Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘resurser’

Det bara regnade, från morgon till kväll. Det blev en lång dag, men också en bra dag.

Vid lunch gav vi oss iväg till vackra Hammarskog på kringelikrokiga vägar. Trist att vädret var så dåligt, även om vi nu främst skulle jobba inomhus.

Intåg.


Vi inledde med
en grön lunch – för alla.

Grönt till lunch.


Passade på att pudra näsan
och upptäckt att det fanns väldigt många luckor överallt…

En lucka i golvet…

…och en lucka i väggen…


Undrar om dessa tapeter
är från 1600-talet som byggnaden, eller? Hur som helst, väldigt grilliga…

Grilliga tapeter.


Idag fick jag bestämma.
Jag delade in kollegorna i grupper, försåg dem med arbetsuppgifter och sparkade igång dem. Sen jobbades det som 17! Själv gled jag omkring och ”störde” då och då. La mig i. Svarade på frågor. Redde ut. Tipsade. Ledde fram. Och så fotade jag.

Ljusbärare.


Man kan säga
att jag kanske var ljusbäraren idag, men medarbetarna gjorde jobbet! Och vilket bra jobb, sen!

Eftermiddagskaffe med hembakat bröd satt fint.

Sockerpåfyllning.


Och i samband med kaksmasket
blev det prisutdelning. Ett sammanträdesrum på jobbet skulle namnges och det namnförslag som fått flest röster var kollegan H:s och mitt – fast var och en hade vi lämnat samma förslag! Vi fick var sin biobiljett och började naturligtvis diskutera vilken film vilka filmer vi ska se. (Vi skojade om att vi skulle gå tillsammans! Jag föreslog den nya Palmefilmen.)

Kaffepaus – med jobbdiskussioner.


Diskussionerna fortsatte under kaffet.
Vad är det vi ska kommunicera? Vilka är våra mål? Har vi nåt övergripande syfte med kommunikationen kring just detta projekt? Hur når vi ut? Vilka kanaler ska vi använda? Vad är skillnaden mellan mål och syfte? Men vågar vi använda sociala medier? Varför finns informationen på så många olika ställen? Jag har inte fått nån information, säger en del. Visioner. Ska vi bjuda in media? Vågar vi stå för resultaten? Finns det resurser??? Mycket på tapeten var det…

Visioner…


Klockan 16 skulle tankarna redovisas.
Alla grupper hade arbetat bra, men lite olika. Presentationerna drog över tiden, men det fick de. Bensträckarövningen blev nämligen senarelagd på grund av en olycka. (Jag vet inte vad som hade hänt… Olustigt!)

Vi skenade runt gruppvis med en padda per grupp och letade kontroller och svarade på frågor. Min grupp kom näst sist, men vi var bara tre varav en dessutom halt (jag). Och regnet bara öste ner… Det är verkligen höst nu…

Höstlig dekoration inomhus.


Det var många som uttryckte
att de var nöjda med dagen, att den hade gett mycket, att det var bra övningar och att det var roligt att få jobba i grupp och med människor man kanske vanligtvis inte jobbar med. Det tar jag till mig. Jag kan ju inte vara säker på att alla var lika positiva, men jag kände att alla jobbade och bidrog på bästa sätt. Alla verkade trivas och det var helt fantastiskt att se all aktivitet idag. Jag har haft en kanondag!

En trerättersmiddag avslutade dagen. Det var små portioner och inte så där vidare värst smakrikt. På slingriga vägar, med regnet ösande ner och dimman som kompanjon snirklade vi oss in till stan, in i bostadsområden jag knappt besökt och ut igen.

Utsikt från herrgårdstrappan.


Nästan prick 21
var jag hemma och nu är jag trött och har ont i huvudet. I morgon tänker ge mig sovmorgon till halv sju. Det är en ny arbetsdag då, men veckans sista för min del. På fredag har jag semester så att jag kan ställa iordning det kaos som råder här hemma.


Livet är kort. Men tack för fina kollegor!

Read Full Post »

Inte ett dugg förvånad är jag när jag läser tidigt i morse om att Arbetsförmedlingen misslyckas med en av sina viktigaste uppgifter: att hjälpa långtidsarbetslösa att få jobb.

En intern rapport hos Arbetsförmedlingen om nästan 600 långtidsarbetslösa visar att ungefär hälften inte har fått jobb. Och bland de utlandsfödda har över hälften lämnats att klara sig själva. Biträdande generaldirektören Jan-Olof Dahlgren menar att det beror på att antalet arbetslösa har växt så snabbt att Arbetsförmedlingen inte har tillräckligt med personal att hjälpa dem. Eller hjälpa och hjälpa, det handlar väl inte om att Arbetsförmedlingen som myndighet ska hjälpa nån, den ska väl göra sitt jobb? Eller? Men jag minns ju vad en av mina handläggare svarade på min fråga om Arbetsförmedlingen gör och om den ägnar sig åt att förmedla jobb, med tanke på dess namn:

Nej, vi förmedlar inte jobb.

fick jag till svar. Klart och tydligt.

Men redan i höstas fick Arbetsförmedlingen resurser och bland annat anställt 2 000 nya medarbetare. När dessa

kommer in i arbetet

tror Jan-Olof Dahlgren att det kan bli bättre. Hur lång tid ska det ta, dårå, om man har haft extra resurser sen hösten 2011??? Är det inte dags att sluta kalla medarbetarna nyanställda när det är juli 2012?

Man kan ju inte heller låta bli att undra om dessa senast anställda var långtidsarbetslösa eller inte och att detta i värsta fall var ett sätt att putsa siffrorna… Nåja, jag hoppas att det kan göra sitt jobb – oavsett vad vissa handläggare tror att Arbetsförmedlingen har för uppdrag eller vad den faktiskt har. För om dess medarbetare inte klarar av att förmedla jobb bör man nog byta namn å det snaraste innan nån smarting anmäler myndigheten för vilseledande marknadsföring.

Ovan nämnda rapport var för övrigt klar redan i april, men har ännu inte föredragits för generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist. Var har hon varit i tre månader, då? Letat jobb åt långtidsarbetslösa? Nej, det kan jag väl aldrig tänka mig.

Hela 49 procent av rapportens slumpmässigt utvalda långtidsarbetslösa har inga registrerade aktiviteter i sina handlingsplaner, enligt Dagens Nyheter. Handlingsplaner som är obligatoriska. Här finns inte heller nån dokumentation om vilka jobb personen har sökt och enligt vilka jobbsökarstrategier.

Antalet anvisningar till jobb är ytterst få, 

skriver DN. Jag är inte ett dugg förvånad, jag fick en enda (1) under de två år och åtta månader jag var arbetssökande. En.

För övrigt har jag just lärt mig vad en långtidsarbetslös är:

en person som under mer än 6 månader (27 veckor) varit utan arbete, inte deltagit i program med aktivitetsstöd och är 25 år eller äldre

Är det nån som förstår att jag bara känner mig rasande när jag läser om Arbetsförmedlingen och det arbete den utför? Men… jag vill tillägga att det faktiskt också finns undantag bland handläggarna och dem som jobbar där. Jag träffade på två (2) under mina år som inskriven. Så dessa två, Ingmari och Maria, undantas från den svarta bak jag härmed delar ut!

Till Arbetsförmedlingen för dess enorma misslyckande med att utföra en av sina viktigaste uppgifter.

 

Read Full Post »

Den som har läst min blogg längre tillbaka i tiden vet nog vad jag har för åsikt om vaccinationer – att de ska göras måttligt. När det gäller masshysterin kring svininfluensan var jag skitförbannad. Det piskades upp rykten om pandemi och Gud vet allt, men ingen inom den verksamhet i vårt län tog sitt ansvar och informerade om sånt som biverkningar och risker. (En frågor-och-svar-funktion anordnades… av lokalblaskan här..!) I stället gick man ut med stoooora annonser där såväl vuxna som barn uppmanades att vaccinera sig. Själva tog de ansvariga tjänstemännen och politikerna en gräddfil till vaccinationerna  – för de ansåg sig tillhöra RISKGRUPPER (?!) – medan vanligt folk, uppskrämda förstås, köade flera kvarter för att få den eftertraktade spiken i armen.

Uff! Nålar och jag är ingen bra kombo!


En biverkning som ganska snart konstaterades
var narkolepsi, framför allt bland barn. Det handlar om mer än 220 svenskar, som fick narkolepsi som biverkning av vaccinering med Pandemrix mot svininfluensa. En undersökning har nu visat att alla som fick narkolepsi fick vaccin från tolv av 35 sändningar. Tolv av 35. Det är Narkolepsiföreningen Sverige som har gjort undersökningen som nu överlämnas till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har ju tidigare viftat ifrån sig och sagt att det inte finns nåt samband narkolepsi – vissa vaccinsändningar. HA! Hade det inte varit mer korrekt om verket undersökt detta i stället för att en patientförening gjorde det? Kanske hade varit bra att veta innan man gick ut med ett sånt tvärsäkert

Nej, det finns inga samband.

Eller? Läkemedelsverket, som borde ha otroligt mycket mer resurser än en patientförening. För att inte tala om hur stort ansvar man borde ha insett att man faktiskt hade/har…

I vissa delar av Sverige finns det särskilt många barn som fick  narkolepsi av vaccinet. Ett område som är drabbat är Uppland. Där för övrigt Läkemedelsverket finns, i Uppsala.

Totalt vaccinerades mer än en halv miljon svenskar mot svininfluensan från hösten 2009 till våren 2010. Då kan 220 svenskar, de flesta barn, låta lite. Men faktum är att narkolepsi är en livslång sjukdom och drabbar individen mycket hårt, framför allt socialt.

Radio Uppland har flera intressanta webbartikar och inslag om detta!

Read Full Post »

I helgen ska jag söka åtminstone fyra tjänster. Inte på grund av att jag inte trivs där jag jobbar nu utan därför att jag bara har en visstidsanställning. De senaste åren har jag ägnat mycket tid åt att söka hundratals jobb. Och blivit förbannad ganska ofta. Skälet: många arbetsgivare struntar i att svara på jobbansökningar som de får. Nu har StepStone, en jobbportal, gjort en undersökning som visar att det kan vara riktigt dumt av arbetsgivare att inte svara.

Dags att skriva ansökningar i helgen.


Nio av tio arbetssökande
som var med i undersökningen reagerar nämligen som jag: de blir förbannade på tystnaden. En naturlig följd av det hela blir förstås att man i princip aldrig mer söker jobb hos den arbetsgivaren. Det kan nog bli riktigt besvärligt i framtiden för såna arbetsgivare att hitta kompetent folk. För skiter man i att svara på 41 procent av inkomna ansökningar slår det tillbaka, förr eller senare.

Idag lägger många företag ner mycket resurser på imageskapande och kundvård. Men det de inte tänker på är att arbetssökande också kan vara presumtiva kunder. Dessutom borde företagen tänka på att en god image bland annat innebär grundläggande hyfs – att svara på ansökningar tillhör den kategorin. Det är de 17 402 personer som deltog i undersökningen och jag nog överens om. Jag vill inte heller slösa på min tid och mina resurser för att mötas av… tystnad.

När jag har fått en tillsvidareanställning ska jag lägga ut en lista på arbetsgivare som jag tycker bör förbättra sig vad gäller att svara på jobbansökningar. Den listan blir rätt svart och var och en som finns på den får en svart bak.

Read Full Post »

Gnoendet och gnussandet fortsätter idag. Jag har inlett med att smörja in sofforna så nu glänser de svarta – utan en fläck och utan en smula. Gissa bara hur sur jag lär se ut vid första droppen nån spiller eller första brödsmulan som faller?!

Strax bär det av in till Stormarknaden där vi ska inhandla färskvaror till i morgon och diverse annat. En del mat är redan klar, annat återstår.

Vi stannar till hemma hos mig för att hämta serveringsfat och skålar och, snälla Nurse Rached, kolla postboxen!


Såna här blir det i vaserna i kväll!

                                                                                                                                                                    Kvar att göra idag är också förstås ett sista varv med dammsugaren och att plocka liljekonvaljer.

Jag har pratat med Den Blivande Studentskan i telefonen och anar att känslorna inför morgondagen är väldigt dubbla. Inte lätt, men nu står hon inför faktum:

Skolan är slut och jag är vuxen.

Det går nog bra, är jag säker på! Jag hade hoppats få flyga över henne till en brylling till mig och hans familj i sommar, men jag vet inte hur det blir med den saken. Linn är inte en tjej som sitter sysslolös och väntar utan jag är säker på att hon hittar nåt vettigt och bra. Hon har resurser, den tjejen!

Read Full Post »

Tänk, i Metropolen Byhålan finns det resurser! På ICA Maxi fanns min favoritchoklad, som jag inte sett hemma i affärerna sen i vintras!!!


Min favoritchoklad!

                                                                                                                                                     Mamma köpte TVÅ (2) stycken, men jag fick inte en enda. Jag ska nämligen få båda två på min födelsedag! 😆 Tills vidare får jag nöja mig med att gnaga på en som mamma hittade i sitt skafferi. Det går bra, det med!

Read Full Post »

Att vakna tio över åtta när man inte behöver gå upp tidigare för att skjutsa arbetande Fästmö eller liten pojke som ska till fritids eller skola, känns rätt OK. Eller det känns BÄTTRE än rätt OK. Det känns i alla fall betydligt bättre än att bli väckt klockan sex som igår. GAH! Men jag hörde genom de tunna väggarna och golven och taken att det var Circus Scric igår när jag var på väg att somna runt midnatt. Inte ett dugg avundsjuk är jag! Inte nåt! Det är betydligt roligare med Stora Bonusbarn – dels har jag inte nåt föräldraansvar, dels går det ju att prata med dem! Inga blöjor som luktar illa har de heller. Tur det…


GAH! Tur att mina bonusbarn inte skriker utan pratar. Blöjor behöver de inte heller.

                                                                                                                                                             Idag har vi alla blivit marsianer. Tänk att det redan är den första mars! Det känns oerhört skönt att de två trista månaderna januari och februari är passerade!

Anna är hemma från jobbet den här veckan med ett barn som inte mår bra. Det klart att det märks i lönekuvertet, men det är viktigare att försöka finnas till hands när barnen inte är friska. Jag önskar att jag kunde göra mer, men det känns som om det håller på att lossna lite här borta på vissa fronter och då måste jag utnyttja energin till det. Igår stannade jag ju kvar hemma i stan, men nu i eftermiddag ska jag åka ut till Himlen. På så vis fick Anna och barnen också två kvällar för sig själva.

I morgon är vi hela bandet bjudna till Snälla Mormor, som fyllde 70 år förra veckan. Fast det ville hon inte fira utan hon tog maken med sig och reste utomlands. I stället bjuder hon barn och barnbarn och en sån som jag på middag hemma hos sig! Inga paket vill hon ha heller, men jag har nånting litet som jag ska slå in i morgon. Vi ska inte vara där förrän klockan 16, så jag när jag har skjutsat Elias till skolan åker jag hem hit. Anna hade några papper som hon behövde kopiera till jobbet. Eftersom hennes mamma (=Snälla Mormor) bor nära jobbet passar det alldeles utmärkt att hon gör det i samband med middagen i morgon. Sen hämtar jag upp vid jobbet, i alla fall några ur familjen. Vi får ju inte plats allihopa i min lille Clark*… Men de stora ”barnen” kanske kan gå från hållplatsen till mormor..?

Det händer ganska mycket den här veckan, för på torsdag ska Anna träffa sina jobbarkompisar på kvällen på ett ställe utanför jobbet, så jag är hemma med barnen då. Det är så sällan hon gör nåt på egen hand och jag tycker att det är bra att hon umgås med lite andra vuxna en stund. På fredag förmiddag ska jag klippa mig, tänk att det redan har gått sex veckor! Och jag ser inte klok ut i håret i denna stund, nästan värt att fota och lägga ut en skämsbild – men det finns gränser för hur mycket en Toffla pallar att driva med sig själv... Förhoppningsvis blir det liiite bättre när jag har varit inne i duschen och tvättat håret… Några stora underverk förväntar jag mig inte, men kanske nåt litet under. Jag blir i alla fall ren.


Vatten, duschcrème och schampo kan göra åtminstone små under med en smutsig Toffla…

                                                                                                                                                            Det är underbart att ha två dagstidningar i papper att vräka sig över vid köksboret!!! Dagens Nyheter, som jag har gratis i tre veckor till, ungefär, har ju fler kultursidor och mer utrikes. Stockholms-nyheterna är jag inte så jätteintresserad av, för vad gäller lokala nyheter föredrar jag ju min egen lokalblaska. Jag skulle föredra att UNT hade fler kultursidor. Vissa dar blir det rent löjligt lite, ett par, tre, kanske. Klart att jag fattar att det handlar om neddragningar och personalstyrka och sånt. Men jag tycker att det är SYND och TRÅKIGT. Efter mitt gästspel på en av de redaktionella kulturbloggarna i november förra året fick jag ju lite mer insikt i vilka duktiga medarbetare där finns! Så: MER RESURSER TILL UNT:S KULTURREDAKTION, TACK!!!

                                                                                                                                                             *min lille Clark = bilälsklingen med efternamnen Kent

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »