köpt mina första julklappar! Naturligtvis är det hårda klappar, alltså böcker. Jag har inte lika mycket att handla för i år som tidigare år, men när det gäller böcker strösslar jag gärna med korvörena. Hittills har jag handlat till några i familjen och en vän. Naturligtvis kan jag inte berätta vilka böcker jag har handlat, eftersom det finns en viss risk att jag avslöjar vad tomten kommer med i sin säck. Men okejrå, mamma läser inte min blogg, så hennes hårda paket kan jag avslöja: Pojkvännen (pocket) och Nyårskyssen (inbunden), båda av Nora Roberts. OCH NU FÅR DU INTE BERÄTTA DETTA FÖR HENNE, TACK SÅ MYCKET!!!

Nora Roberts skriver ju främst kärleksromaner och det är inte riktigt min genre. Men jag ska ju inte köpa julklappar till mig själv, utan andra. Jag kan avslöja lite till: jag har köpt vanliga romaner till andra, romaner som jag har läst själv eller skulle kunna tänka mig att läsa. Även en historisk roman har slunkit ned i varukorgen.

Bergatrollet

Tomtebobarnen är inget att rekommendera för små barn. Lilla Anna blev JÄTTERÄDD för Bergatrollet!


Jag skulle vilja tipsa dig
om några hårda klappar/böcker som jag nyligen har läst och skrivit om. Klicka på länkarna som döljer sig under respektive fetmarkerad titel och författare!


Jag vill också ta tillfället i akt
och tipsa om några mjuka klappar. Länkarna nedan har Fästmön och jag letat fram tillsammans:


Och nu när jag har tipsat DIG, hoppas jag att du tipsar MIG! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett skakigt inlägg, kort och gott.


 

Sökta jobbhögen den 16 september 2014

Sökta jobb-högen den 16 september 2014.

Det känns skakigt i tillvaron lite här och var, tycker jag. Idag har jag, precis som vanligt, inlett min dag med att leta lediga tjänster som är lämpliga att söka samt sökt ett par. Generellt kan sägas att antalet börjar mattas av, men det har jag ju skrivit om tidigare. Det gör ju inte mitt liv mindre skakigt…

Nu har jag varit arbetssökande i över två och en halv månad. Jag har sökt cirka 150 jobb (troligen fler). Visst har jag fått en del nej, men de har faktiskt inte varit så många. Frågan är om jag ska se det som nåt positivt – eller bara som att rekryterarna har många ansökningar att gå igenom… Intervjun i somras, den som blev inställd typ tre gånger, har jag inte fått nåt nytt datum för. Jag har kontaktat bemanningsföretaget, men de har ingen ytterligare information. Jag tror att det bara är att lägga den tjänsten på hyllan, för min del. Dessutom var det ju bara ett uppdrag om cirka fyra månader – och dessa månader har ju börjat ticka på.

När jag ändå är inne på den egna personen kan jag också meddela att jag sen ett tag kör en liten egen bantningsmetod. Jag kallar den 4:3 och den fungerar inte. Den innebär att jag under veckorna (måndag – torsdag) inte äter godis, kakor, snacks och sånt och bara frukost och middag. Under helgen (fredag – söndag) är det fri ätning av sötsaker och snask. Ja, du fattar kanske att jag är helt utsvulten på godsaker när fredagen kommer! Jag äter och äter och äter – in i det sista på söndagen. I söndags kväll, till exempel, satte jag till och med fram en skål chips. Och jag är inte överdrivet förtjust i chips… Nej, 4:3 är ingen fungerande metod. Jag måste ta till nåt annat som skakar loss några kilon.

Egentligen handlar det om betydligt mer än

några kilon

dessutom. Det är väl där skon klämmer om hälsporren: jag behöver äta bättre, mindre och så behöver jag röra på mig. Promenader älskar jag, men inte mina hälsporrar. Nåt simkort har det inte blivit än – den här månaden fick jag lägga pengarna på tandläkaren. Men nästa kanske?

Men det är inte bara min tillvaro som är skakig och min kropp som behöver skakas om. På riksnivå har sosse-Stefan sagt nej till samarbete med vänstern. Hur tänker han då? Samarbete över blockgränserna har ju en tendens att skaka sönder blocken. Det är risk att vi får en väldigt svag regering, som jag ser det. Nog om politik nu!

Inte långt härifrån var det ett jordskalv igår eftermiddag. Skalvet uppmättes till hela 4,1 p Richeterskalan, vilket är kraftigt här i Sverige. Det var norra Dalarna, ungefär, som drabbades, cirka fyra mil söder om Sveg och sju mil norr om Mora. Förhoppningsvis blev det inga större skador på varken hus eller människor – jag har i alla fall inte läst om nåt sånt.

Ett liv för lite

Denna ska recenseras.

Idag skakar jag vidare i min tillvaro, men gör en paus i bokskriveriet. Jag har fått en nyutkommen bok att recensera, så den ska jag fokusera på. Och så är Fästmön ledig idag. Hon skulle ha varit ledig i morgon också, men har anmält sig för extrapass. Det är skakigt på hennes jobb just nu med brist på personal och då måste de som redan arbetar arbeta mer, även på sina lediga dagar. Lite orättvist när det finns såna som jag som inte har nåt jobb och som inget hellre vill än att arbeta… Dessvärre har jag ingen utbildning inom Annas gebit. Vi kanske skakar ut på nån utflykt under dan. Himlen är alldeles blå, men björken utanför mitt arbets-rumsfönster har börjat gulna.

Nån som definitivt kommer att skaka vidare i tillvaron är lokalblaskans chefredaktör och vd Hanna Stjärne. Efter bara tre år här går hon vidare till SvT där hon blir vd. Grattis till nya toppjobbet, Hanna!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tacksamt inlägg.


 

När människor är snälla och vänliga och tacksamma blir jag glad. När människor även framför detta – muntligt eller skriftligt – blir jag ännu gladare. På nåt vis finns de fina orden kvar längre i mitt hjärta då.

Idag noterade jag att jag hade fått ett intyg från en person – bara så där, utan att jag hade bett om det. Jag svarade och tackade, för se tack har mina föräldrar lärt mig att säga.

Med risk för att mina närmaste kollegor blir stötta… (personen som jag citerar jobbar alltså inom samma företag som jag gör just nu och har även hittat till min blogg). Så här stod det, något förkortat för att inte röja vem personen är:

[…] Känner igen mig i mångt och mycket i det du skriver om arbetsmiljön. Läste också att du tyvärr inte kommer bli kvar, […] Jag har alltid fått snabb hjälp av dig (till skillnad från när jag vänder mig till andra på enheten). Med andra ord är det jag som ska tacka! Önskar dig all lycka i jobbsökeriet. […]

Tack snälla A för dina ord som kom just som jag kände mig missmodig och värdelös! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om min balle*.


 

Igår var sista gången på många, många år som mamma och jag spelade på Lotto. Skälet till att vi slutar är att vi inte vill tvingas registrera vårt spelande. Det måste man nämligen göra från och med idag, den 1 juni. Men har man, som vi, spelat en kupong i veckan sen cirka 1990 finns ingen risk att man ”överdoserar” sitt spelande. Tycker jag, dårå. Men Storebror vill ju snart se allt du gör. Det finns till och med en motion från styrelsen i min bostadsrättsförening om kameraövervakning av våra soprum… Jisses!..

I stället för Lotto ska vi börja köpa en Trisslott i veckan. Och hoppas på storvinst. Men jag orkar inte vänta på den. Tänker ta min skatteåterbäring och lägga en del av den på en trall. Ja, inte en sång, alltså, utan en trätrall till min balle.

Det är Fästmön som har fått mig lite sugen på en balletrall**. När jag för ett par veckor sen rullade ut min skabbiga gröna ballematta*** såg jag att den är i så dåligt skick att nabbarna under nästan syns ovanpå. Onsnyggt och oskönt att gå på.

På förmiddagen idag surfade vi runt lite för att kolla priser. På IKEA hittade Anna en förnämlig uträkningshjälp (scrolla ner på sidan). Jag, som lider av dyskalkyli, jublade förstås och skrev in mina siffror.

Trallen Runnen

Trallen Runnen till min balle skulle kosta 894 pix. 


Till min balle behöver jag sex paket 
räknade den ut. Och totalkostnaden skulle bli 894 pix. Nu ska jag fundera på saken, men jag är väldigt sugen. Gissar nämligen att jag blir ganska strandsatt (!) hemmavid i sommar. Och då skulle jag ju kunna göra lite fint på ballen i alla fall.

Om jag nu kan sitta där. I kväll smackade grannarna under igång sina grillar igen precis nedanför min balle. Det var bara för mig att packa ihop, gå in och stänga fönster och dörrar åt baksidan till. Sen tog jag Bricanyl. Nu kan jag andas hjälpligt även om det gör ont. Kanske ska räkna på en inglasning också..? Eller nej… Jag får nog vänta tills mamma och jag vinner på Triss…


*min balle = min balkong

**balletrall = trätrall till balkongen
***ballematta = balkongmatta

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Erika

Erika ställdes inför ett fruktansvärt val. Fotot är lånat från SvT:s webbplats.

Jag har inga barn. Jag vet inte vad det vill säga att få ett barn eller att förlora ett barn. I kvällens När livet vänder pratade Anja Kontor med Erika om hur hon ställdes inför valet att kanske inte ens föda de barn hon bar i sin mage.

Erika och hennes man väntade tvillingar. Men nånting gick snett och ett av barnen i magen fick en hjärnblödning. Risken var stor att båda barnen skulle skadas. Erika måste akutopereras. Hon och maken fick en natt på sig att bestämma sig för hur de skulle göra: behålla ett barn, behålla två barn eller abortera båda barnen.

Jag tänker inte berätta hur Erika och hennes man valde eller vad som hände sen. När man lyssnar på Erikas berättelse blir jag emellertid inte förvånad över valet. Berättelsen är så fylld av både sorg och glädje.

Flera gånger under den knappa halvtimme som Anja Kontor och Erika pratar har Erika nära till gråten. Samtidigt slår det mig hur otroligt stark Erika är.

Hon säger, konstaterande, mot slutet av programmet, ungefär:

Det är viktigt att folk påminns om att livet inte följer nån mall.

Jag kan naturligtvis bara nicka och hålla med från min trygga TV-fåtölj.


Missade du programmet om Erika? Titta här på SvT Play!


Här kan du läsa vad jag skrev om När livet vänder: Johan

Här kan du läsa vad jag skrev om När livet vänder: Elise

Här kan du läsa vad jag skrev om När livet vänder: Lena


Här kan du läsa mer, bland annat hittar du länkar till det jag skrev om förra säsongens program.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »