Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Richard Gere’

Ett irriterat inlägg.


 

hosta

Rethosta!

Bara för att jag inte höll det för mig själv, i tanken, utan uttalade det, kom ett rejält bakslag: hostan, som jag påstod var bättre, var för jäklig, på ren svenska i natt. Jag försökte ligga i sängen och glo på nån gammal thriller med Richard Gere, men det var omöjligt att hänga med på grund av hostan. Snacka om att det är en riktig rethosta jag har fått! Den höll mig vaken av och till frampå småtimmarna och nu på morgonen väckte den mig.

Jag börjar bli lite stressad för att jag inte har skrivit vissa saker. Men det är inte så lätt när mamma huserar i gästrummet. Mitt arbetsrum ligger vägg i vägg (tunn sådan) och det är ett stort, fult valv mellan rummen. Jag får alltså skriva i min säng, vilket inte är särskilt bra ergonomiskt sett. Ryggen gör ont och belysningen är som den är i ett sovrum. Efter helgen får jag väl försöka göra ett ryck, trots allt.

Till julen slog mina blåa hyacinter ut och de började dofta lite grann i alla fall. Rippes tulpaner slog också ut och blev ännu vackrare. Granen barrar förvånansvärt lite och sprider väldoft i vardagsrummet. Men nu är julen slut och därför är sidhuvudet bytt.

Tulpaner

Rippes tulpaner har slagit ut.

 

Idag är det visserligen lördag och helg, fast en vanlig helg bara. Jag ska försöka få igång Clark Kent* och ta en tur till Stormarknaden (med den skitfula, uppdaterade webbplatsen – som bokstavsmänniska hittar man ingenting, för sidan är liksom uppbyggd som för ett barn. Kartan är skitdålig och svårläst. Uppenbarligen har formgivaren inte tänkt på användarna!) för att handla mat och göra några ärenden åt mamma, som inte orkar följa med. Jag lär väl inte vara ensam där, men jag kan nog ha rätt vassa armbågar och vara effektiv om jag sätter den sidan till.

Jag längtar efter min Fästmö, men hon har startat ett maratonarbetspass och åker sen hem till sig mest för att sova lite. Det är priset hon får betala för att hon fick ledigt julafton och juldagen. Det är skitkallt ute och jag önskar att jag hade kunnat skjutsa hem henne från jobbet, men jag har en gäst som ställer vissa… krav på min närvaro. För de uteblivna pussarna i bilen blev Sarah Dawn Finer viss kompensation, men henne vill jag ju bara se och lyssna på, inte pussas med.

En liten stunds surfning nu för att kolla media på nätet innan jag skuttar upp i mitt kalla hem och gör mig redo för avfärd. Vad händer hos dig idag???


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det börjar med katastrof och slutar med katastrof. Och det som är däremellan är skitläskigt. Fästmön och jag har just sett Mothman (2002), en film som jag spelade in på DVD-hårddisken i oktober förra året (ja, jag ligger efter!). Kusligt värre!

”Jajamens!” som Bosse J skulle ha sagt! Det är Richard Gere till höger.


Ett ungt förälskat par
går och tittar på ett hus. De bestämmer sig för att köpa det. Men på vägen därifrån är de med om en bilolycka. Johns (Richard Gere) fru Mary (Debra Messing) blir svårt skadad och några dar senare avlider hon. John hittar några märkliga och otäcka teckningar som Mary har gjort av en varelse. Ett par år senare hamnar John, av nån oförklarlig anledning, i staden Point Pleasant. Märkliga saker har hänt där. Till och med polisen Connie (Laura Linney) har drömt att hon höll på att drunkna – samtidigt som en massa julklappar flöt omkring henne. Av nån anledning hänger händelserna i Point Pleasant ihop med Mary och John kan inte låta bli att dras in i nånting mycket otäckt…

Det här är en ruskigt läskig skräckfilm, baserad på myten om Mothman, en varelse som sätts i samband med övernaturliga händelser. Jag brukar sällan bli rädd numera, men i kväll kan jag meddela att det var ståpäls på armarna. Filmen är bra så tillvida att den blandar det trovärdiga med det övernaturliga – och mitt inne i smeten människan som inte vet vad hon ska tro. Förnuftet säger en sak, Mothman en annan…

Högsta betyg för denna skräckis!

Read Full Post »