Paket här och var

Ett paketerat inlägg.

---

 

Vår 24-åring!

Idag var det Johans dag! Runt 22-tiden på kvällen kom han till världen för 24 år sen. Han har växt lite sen dess, grabben. Jag kände ju inte Johan på den tiden, men för nästan sju och ett halvt år sen blev han min äldste bonusson. (Rätt bra jobbat, va, att som 46-åring få fyra bonusbarn?!..) En lugn och fin kille som sen i somras är ansvarig för bok- och multimediaavdelningen på nyrenoverade Myrorna i centrala Uppsala. Jag är så stolt över honom, för han kämpade rätt mycket i motvind innan vinden vände. Det är inte alla som orkar kämpa så.

Jag åkte och hämtade Fästmön efter jobbet i eftermiddags. Medan hon sen snodde ihop en tårta på nolltid hemma i Himlen satt jag på kaffe… Ja, jag är visst inte så effektiv som jag vill tro ibland. Morfar, mormor och Lasse samt lillebror och jag smockade sen i oss sagda tårta och hembakade kakor tillsammans med födelsedagsbarnet. Gott gotti gott gott!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Paketen innehöll såväl mjuka saker (typ kläder) som hårda (typ stekpanna och böcker) med mera. Fotbeklädnaden passade, men innehållet i ett paket måste bytas. Det ska Johan och jag fixa på måndag.

När pappa Jerry* dök upp serverade Anna lax till oss alla. Man kan ju inte påstå att nån lämnade Himlen hungrig… Jag tog med mig Jerka i bilen och slängde av honom i farten så att han kunde inhandla mat åt sina utsvultna grabbar på Morgonen.

Hemma i New Village upptäckte jag nåt grönt i postboxen. Ja, det var ett tvåkilos XL-paket med böcker från vännen FEM! Tack snälla du för paketet!!! Det var så stort att brevbäraren hade tryckt in det i min smala box och jag fick knappt upp luckan. Till sist gick det och det blev bara en liten reva i själva paketet, inget på innehållet. Nu har jag MASSOR av härlig läsning igen!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.

I morgon får jag långväga besök från en annan vän. Vi ska botanisera i stans bokantikvariat, för min vän är på jakt efter nåt specifikt. Jag tror att det blir perfekt för mig att få träffa vännen. Även om jag är jättetrött i skrivande stund, ger jag mig den på att orka med morgondagen – jag ska ju göra nåt roligt. Och vem vet… dan kanske slutar med ett eller annat litet bokpaket…

*Johan har två pappor och två mammor. Det kan ju vara bra att ha några i reserv.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bodyparts den 1 februari 2015

Ett kroppsligt inlägg.

---

 

I det här livet tycks bara den med vassa armbågar lyckas. Mina armbågar är inte vassa, men på vänster arm har jag fått en extra ”knöl”. Kan ju vara bra att ha om man krossar den andra, till exempel. Annars vet jag inte riktigt vad jag ska ha den till…

Armbåge med extraknöl att ha i reserv.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mörkerlek och upplysning

Ett inlägg om min mörka dag – som blev lite ljus till sist, ändå.

Baske mig om inte allt faller samman runt omkring mig. Framför allt börjar jag undra om min person har nån sorts förmåga att sabba elektriska prylar. Jag har hört att man kan ha denna, lite ovälkomna gåva när man ser saker och varelser som inte alla andra gör…

I morse när jag skulle åka iväg till jobbet noterade jag att bilen var på väg att bli enögd där fram. Igen. Det går liksom inte när det är skitmörkt och man kör på E4:an i 110. Men jag var tvungen att ge mig iväg i alla fall. Framme på jobbet ringde jag min favoritverkstad – och se, jag får titta in i morgon bitti klockan sju! Förhoppningsvis är det inte nåt %&#@} elfel utan bara en lampa. Igen, som sagt. Just den lampan byttes för cirka ett år sen. Knappt.

Man kan inte påstå att arbetet gick som en dans idag heller. Möjligen en danse macabre. För vad tror du händer idag? Spök-Tofflan får inte igång sin nya (Pers före detta) dator. Jo igång kom den, men den blev ganska snart svart. På IT har de suttit i möte hela dan. Vilken %&#}@ tur att jag hade kvar reservdatorn och inte hade lämnat in den! Den är ju varken lika bra eller lika snabb och inte finns alla program, som Photoshop, på den heller. Men jag kunde jobba. Fick ut en viktig nyhet på både intranät och extranät, förberedde ett gäng nyheter för publicering samt gjorde mitt första egna webbformulär. Hur det nu gick till. Detta webbformulär som gjorde att jag inte kunde sova i natt…  På seneftermiddagen hickade reservdatorn till, blev svart och startade om. Utan att jag rörde den. Då gav jag upp och stängde butiken.

Så gott som enögd åkte jag sen hem i kväll. Det var mörkt, men trafiken flöt på bra och väglaget var fint. Hemma inträffar nästa el-fadäs: den gigantiska stjärnan i köksfönstret är död. Naturligtvis rev jag runt i skåpet, men ¤@£ att jag hade nån glödlampa i rätt storlek, rätt watt eller rätt sockel. På med kläderna igen. Blåste över till Tokerian och köpte TVÅ glödlampor för säkerhets skull. Man har väl varit med förr… Och nu lyser stjärnan igen. Ett tag till.

Nu lyser den igen.

Men… det finns snälla människor omkring mig. Inte bara elaka, faktiskt. Idag låg det åter ett paket i min postbox. Jag blev väldigt glad – och väldigt nyfiken, förstås!

”Inte specifikt julklapp….” Det lät spännande!

På paketet hade avsändaren tydligt skrivit att jag fick öppna det och att det inte var nån specifik julklapp. Tänk så roligt att få paket knappa två veckor före jul! Jag slet upp ytterhöljet med alla frimärkena på.

Ett brev med några rader om det blåa paketet samt en hälsning och en fin ask tändstickor.

Inuti låg ett brev som beskrev innehållet i det blåa paketet, en jättesöt tändsticksask samt en advents- och julhälsning från den gulliga Smärtsystern! Tändsticksasken är perfekt till mina stakar. Jag köpte ju för ett tag sen en engångständare som är rätt värdelös. Den har verkligen varit en ENgångständare, typ funkat en gång…

Och självklart kunde jag inte låta det blåa paketet vara oöppnat! Inuti låg en jättespännande bok som jag ska läsa med nöje och glädje. Tusen, tusen tack, Sister of Pain!!!

The Fry Chronicles – vad sägs om denna upplysande litteratur??? Härlig, tycker jag.

Nu är jag så trött och skithungrig att jag ska fixa ett par mackor och ett glas mjölk samt sjunka ner i bästefåtöljen. Där ska jag inta min kvällsvard tillsammans med de 30 sista sidorna i min bok på gång. Gissningsvis är det sen dags att åka och hämta hem Fästmön – för sista gången på ett tag. I morgon blir hon mamma på heltid ett par veckor. Och nästa helg blir jag dotter på heltid i ett par veckor. Upplysningsvis…

Livet är kort. Ibland är det också bara %&#}@ och ¤@£.

Read Full Post »

Ett par jeans mot ett par inlägg och lite annat

Ett inlägg om gårdagen och vad som händer just nu.

Jag tror att Fästmön hade en bra konferensdag igår. Hon verkade i alla fall nöjd och glad och väldigt mätt när jag hämtade hem henne. Och nog minns jag hur det var, även om det är länge sen nu. Man åt typ hela tiden på konferenser, planeringsdagar och liknande. Själv snaskade jag på en kycklingmeny à 57 spänn hos en hamburgerkedja.

Innan middagen for vi till Team Sportia, där Fot-Jerry (ortopedkonsult) tydligen slutat. Men vi hittade bra skoinlägg ändå till Anna. Hon har använt mina gamla i sina jobbskor ett tag. Nu behöver jag ha dem tillbaka och Anna behöver ha ett par inlägg som inte är så slitna som mina. Eftersom jag fick ett par jeans av Anna för ett par veckor sen bytte jag till mig dem mot ett par nya inlägg. Det blev bra för oss båda!

Ett par jeans mot ett par skoinlägg.

Just såna skoinlägg som ovan hittade jag själv i Stockholm när min hälsporre var ny och väldigt akut-ond. De har funkat jättebra och jag har dem som reserv när jag inte vill flytta omkring de enda korrekt avgjutna inlägg jag har. För övrigt passade jag på att fråga på Team Sportia vad ett par nya inlägg skulle kosta att låta göra, nu när jag har själva gipsavgjutningarna klara. Då ville de ha 1 800 spänn… DET har jag INTE råd med!!! Så nu får det vara. Därför ytterligare ett skäl att jag får fortsätta med mina gamla som nu Anna har haft ett tag på jobbet.

Jag brukar ägna förmiddagarna åt jobbsökeri, ibland även eftermiddagarna. Idag fanns inte ett enda intressant jobb i pipeline. Dessutom är det liiite svårt att koncentrera sig eftersom nån i huset roar sig med att borra lite då och då.

Anna är iväg och tränar och när jag har hämtat henne tar vi svängen förbi hennes jobb och hämtar de gamla inläggen. Nästa stopp blir ICA Heidan där vi ska handla nåt gott till förlovningsmiddagen i morgon. I eftermiddag skjutsar jag över Anna till Stormarknaden, för det behövs både kläder till Prinskorven och nån grej till skolan. Vi får hoppas att det dyker upp några intressanta tjänster jag kan söka under tiden. Får så jäkla dåligt samvete annars – men jag kan ju faktiskt inte trolla eller hitta på!

I stället för att skriva ansökningar har jag svarat på mejl från en gammal go Anna-vän samt mammakusinen B. Och nyss kom ett sms från Blom-Inger också. Det är gott att känna att såväl släkt som vänner bryr sig! TACK till er alla!

Vad händer i dina environger idag då? Ska du köpa kläder till barnen eller prylar till skolan eller shoppar du inte alls??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta för den nyfikna!

Livet är kort.

Read Full Post »

Bland VirrpAnnor och andra pannor

Ett inlägg om fredagen igår. 

Jag tyckte att jag hade oooändligt med tid igår. Det var en del jag skulle fixa med hemma. Men så – HEPP! – var klockan dags att åka och hämta Fästmön från jobbet. Jag hann bara söka två jobb, men jag har en intressant jobbannons liggande.

Ringde bland annat Dalkarlarna och pratade med den enda kvinnan som jobbar där. Undrade varför ingen hört av sig efter min felanmälan för ett par månader sen om min trasiga persienn. En persienn i de nya fönster som det ännu inte är ett år sen Dalkarlarna installerade. Nu har ytterligare en persienn gått sönder sen jag felanmälde i somras. EPA fanns det en affär som hette när jag var liten. Där såldes mycket skräp. Jag undrar om persiennerna är köpta på EPA.

Vidare har jag mejlat Let’s Deal om att jag nu vill häva ett köp. I juli beställde jag en vara och nu när de har misslyckats med leveransen en tredje gång vill jag fan ha pengarna tillbaka. Ska bli väldigt intressant att höra vad jag får för svar…

När jag hade hämtat Anna åkte vi först till Himlen eftersom hon behövde hämta sina grejor. Och äta nånting, för det hade visst inte blivit nån lunch. Lite att greja med även i Himlen, så klockan var närmare halv fem när vi körde mot Stormarknaden för att köpa mat och dryck. Vad tycker du förresten om min nya bil?

Min nya bil. Äh, skojar bara!

När vi parkerat på Stormarknadsparkeringen hittade Anna inte sina brillor. Och utan brillor går det si och så att läsa, bland annat. Därför fick jag syntolka alla vinsorter på Systemet och så åkte det ner en svindyr flaska åt Anna. Nej då, ett bra pris för ett bra vin. Jag köpte också vin och öl. Nu tycker nog Vän Av Ordning att jag borde spara på mina sekiner. Jag kan meddela att jag är rätt bra på att hålla plånboken stängd, men jag unnade mig lite god mat och dryck idag. Tids nog får jag leva på snabbmakaroner och rågflingegröt – utan mjölk och lingon -och då kan jag se det som en bra bantningskur. Då slipper jag dessutom att betala en massa för medlemskort eller receptböcker.

Inne på Stormarknaden höll jag på att bli galen på alla människor, särskilt alla horder av Fölk som skulle in på ICA Kvantum samtidigt som vi. Jag blev otroligt stressad av alla som trängde sig, ställde sig i vägen, stängde in mig när jag valde tomater etc. Anna var kolugn. Hon såg ju inte Den Galna Massan.

Efter handlingen pep vi ut till Himlen. Anna hittade fortfarande inte sina brallor brillor, men hade som tur var ett par reserv – som är trasiga. Rätt som det är tycker hon att hon ser så illa trots att hon har brillorna på näsan. Då har det ena glaset trillat ur. Jaa, hon är rolig, min virrpAnna och jag älskar henne så!

En sten som jag har fått av Anna. Den har klösmärken som du kanske ser.

Efter lite öl och nötter slängde jag ihop fredagsmiddag bestående av Kalle Kon & co. I glasen hällde jag upp ett Amarone från 2008. Det smakade väldigt bra. Kaffe på det och vi höll oss vakna nog att se en film.

I helgen ska det bli finväder, så vi planerar utomhusvistelse av nåt slag. En middag på stan blir det också, för jag fick som sagt mina a-kassepengar i veckan. Dessutom kom det en trevlig överraskning i form av pengar från inkomstförsäkringen! (Naturligtvis inga miljoner, men ett välkommet tillskott i kassan.) Eftersom Anna och jag inte firade sexårsdagen av vår första dejt tänkte vi göra det denna lördag. På nåt sätt. Nånstans.

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna en rad och berätta, du vet att jag gillar att höra sånt!

Livet är kort.

Read Full Post »

Andra advent

Det blev var sin kycklingrulle till middag, köpt, inte hemmagjord. Den var god, trots att den innehöll mycket rödlök.

Det röda lilla paketet till Fästmön visade sig innehålla en sak i fel storlek. Jag la i reserven igen och åkte och bytte. Rätt ska vara rätt och det är inte kul att ge bort nånting som var fel.

Vi tände kopparstaken till middagen. Men visst ser själva påtändningen lite UFOitisk ut?

Svetslåga?

Kopparstaken i köket är en sån där med mossa i. En sån ska man aldrig lämna oövervakad, fråga FEM så får du höra…

En mossig stake ska aldrig lämnas oövervakad.

Det blev lite mildare ute en stund medan jag var och bytte namnsdagspresent. Lite snö kom det till och med.

Mer snö. 

Adventskaffe och söndagsgodis intogs i salongen under avslutning av Wordfeudmatch där jag som vanligt får stryk. Skyller på allmäntillståndet. Jag mår rätt OK, trots allt. Är lite trött och yr och hälen är allt annat än skön. Men Anna får mig att tänka på annat än smärta, blod och elände. En dag till har passerat. Andra advent 2012. Jag lever.

Livet är kort.

Read Full Post »

El(d)fel..?

Alltså jag börjar mer och mer få straff för det jag bloggar om. (Det suger ibland, jag erkänner.) De allra flesta är ju så raka att de tar det

face to face

medan andra barnslar sig. Hur landet ligger med Fortum vet jag inte riktigt. Det gladde mig att jag fick en kommentar från dem till mitt inlägg. Där menade man att jag på nåt sätt lämnat mina personuppgifter i nåt sammanhang, vilket jag förstås bestrider – just därför att jag inte vill att säljare ska ringa på mina telefoner. Hur som helst skulle jag mejla dem mitt telefonnummer och så skulle de tala om för mig varifrån de har fått uppgiften och dessutom skulle de anteckna att jag inte vill ha säljarsamtal från dem igen. Jag skriver som jag brukar…

To be continued…

Men frågan är om inte Fortum har sällat sig till gruppen som straffar mig. Sent igår kväll – EFTER att jag hade lyckats vippa ut en burk med chips på vardagsrumsmattan och fick dammsuga klockan 22 – pajade nämligen taklampan på toa. Och på toa måste man liksom ha en lampa, det räcker inte med att tindra med ögonen i mörkret om man ska pricka rätt med diverse, så att säga. Så jag släpade in röda trappstegen, klev stånkande upp (pallen knakade betänkligt under tyngden av min enorma kroppshydda) och bytte glödlampa. Fine! Trodde jag… Nästa gång jag gick på toa började lampan blinka…

Skit! Glödlampen är glapp!

tänkte jag och kånkade för andra gången in röda trappstegen. För andra gången knakade den betänkligt under mitt feta jag.

När jag gick på toa nästa gång – och nu var det verkligen mitt i natten – blinkade lamphelveten till och sa sen…

POFF!

För tredje jävla gången släpade jag in röda trappstegen. Och för tredje förbannade gången knakade den under fläskberget. Men den höll. En andra glödlampa är nu iskruvad och vi får se hur länge den håller. Om den pajar igen är jag nästan säker på att det är Fortum som straffar mig… SKOJAR!!!

Nu är lampan på toa inte det enda som har pajat. Tidigare i kväll var min mus – ja, min datormus och ingen annan mus! – trött och ville inte röra på sig. Slut på batteri, förstås. Tur att jag hade ett i reserv!

Tur hade för övrigt både jag och somliga som ENVISAS med att laga mat utomhus på kolgrillar – precis nedanför mitt fönster. För det slog ut stora eldslågor som slickade ett träd. Tycker att det är ansvarslöst att grilla på det sättet. Vi har en fin grillplats i föreningen, varför man inte kan hålla sig där utan måste förpesta luften för dem runt omkring och till råga på allt leka pyroman, det begriper inte jag.

Nu ska jag gå och glo på TV, sista avsnittet av Kommissarie Thorne. Kanske blir jag inte snällare av det, men jag håller ju käften med mina åsikter en stund då i alla fall. Märkligt, förresten, hur folk som säger sig inte vilja veta av mig ändå är så fruktansvärt intresserade av vad jag tycker. Lek i egen sandlåda, vet jag!

Slutligen, ett stor KRAM till vännen jag telefonerade med nästan en timme idag på seneftermiddagen! Det gör mig ont att livet ska vara så hårt mot en del, medan andra tycks glida omkring, mest framåt, på ett bananskal, trots att man beter sig hur som helst, med betoning på illa…

Livet är kort.

Read Full Post »