Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘resor’

Kvällen har bara gått. Jag har visserligen varit och handlat och jag har kokat korv och ätit. Men sen har kvällen bara gått. En stund gick åt till att säkerhetskopiera filer. Snart tar USB-minnet slut!

Axeln värker som tusan. Det värker ända ner i underarmen. Varje tangentnedslag gör ont, faktiskt. Men skit samma. Jag beklagar mig inte. Så länge jag skriver vinner jag kampen över de negativa tankarna. Inte vill jag ha några guldstjärnor för att jag sitter här och hamrar ändå och roar en sån som dig med mina ord. Nej, här är ingenting av guld, bara papp.


Bara en pappstjärna.

                                                                                                                                                           Jag har försökt uppamma krafter att kolla lediga jobb, men jag har gett upp. Alla de jobb jag har sökt som jag har tyckt att det stod mitt namn på passerar revy för min inre blick. Nu återstår bara jobb där jag inte är kvalificerad nog eller jobb som jag inte vill ha. Jag har tre ansökningar inne på lediga jobb. Det ena vill jag inte ha för det innebär resor – och då måste det vara jädrigt bra betalt om jag ska kunna bil-pendla! Det andra är jag inte kvalificerad nog för. Det tredje är ett vikariat hos en arbetsgivare där jag har sökt hundra jobb, men aldrig kommit på intervju trots att jag är kvalificerad. Så nej. Motivationen är låg.

Det känns så meningslöst att fortsätta den här kampen. Jag befinner mig i helvetet och det är uppenbart att det är där jag hör hemma. Bara korta stunder, i Den Mest Älskades närvaro, känner jag mig levande.

Annars är det här inget liv. Jag vill inte mer. Jag vill inte. Jag vill inte leva längre. Jag har gjort så många fel, men jag tycker att jag har tagit mitt straff nu. Det tycker visst inte Makterna.

Jag vet inte hur jag ska kunna sova i natt. Jag vet inte hur jag ska komma ur sängen i morgon bitti. Men jag gör det. Jag gör det för att jag köper mig tid genom att jobba två och en halv vecka till. Då kan jag också betala mina räkningar en månad till. En månad.

Read Full Post »

Den här veckan undrar jag lite över ditt sätt att förflytta dig. Hur tar du dig till jobbet eller skolan? undrar Tofflan.

Frågan och svarsalternativen hittar du som vanligt här intill i högerspalten. Du kan bara välja ett svarsalternativ den här veckan. Som vanligt kan du inte kommentera det här inlägget heller. Varför inte skriva om resor, allmänna kommunikationer eller annat på din egen blogg?

Stort TACK på förhand för ditt klick!

Read Full Post »

Förmiddagen idag är över. Eftermiddagen likaså. Jag har nyss kommit hem från en ny, händelsrik och stimulerande dag. Tänk egentligen hur lyckligt lottad jag är! Egentligen. (Fast lite lön vore ju bra också, men för övrigt…) Jag får göra roliga saker om vardagarna, jag lär mig nytt och jag fräschar upp gamla kunskaper. Dessutom träffar jag trevliga människor och får interagera med dem i en intellektuell miljö, i vackra omgivningar…


Det här fina huset ser jag varje vardag. Fast inte i sepia, dårå…

                                                                                                                                                            Jag har funderat på det här med ansvar. Dels hur mycket ansvar jag hade och tog och borde ha haft i mitt förra arbetsliv, dels det jag har idag: i princip inget. Jag utför det jag blir anvisad att göra, jag tror att jag lyckats ganska bra, jag har klarat av mina uppgifter hittills. Men jag bär inte ansvaret! Det som vilade så tungt på mina axlar. Samtidigt som det för stunden är lite skönt är det också lite jobbigt. Jag är van att ta ansvar, van att fatta beslut, van att agera efter eget huvud. Nu är det inte min roll. Jag skulle kunna neka till att utföra uppgifter, jag skulle kunna lämna ifrån mig hafsverk eller undermåliga produkter – men jag gör det inte. Nånstans finns min ansvarskänsla kvar, ändå…

Nu skulle det här inlägget inte alls handla om ansvar utan om min dag. Och kanske framför allt intervjun i förmiddags. Vi var över 80 stycken som hade sökt tjänsten. Jag vet inte hur många som har blivit telefonintervjuade, men fem var vi som blev kallade till en personlig intervju. En av de fem var jag. Och kommer jag bara så här långt är det en stor fjäder i hatten ändå och en rejäl knuff uppåt för mitt ego! Efter intervjuerna går två eller tre vidare och får göra några arbetsprover. Besked om detta utlovades redan till nästa vecka. Hur det kändes? Bra. Jobbet i sig låter spännande och variationsrikt. Det innebär en del kvälls- och helgjobb, men jag utgår från att man kompenseras för detta. Det kan också bli en del resor i regionen, vilket inte gör mig nåt eftersom jag älskar att köra bil. Intervjun då? Jag tycker att jag babblade lite för mycket. Men jag hade inte några större svårigheter att svara på frågorna som ställdes. Och jag blev intervjuad av två trevliga kvinnor, något äldre än jag själv. Chefen verkar vara av strukturerad och ansvarskännande sort, den andra medarbetaren var väldigt trevlig och lätt att prata med. Glada miner, varm atmosfär på jobbet, sammanfattningsvis. Så nu är det bara att vänta och se vilket besked jag får. To be contiued…


Tofflan tänker…

                                                                                                                                                               För att coola ner mig lite när jag kom hem har jag gått med dammvippan. Fick samtidigt möjlighet att fundera över dagen och alla intryck. Jag åkte förstås till ”jobbet” efter intervjun. Passerade mitt hem för att justera en krånglande lins och för att gå på toa. Träffade Tants son och språkade lite med honom. Jag har ju sett att de håller på och rensar och det är så att Tant har fått en lägenhet på ett boende och hemmet här ska säljas. Det känns lite ledsamt, men jag bad T (sonen) att framföra en varm hälsning och massor av Toffel-kramar!

Min söta älskling hade otur och blev ifrånåkt av den buss hon hade tänkt ta till jobbet, men jag hoppas att hon kom fram i tid. I kväll klockan 21 blir hon i alla fall hämtad av mig och Clark Kent* för hemfärd till New Village. Där väntar goda ostar, kex och ett glas vin om så önskas, alternativt Pringles extraheta chips och öl. Vi får sovmorgon i morgon för Anna börjar inte förrän klockan tolv. Sen jobbar hon tyvärr ända till 21 hela helgen och det är trist.

Nu är gårdagens tvätt lagd i strykhög och lakanen vikta. Jag överväger att vara Duktig Husmor och ta ett varv med snabeldraken** också, så slipper jag det i helgen. I helgen blir det för min del annars inpackning av balle*** och ett möte på söndag som jag inte i min vildaste fantasi kunde föreställa mig för ett par månader sen… Du ser, även en Toffla kan förändra sig och utvecklas… 😉

                                                                                                                                                             *Clark Kent = min bäste bil-man
**snabeldraken = dammsugaren
***inpackning av balle = balkongmöblerna ska täckas över med presenning och balkongmattan ska rullas ihop och ställas undan

Read Full Post »

Uppdaterat: På eftermiddagen ringde mobilen igen och jag blev kallad till anställningsintervju IRL nu på fredag förmiddag!!!

Jajamens!

som Bosse J brukade säga. Här har det hänt grejor! Jag satt som vanligt på förmiddagen och jobbade med översättningarna (engelska till svenska) av mina forskartexter och lite kringjobb när mobilen ringde. Det visade sig vara en arbetsgivare hos vilken jag sökt jobb! Jag blev alltså telefonintervjuad! Mycket spännande! Och eftersom högsta chefen är borta och jag har nyckel till hennes rum – moahahahahaaaaaa!.. – tog jag det i besittning medan jag svarade på frågor. Jag vill inte säga så mycket mer än så här, men det är ett spännande jobb jag har sökt! Jag menar, du tror väl inte att jag är så dum att jag söker trista jobb? HA! Närå! Jobbet kan innebära en del resor i regionen (inte länet!), vilket låter kul, tycker jag. Det var extremt många sökande till tjänsten så det känns som om jag låg bra till eftersom jag var med i det första gäng som telefonintervjuades. De som går vidare kommer sen på en sedvanlig intervju. Snabbt ska det gå, så jag lär få nån sorts besked inom en snar framtid.

Vidare har jag bokat in en träff på söndag. En träff som jag bävar lite för, men som jag hoppas och tror ska leda i positiv riktning och ta bort rädslor och gammalt groll. Jag vet ju att personen i fråga läser min blogg, så nu ser du att jag fortfarande är som en öppen bok!

Dagens lunch gick snabbt att laga till – det var bara att ställa fram detta kalla, men goda och fräscha. Jag skulle kunna säga att grönsakerna var krispiga, men jag hatar det uttrycket…


Dagens lunch blev en glad gubbe! Kalkonpastrami, mimosallad, grön paprika och körsbärstomater! Och hälften blev kvar, så det blir likadan mat på tallriken i morgon.

                                                                                                                                                                                                                                                    Nu ska jag, efter denna händelserika förmiddag, sätta fart med mina forskartexter igen. I eftermiddag ska jag dessutom ägna mig åt lite simpel trycksaksproduktion. Borde jag väl klara av med 23 års erfarenhet i bagaget, eller..?

Read Full Post »

I morse blev det till att vända blad i fotokalendern. Tänk, det är redan augusti! (Undrar om jag skrev likadant vid förra månadsskiftet? Misstänker det starkt…) Men augusti är början på hösten. Tro det eller ej. Jag menar, den klibbiga värme vi har indikerar ju att det är sommar. Eller att vi lever i tropikerna…


Augusti – i min fotokalender.

                                                                                                                                                       Alldeles strax ska jag sparka igång en tvättmaskin. Vi måste ju ha rena kläder när vi ska åka och prajda oss i veckan. Hur vädret ska bli är vi osäkra på, men det har gått åt massor av kläder i den här värmen. Jag har nyss varit ute i förrådet och tagit in Pride-väskan. Det är den där väskan på hjul som stinker lite. Inköpt på Ö&B, förstås. Man kan ju inte förvänta sig annat än lite B då. Jag menar, väskan är inköpt för två och ett halvt år sen och den stinker fortfarande plast eller nåt…

I morse skjutsade jag Fästmön till jobbet. Jag var jättetrött när hon kom och väckte mig, för vi kom naturligtvis inte i säng i tid igår kväll. Lite förvånande var det att vakna till en utomhustemperatur av endast 15 grader. Huset är emellertid fortfarande uppvärmt och här inne står luften stilla. Men det är iiiiiiinget fel på ventilationen, nehej då! Bara det att jag ständigt får in grannarnas matos och rök. Jag kan baske mig skriva upp grannarnas matsedel för veckan, så tydlig är den lukten/doften. Ja, ibland doftar det ju gott, andra gånger luktar det illa. (Noterade du den språkliga skillnaden mellan dofta och lukta? Den har min finlandsfödde pappa lärt mig och den är super, tycker jag!)


Mat kan vara rolig – om Tofflan själv får bestämma meny, förstås…

                                                                                                                                                                    På tal om grannar, vilket jag inte ska göra egentligen för en del tolkar ju in vad de vill i mina texter och förstår inte det jag EGENTLIGEN skriver… (typiskt WT*, många har klara lässvårigheter! Och många har bevisligen stora svårigheter att stava också, med tanke på de gräsligt illa formulerade och stavade två brev jag har fått. Jag har funderat på att lägga ut dem här till allmän beskådan – och beskrattan! JA! Jag ÄR elak! Men detta är en blogg med kvalitet, kära läsare, så jag ska bespara dig eländet.) Jag har fått nya grannar i en av lägenheterna mitt emot. Och dessa är inte WT! Konstigt, med tanke på att somliga brevskriverskor tycker att detta är ett Svensson-område. Var finns alla Svensson, liksom? Nej fy, bort med Svensson och in med mångfald! Där har stått tomt ganska länge. Hela helgen – av och till när jag har varit hemma – har jag sett hur det har jobbats där inne med renovering. Gissar att lägenheten var i samma skick som min när jag flyttade hit 1994. Som vi slet då! Jag kunde inte ta ledigt från jobbet, så jag fick ägna lediga kvällar och helger åt att i värsta sommarhettan stå och riva tapeter, ofta tillsammans med min dåvarande svärmor. Sommaren 1994 var också tropisk. Man svettades till och med när man borstade tänderna på morgonen. Med batteridriven tandborste…

Paus för påsättning…

Så där ja! Nu snurrar mina tjockis-svarta linnen ihop med en och annan svettig trosa och – iiiiiiiiiiiiiiih! – en bygel-BH! En snabb blick på termometern i köket visar att ordningen är återställd – nu är det 26 grader utanför igen. (Trött jag blir, lite dårå…) Jag tyckte för övrigt att jag var duktig igår som kom ihåg att köpa tvättmedel! Men sköljmedel glömde jag… Det jag har räcker nog till ett par maskiner, i alla fall.

Vad blir det för övrigt idag? Jo, jag ska ringa mamma och kolla läget innan jag tuffar iväg till Gamlis för att fika med vännen CL i eftermiddag. Sen ska jag hämta Anna från jobbet vid 16-tiden. Idag lagar köket till Hänt i veckan, det vill säga rester från fornstora dar. Ja, vi var så snåla att vi släpade med oss två plastburkar kokt potatis. Den ska jag steka i kväll tillsammans med lite prinskorv och några kalkonetter som jag hittade i frysen. Och kanske ett par ägg också. Fin kolesterolfälla, men vad gör man inte när man behöver spara pengar?


Med fett i pannan blir äggen stekta. Fast gulan ska ju vara hel och äggen ska bara stekas på en sida. Om Tofflan själv får välja. Anna tycker att lös gula är vidrigt, så det får bli ett sunny side up och ett vändstekt.

                                                                                                                                                                   Nu ska varenda slant gå till att finansiera Pride-resan. Tur att jag har mina uppdrag och en snäll mamma som vanligen ger mig pengar när det är bemärkelsedagar av olika slag. Pengar som Snål-Tofflan har sparat till kommande dagar för nöje, men också för tuffa tider. Såna dar som infaller i höst, när inkomstförsäkringen faller bort och jag ska försöka leva på 9 840 kronor i månaden. Pengar som inte ens täcker mina sedvanliga månadskostnader. Bilen har jag svårt att göra mig av med just nu, eftersom jag från och med den 1 september ska företa resor till och från ett arbete en bit utanför stan. Det blir tufft, men det måste gå på nåt sätt. Nej, de två första besparingsåtgärderna är att säga upp det fasta telefonabonnemanget och lokalblaskan. Den fasta telefonen använder jag så gott som enbart för att telefonera med mamma och lokalblaskan har blivit så tunn och tråkig och mesig att jag verkligen inte tycker att den är värd de tusenlappar den kostar. Så får det bli!

                                                                                                                                                                 Tack till fru Hatt från vilken uttrycken ”tjockis-svart” och ”WT” kommer!  

                                                                                                                                                                *WT = White Trash

Read Full Post »

Läser på Dagens Nyheters resesidor idag (artikeln ligger inte ute på hemsidan än) att Apollo satsar,

[…] som första svenska researrangör på de homosexuella charterturisterna. […]

Det handlar om elva gayvänliga hotell på några av de mest populära orterna, bland annat Gran Canaria, Dubrovnik och Bodrum. Till nästa vinter hoppas Apollo ha 16 gayvänliga hotell i bland annat Bangkok och Phuket samt på Bali och Kuba.

Men vad menar Apollo då med att hotellen är

gayvänliga?

Enligt artikeln betyder det

hotell där man är van vid och gärna tar emot homosexuella, både män och kvinnor.

Och ett av hotellen på Gran Canaria, tar bara emot manliga homosexuella. Nåt liknande för lesbiska finns (förstås) inte.

Apollo har insett att homosexuella söker sig till vissa resmål därför att det finns ett bra utbud av gayställen av olika slag där. Och då är det ju viktigt att de homosexuella känner sig välkomna på sitt hotell ifall man är två av samma kön som checkar in och ska dela rum.

Jag har lite svårt att se att det har varit nån större fråga. Det är väl inte så ovanligt att man reser tillsammans med nån av samma kön? Jag har då aldrig fått nåt annorlunda bemötande när jag har rest med min före detta fru eller nån flickvän än de gånger jag har rest med en kompis.

Gissningsvis tror man att man har hittat en ny ”nisch” och en penningstark målgrupp. Och jag säger inte att det på nåt sätt är FEL med gayvänliga hotell. Men man får hoppas att det handlar om MER än bara att två sängar står ihop än att två sängar står isär, så att säga…

Att boka ett gayvänligt hotell via Apollo på internet blir möjligt under mars månad. Och är det nån som gör det vore det kul att få ett utlåtande om det gayvänliga hotellet efter vistelsen där!

Read Full Post »

Så vart det kväller igen och lika mycket igen har jag lånat Elias skrivbord och rum. Alla resor fram och tillbaka mellan mitt hem och hemmet i Himlen gick bra. Fästmön och jag åkte och hämtade hennes mobil. Nu är ett kretskort utbytt och vi får hoppas att det gör susen. Det var nåt sånt som kortslutning vi misstänkte, nämligen. (Visst låter jag teknisk?)

I eftermiddags satt jag och skrev på det där stället där jag gästbloggar, du vet. Men så plötsligt blev det ”Tekniskt fel”. Jag misstänker starkt att jag/de borde ha lyssnat på vännen Jerrys tankar om det fanns nåt TAK för antal blogginlägg… (OBS! Detta är ett skämt! Jag tillmäter inte mina gästbloggsinlägg sån stor tyngd att de skulle välta en tidningsserver!..)


Så här gick det nästan…

                                                                                                                                                       Och nu sitter jag och väntar igen. Fast den här gången kom jag på VAD jag väntar på: doktor Anders skulle ju ringa i eftermiddag och ge mig svaren på de prover jag lämnade i förra veckan. Jag har ju känt mig rätt OK de senaste dagarna, men en gång idag snurrade det till rejält. Så nåt tok måste det vara. Frågan är vad.

Anna lagar till nån sorts gratänger på palsternackor idag. Barnen och hon får kassler i sin, jag får kalkon. Det ska bli mycket spännanade för palsternackor låter så… nyttigt. (Enligt kockan ska det nyttiga vägas upp av grädde i såsen! Tryggt!) Jag inser mina begränsningar och håller mig borta från köket. Det brukar vara säkrast så…


Så här ser palsternackor ut ifall du inte visste det!

Read Full Post »

Läser på nätet att nästan var tredje svensk vill bli författare. Detta visar en undersökning som ett förlag har gjort, ett förlag inom självpublicering.

Män vill skriva deckare eller om resor eller nån hobby, medan kvinnor vill skriva kokböcker, romaner eller deckare.

I åldersgruppen 18 – 24 år skulle så många som var fjärde vilja ge ut en självbiografi.

Totalt svarade 1 130 personer på enkäten.


Vill du också bli författare?

                                                                                                                                                Personligen har jag en halvfärdig, absurd roman med tema från verkligheten färdig. Den ligger till sig just nu. Och skulle jag samla ihop mycket av det jag har skrivit på bloggen skulle jag nog kunna ge ut en biografi över de senaste 17 månaderna i mitt liv. För mig är skrivandet ett sätt att överleva. Men hur är det med dig? När du några författardrömmar???

Read Full Post »

En ganska slö och skön dag har snart passerat. Vädret har varit skit – det har ösregnat mest hela dan och under flera timmar åskade det. Datorerna åkte av och på. Det var rätt irriterande eftersom vi försökte boka hotell. Men så löste det sig och min duktiga Fästmö träffade rätt ute i cyberspace! Nu väntar fyra härliga dagar (tre övernattningar) med tre FANTASTISKA hotellfrukostar – bara det! – och lite annat.

Just nu söker vi av nätet på kulturella äventyr. Anna kollar Fotografiska museet och jag ska kolla Hallwylska palatset.


Stora salongen i Hallwylska palatset. Museet tar emot ungefär 100 000 besökare varje år. Bilden är lånad från museets hemsida.

                                                                                                                                               Wilhelmina von Hallwyl var en av Sveriges stora samlare av konst och konsthantverk vid sekelskiftet 1900. Hon reste mycket i Europa, men också i Afrika och i Asien. Hon hade en idé om att skapa ett museum med sina samlingar och 1920 skänkte hon och hennes man sin paradvåning och alla samlingar till svenska staten. Maken hennes samlade just ingenting, utan ägnade sig åt affärsverksamhet vid Ljusne Woxna Aktiebolag, som grundats av Wilhelminas pappa (han grundade själva aktiebolaget, bruket och sågverket fanns sedan  tidigare).                                                                                                                                                 

Jag har varit på Hallvylska palatset en gång tidigare och det var sannerligen en upplevelse! Jisses, denna människa samlade på ALLT! Och dessutom katalogiserade hon alla sina föremål…

Anna skriker just nu från vardagsrummet att Globen Sky view har visningar varje dag, men att man kanske ska förboka. Fast då gäller det ju att vädret är bra så man ser nåt…


Pirrigt att åka utanpå den här ”bollen” och glo… Bilden är lånad från Globens hemsida.

                                                                                                                                                          Vi planerar också att besöka Koh Phangan på söder. Där har jag varit en gång tidigare och det är verkligen en upplevelse! Dessutom är söderpersonalen betydligt trevligare än personalen vid samma restaurang i Uppsala…


Det är så häftigt inne på thailändska restaurangen Koh Phangan!!! Bilden är lånad från restaurangens hemsida.

                                                                                                                                                            En annan restaurang vi planerar att besöka ligger i Gamla stan, italienska Michelangelo. Restaurangen drivs av två sicilianska bröder samt den enes söner. Där serveras bara så supergoda pastarätter och personalen är ofta riktigt underhållande. (Till viss del ”publikfriande”, men ibland är det lite häftigt att få känna sig som nån som ska roas.)

Gissar att vi också nån dag tar en fika på Hurtigs på Drottninggatan. Där har ju undertecknad som bekant 20 procents rabatt. I wonder why… 😆

Å! Nu ropar Anna att det är det gigantiska bokbordet på söndag. Passar ju perfekt eftersom det också dukas upp på Drottninggatan. Härligt!

Vad mer det blir, återstår att se. Hoppas nu bara att benet håller så att inte lårkan blir ondare igen!!!

Read Full Post »

Läser i dagens lokalblaska om hur det stormar inom vården. Tja, inom hela länets vårdapparat och de ansvariga där, såväl tjänstemän som politiker, skulle man ju hellre kunna säga. Intressant nog gör duktige reportern Staffan Wolters, en gång frilansare på verksamhetens centrala personaltidning, för övrigt, en jämförelse med kommunen. I Uppsala kommun, menar Staffan Wolters,

[…]som ju är en betydligt större och minst lika granskad organisation, har politikerna […] åtnjutit rena stiltjen. […]

Och så radas fadäserna upp en efter en:

  • Förre Högsta Tuppens fallskärmsavtal – samtidigt som det skulle sparas bortåt 400 miljoner inom verksamheterna
  • Sjukstugan i backen fick besparingskrav motsvarande 200 tjänster. Samtidigt rekryterades en biträdande direktör som skulle exekvera ”avrättningarna” för en månadslön på 110 o0o kronor
  • Vaccinati0nskön där Pannkakan fick företräde före Skiten*, så att säga, när såväl vissa tjänstemän som politiker fick gräddfil till svininfluensavaccin medan vanligt folk fick köa flera kvarter bara för att komma fram till tömda sprutor…
  • Nedlåtande mejl från biträdande direktören vid Sjukstugan i backen till flera chefer där han raljerar över och häcklar den ”petade” lasarettschefen. Nån formell varning delades inte ut.
  • Tillsättningen av högsta chef inom en av verksamheterna där en person som varit tillförordnad på tjänste plötsligt påstods ha tackat nej till tjänsten som fast jobb, enligt Högsta Hönan. Ord står mot ord, men den tilltänkta chefen lämnade ett lönebud som möttes med tystnad, sägs det. Och sen tillsatte ledningen i stället en person vars enda erfarenhet inom området var att han är gift med en kvinna som jobbar inom verksamheten (!). Naturligtvis fick ledningens utvalde nästan 5 000 kronor mer i månadslön än den ursprungligen tilltänkta. Hon som inte fick jobbet är ju kvinna…
  • Städningen på Sjukstugan i backen som orsakade sjukhussjuka. Bland annat insjuknade maken till en Åländsk toppolitiker som köper sjukvård och tjänster för miljoner varje år… från Sjuktstugan. Och en överläkare blev infekterad efter en operation och kallade Sjukstugan det smutsigaste hon sett…
  • Arbetstidsmodellen som skulle införas visade sig innebära mer jobb för mindre pengar, varpå personal givetvis sa upp sig och verksamheter tvingades stänga tillfälligt.

Några fler fadäser räknar Staffan Wolters inte upp, men tro mig, listan kan göras betydligt längre. Hur var det egentligen med alla kurser och utlandsresor som vissa gjorde – hade de något att göra med verksamheten?..

Man undrar verkligen hur de månatliga medierapporterna ser ut nu för tiden… Dessa kan inte vara rolig läsning. Men värst av allt är ju att personal säger upp sig i protest. Personal med specialistkompetens. Vem vill köpa vården då, om det inte finns några specialister kvar???

                                                                                                                                                               *Det var bevisligen skillnad på skit och pannkaka i detta sammanhang…

Read Full Post »

« Newer Posts