Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘renovering’

Ett inlägg om en häftig tidning som inte hade en tanke på tidningsdöd.


 

StockholmsPosten

Stockholms Posten från den 15 mars 1792 finns i min ägo. En 223-åring, alltså…

Man skulle kunna tro att jag gratulerar mig själv. Idag är ryggen inte att leka med. Antingen beror det på att jag har suttit stilla för mycket eller på promenaderna jag har tagit de senaste dagarna. I vart fall skuttade jag upp och skjutsade Fästmön till jobbet i morse. Då kände jag mig som en ung tjej (nåja…), trots att jag hade drömt en mardröm om att jag hade en tumör på överläppen. Men lite senare, när jag hade återvänt till bädden och slumrat en stund… Jag vaknade av att nån i huset hade springtävling. Sen hade nån (samma person?) sparka-i-väggen-tävling. Springtävling kan jag förstå att man har när benen är fulla av just spring. Men sparka-i-väggen-tävling finns det inga ursäkter för. Det gör ont till slut och det blir fula märken och kanske rentav hål i vissa väggar. Och ens grannar får inte sova.

Det är när jag skriver den sista meningen i förra stycket som jag undrar om det ändå inte är jag som fyller 223 år idag… Fast det är det inte. Jag är än så länge bara 52. Men jag har en tidning i min ägo som kom ut idag för 223 år sen – ett exemplar av Stockholms Posten* från torsdagen den 15 mars 1792.

Hur just denna tidning hamnade hos mig är rena turen. Det ska dock sägas att den som ursprungligen har ägt den är min farfar, så jag har inte köpt den eller snott den av nån.

StockholmsPosten baksida

Stockholms Postens baksida med anteckningen om maskeradbalen. 

Min farfar gick bort 1973 och efterlämnade en massa böcker. En del tog pappa hand om, men det mesta var kvar hos farmor, som gick bort i slutet av 1982. Då hamnade alla böcker hos mina föräldrar. En gång under 1980-talet skulle pappa få hjälp med en renovering i huset av en granne. Överenskommelsen var att grannen i stället för pengar skulle få böcker. Pappa och grannen bestämde vilka böcker. Det var en fin samling och ett stort antal böcker i ett visst ämne. Men så råkade jag säga att ämnet intresserade mig, varpå pappa ändrade sig och behöll böckerna. Vad grannen fick i stället är oklart. Troligen var det några andra böcker. Böcker har nämligen aldrig varit nån bristvara i mina hem.

När jag i mitten av 1980-talet flyttade från mitt studentrum till min första lägenhet följde böckerna med. Det var ena riktigt tunga as. En natt vaknade jag av att ett hyllplan i mina dåvarande vita Billyhyllor brakade. Böckerna står numera i en rödbrun Billy hylla.

En dag på 1980-talet satt jag och bläddrade i en av böckerna på jakt efter en uppgift. Det var då jag fann den – Stockholms Posten från den 15 mars 1792 låg mellan två sidor! Det är en liten, skör och fyrsidig tidning. Insidan har jag inte läst på länge, för jag vill inte riskera att pappret ska gå sönder. Jag kan förresten knappt läsa vad det står, för typsnittet är så gammalt. Men på baksidan har nån för länge sen skrivit med bläckpenna ovanför en annonstext

På denna maskerad blef Gustaf III skjuten

Visst är det lite häftigt?! Jag gillar historiska prylar och det här födelsedagsbarnet ska jag fortsätta vårda ömt. Det ligger fortfarande på samma ställe, mellan två sidor i en av mina miljoner böcker…

Det känns nästan magiskt också att läsa följande på baksidan:

[…] I morgon kl 8 f. m. utgifves nästa Blad häraf. […]

Ingen tidningsdöd i sikte, där inte!..


*Stockholms Posten grundades av Johan Henric Kellgren i oktober år 1778. Sista numret av tidningen gavs ut 1833. Tidningen skrevs ursprungligen i frakturstil.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fyndigt inlägg.


 

Halva priset på alla böcker

Halva priset på alla böcker på Myrorna på gågatan i Uppsala. Men bara februari ut! (Foto: Johan)

Behöver du fylla på ditt bokförråd samtidigt som du känner dig lite snål? Jag har tipset för dig! Fick just inside information att Myrorna på gågatan i Uppsala har halva priset på böcker februari månad ut! Och då är ordinarie bokpris INTE högt…

En del second hand-affärer har bara slängt upp sina böcker i en salig blandning. Men hos Johan är det ordning. Bokavdelningen på Myrorna i centrum är dessutom välsorterad, påfylld efter höstens översvämning och den därpå följande renoveringen. Att böckerna står i bokstavsordning underlättar när en bokmal som jag är där med min och FEM:s boklistor.

 

Bäst du skyndar dig om du vill fynda – så inte JAG köper allt.

 

 

PS Hälsa Johan från hans bonusmorsa!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om pågående aktiviteter.


 

Uppdaterat inlägg: Nu kan du lyssna på Frida i dagens Radio Uppland-intervju här, spola fram till 1:12:15!

 

änglavingar

Kanske lättar och flyger iväg sen…

Man kan säga att det pågår ett riktigt mastodontprojekt här just nu. Jag vet inte om nån riktigt har förstått det. Egentligen spelar det mindre roll, projektet har mest betydelse för mig själv. Genom att skriva renoverar jag min själ, kan man säga. För varje månad jag berättar om i min bok blir bördan på mina axlar lättare. Vem vet, jag kanske lättar och flyger iväg när allt är färdigt???

Idag har jag gått igenom ett halvår av mitt liv som till mycket stor del var fyllt av oro och ohälsa, sorg och vanmakt. Men också förstås glädjeämnen. Oavsett, det tar tid att ta sig igenom. Jag gör det systematiskt och det är inte lätt. Efteråt blir jag både lättad och trött. Tömd på känslor, nästan. Det är inte alltid lätt att backa bandet. Det finns mycket som gör så ont att komma tillbaka till – även sånt som var bra och roligt då.

Nu återstår ungefär ett år och nio månader. Men i morgon blir det en skrivpaus. Jag måste tänka på att renovera min kropp också. Därför nappade jag på en tid hos tandläkaren i morgon bitti. Det är alldeles för länge sen jag var där sist. Jag har gått i många år hos min tandläkare och hon vet hur rädd jag är och vilken taskig ekonomi jag har. Hon är jättebra. Jag vet att morgondagens besök går på runt en tusenlapp, men jag har 300 kronor i tandvårdspeng. Dessutom vet jag att jag alltid kan få dela upp betalningen. Men håll gärna en tumme för att inget behöver åtgärdas! Då kan det springa iväg…

Parallellt försöker jag coacha och peppa min yngsta bonusdotter. Hon har nu författat ett svar till Skolinspektionen, en kommentar över Uppsala kommuns yttrande över hennes anmälan. Jag tycker att hon har varit så duktig och skrivit så bra. Hon har lyssnat på mina synpunkter, men hon har skrivit alldeles själv. Bara det i sig gör mig förundrad med tanke på den undermåliga utbildning hon har fått i särskolan. Dessutom har Frida blivit intervjuad i media idag igen. Denna gång är det Radio Uppland. Så snart intervjun finns att lyssna på lägger jag förstås ut en länk på bloggen!

Annas ring

Hon har lämnat mig hemma…

Närmast på tur att få lite av min uppmärksamhet står min mamma. Och därefter är det dags att åka och hämta Fästmön från jobbet. New Village-köket ska slänga ihop en kycklinggryta med hjälp av Uncle Ben till kvällen.

Fästmö, förresten… När Anna jobbar blir jag singel! Och det ska folk vara glada för, eftersom det innebär att Anna följer hygien-föreskrifterna på jobbet!

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna, Tofflianska veckan.


Oj oj oj, redan torsdag
och rejält med nerförsbacke till helgen! Hemma hos mig ska det vara strömavbrott av och till framöver, så det är bäst att tidsinställa så mycket som möjligt för i cyberspace är det ju aldrig helt strömlöst. Toppar och dalar från den gångna veckan kommer här, redovisade som Kanelbulle (topp) respektive Semla (dal):

Kanelbulle


Semla


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan avslöjar att hon tror att det är fredag – men det är ju onsdag, som varje människa vet. Eller..?


Underbar smörgåstårta
vid avtackningen. Men mycket känslosam avtackning. Jag vet att jag saknar B redan nu – den första som välkomnade mig på mitt nuvarande jobb (på institution 1) och som alltid, ALLTID har varit vänlig och snäll. Jag hoppas B får en bra pensionärstillvaro. Planer finns det gott om, bland annat släktforskning. Och att läsa den här bloggen! (Tofflan tackar!)

Efter jobbet for jag ut på myggnätsjakt. Hittade nåt skitRusta för 79 spänn. Tror inte det är så tokigt – om man nu inte blir galen på det. Det som var mickligast var att sätta fast kardborrbandet runt dörrkarmen. Pappersremsan mot klistersidan gick nämligen av hela tiden. Annars gick det bra. Två delar nät sitter lite omlott så att det blir hyfsat enkelt att gå in och ut.

Myggnät
Myggnät. Men den där Ajfånen får det att se ut som om elefanter kan slinka igenom hålen. Hålen i nätet är betydligt smärre i verkligheten. Idiot-Fån! 


Hemkommen till New Village
träffade jag mannen i familjen Renovering. Jag frågade om de inte var färdiga snart med sin uteplats och när det skulle vara fest. Han var så söt, för han bad om ursäkt och sa att de

snart blir färdiga. Och vi ska ha fest i kväll, för jag fyllde år häromdan.

Då kan ju inte ens en Toffla bli sur, utan hon skärpte till sig och gratulerade. Mr Renovering hoppades att de inte skulle störa för mycket i kväll med sin fest, men jag sa att det är lugnt, jag är ju ledig i morgon.

Men då kan du ju komma ner och festa med oss!

Joru, tänkte jag, men tackade snällt. För han var verkligen otroligt söt.

Jag hade ju andra planer – sill och potatis med öl och nubbe på ballen*. Det är ju som typ fredag idag fast det är onsdag. Hann väl precis duka fram när det mulnade på. Nåt regn har inte kommit än, men det står inte på förrän det gör det.

Sill o potatis
Fre… nej, onsdagsmiddag.


Så där jättevarmt är det inte
ute på ballen, så jag tänkte ta min surfrunda innan jag slår mig ner i bäste fåtöljen och läser Elly Griffiths. Den här boken läser jag just nu.

Det ska bli skönt att vara ledig i morgon. Jag har en del planer för dagen, men det kanske bara blir så att jag är hemma och grejar med diverse. Inte ett dugg fel det heller.


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Allmänbildning är aldrig fel. Vem som bestämmer vad du ska läsa är mest du själv. Här kommer mitt urval – och kanske lite hjälp på traven för dig..? Hon med Tuttarna i Träsket behöver förstås inte pina sig igenom. Ingen annan heller, för den delen.

  • Studenter har en miljard i skuld hos Kronofogden. Jorå. Det är sant. Mer än 90 000 studenter har tillsammans en miljard i studieskulder – hos Kronofogden. Ändå sägs studielån vara ett bra sätt att finansiera sina studier. Och för en del finns det inget annat alternativ. Viktigt är emellertid att göra en budget. Alltid. Det gör jag varje år – trots att det var länge sen jag studerade.
  • Högskolor tvingas banta. Det handlar om totalt 15 000 studieplatser som måste dras in. Regeringen tillförde 10 000 extra platser när det var som värst kris. Men nu minskar antalet ungdomar – och då ska studieplatserna också minska igen. Tycker regeringen. Men det är förstås högskolorna själva som bestämmer vilka utbildningar som bör prioriteras.
  • Tony Scott är död. Tony Scott regisserade filmen Top Gun och sörjs av många. Scott McKenzie är också död. Han sjöng flower power hiten San Fransisco, du vet den där om att sätta blommor i håret. John Lennon är död. Han mördades 1980 när jag bodde i England. Nu vill hans mördare Mark David Chapman bli fri. Det är sjunde gången han ansöker om villkorlig frigivning. Jag gör avsteg från min åsikt att uttrycket Vila i frid – fast på engelska – är reserverat för mina nära och kära och säger högt och tydligt: RIP!
  • Kärlekslåsen har hittat till Uppsala. Jepp! Den numera rätt gamla trenden att låsa fast ett lås (så konstigt det såg ut när jag skrev det…) på en bro har nu nått Uppsala och Järnbron. Hela 19 lås finns där nu.  Och i floden ån ligger troligen lika många nycklar som förälskade par har slängt i vattnet som bevis för att parens kärlek är evig. Fast sen artikeln skrevs har flera lås tagits bort i samband med renovering så kärleken var inte evig. Tvångsskilsmässa?


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu är återseendet på gång! FEM ringde strax efter halv åtta och jag åkte och mötte på avtalad plats. Resan hade gått bra, men jag såg nog att hon var trött. Vi beställde pizza som vi hämtade på vägen hem.

”Skål på dig, din gamla gam!”


Närå, FEM är inte alls blyg,
men just som jag knäppte kortet höjde hon vinglaset. Du ska emellertid inte vara orolig – det är en dag i morgon också och jag ska se till att mobilen är laddad så jag kan fota MYCKET. FEM är förvarnad om att det blir på det viset.

Vi satt och babblade i ett par timmar efter maten. Sen såg jag att nån var väldigt trött och vi beslutade oss för att säga god natt. FEM hade varit uppe sen just fem och jag sen före sex, så då får man vara lite trött på kvällen. Nu läses det i mitt gästrum och själv både bloggar och läser jag. Ungefär.

I morgon blir det en tur in till stan. FEM har kollat några affärer på nätet som hon vill kika på. Själv tänkte jag ta mig till Musikens Hus som är ett av stans två ticnet-ombud. Tycker att det är skitdåligt att här bara finns två ombud och ångrar mig som 17 att jag inte valde ATG-ombud i stället. Ja just det. Det är biljetter jag ska hämta. Biljetter till Stockholm Pride! 😛

Mamma hade skickat med 200 kronor till fika tillsammans med en bok hon har lånat och ett kort till min namnsdag. Vi har ju liksom alltid firat namnsdagar i vår lilla familj. Nu tycker jag att det är roligt att bara få ett kort, men om jag känner mamma rätt har det här kortet ett innehåll.

FEM har lovat att ta svängen förbi mamma när hon kommer hem med ett Mors Dags-paket. Ja, för det är ju Mors Dag nästa helg också. Jag har inte inhandlat nånting än, men funderar på att köpa ett satinlakanset till mamma. De var både fina och sköna och kvaliteten känns toppen! Vi får se vad det blir. Men det ska inhandlas i morgon.

I morgon ska FEM gästblogga på en blogg nära dig. Hon har bestämt redan ett manus, avslöjade hon och inlägget ska handla om renovering. Jag har fått se härliga bilder från FEMs övre veranda i huset. Riktigt kanonställe för läsning eller bara kontemplation om kvällarna…

Det känns konstigt att inte träffa Fästmön i helgen, men kanske kan det vara skönt för både ungarna och henne att slippa ha mig hängande där. Fast jag längtar ju förstås redan efter min älskling!..

Read Full Post »

Vaknade med skallebank. Det kändes som om jag var med på festligheter igår, men det var bara min fan club Grannarna som betedde sig. De vanligast förekommande oljuden från klubben är

  • renoveringsoljud
  • idiotflabb åt nån TV-serie
  • skrik och utbrott från bortskämda ungar

Men igår kväll slog man på stort och smällde av raketer vid tolvslaget och partajade i en av lägenheterna. Inte konstigt, dårå, att jag har huvudvärk… För övrigt kan jag meddela att både knogen och självsprickorna på tummen har blivit bättre! Självsprickorna behandlade jag med Idomin, en alldeles utmärkt salva som alltså inte bara passar för stjärten…

Klev ur sängen vid niotiden. Ute är det grått och blåsigt och ungefär fyra grader kallt. Skulle helst vilja stanna i sängen hela dan och bara läsa eller nåt. Det här vädret gör en asocial!

Läste i lokalblaskan om gårdagens Knutmassofirande i Gimo, årets höjdpunkt evenemangsmässigt på den lilla orten. Folk trotsade vädret och följde påpälsade karnevalståget. Lite märkligt blir det då att tidningens nyhetshef för Uppland tipsar om att det är knutmassokarnevalståg i Gimo i kväll. Fast det kanske är så att de kör två kvällar i rad??? Vad vet jag, vad vet jag. Nån gång vore det kul att se spektaklet.


En av Dupontarna i årets Knutmassotåg har tappat huvet. Fotograf är Emma Eriksson och bilden är lånad från lokalblaskans bildspel.


Vidare såg jag två annonser på säljesmarknaden
i samma blaska tidning och slogs av kontrasterna. I den ena annonsen ville säljaren avyttra ett databord, en trist laminatmöbel i imiterat körsbärsträ och gjord för en dator med stor skärm; den andra annonsen erbjöd ett stadigt och vackert dalabord med låda, en nätt och vacker möbel, troligen tillverkad av en duktig finsnickare. Om Tofflan själv fick välja skulle dalabordet hamna här hemma!

Tänkte slå på stort och laga till en überfrukost så här på lördagen – kokt ägg, rostat bröd med ost och lemon curd, yoghurt med müsli. Kaffe har jag redan bälgat i mig två baljor av. Sen är det kanske dags att ringa mamma, fräscha till sig och klä på sig samt kolla läget i Himlen.

Read Full Post »

Varning för snusk och kiss- och bajshumor! Bland annat…

                                                                                                                                                        Fästmön, Elias och jag tryckte in oss i Clark Kent* och åkte ner på stan. Målet var lördagsloppisen på Vaksala torg. Vädret var av och till, men till sist fick vi på oss några anständiga paltor.

Först var det mest blommor och grönsaker vi såg. Bakom dessa stånd hittade vi sen guldgruvorna. Det var stort fokus på skor idag.


Vem vill köpa EN sko???

                                                                                                                                                               Vissa skor var det kanske inte riktigt säsong för… Jag kände hur svetten bubblade mellan tårna i mina gympadojor – jag hade strumpor på också, dagen till ära…


Lurviga skor för den frusna.

                                                                                                                                                          Eftersom jag var varm om fötterna tittade jag efter några alternativa skor. De enda snygga jag såg var tyvärr inte i min storlek.


Rött är sött, men dessa klackskor hade mina breda 42:or inte kommit ner i. Och inte hade jag kunnat stå på klackarna ens fem sekunder…

                                                                                                                                                              En del blev akut trötta och tog sig en power nap under parasollet, mitt i torghandeln. Tja, alla sätt är ju bra utom de dåliga, eller hur?!


Akut trött.

                                                                                                                                                               Hela handeln skedde under övervakning av Musikens hus, denna byggnad som är så ful att den är snygg! Eller i alla fall häftig…


Övervakare av loppishandeln.

                                                                                                                                                              Var sin glass gjorde att vi fick lite energi tillbaka. Vi tittade på böcker. Jag hittade tyvärr inte den saknade boken i fru Hatts Lotta-samling. Elias köpte en Kalle Anka-pocket för en tia. Anna och jag hittade var sin passande bok, men vi köpte dem inte.


En Anna-bok till Anna och en fis-bok till mig, förstås.

                                                                                                                                                            Sen kom vi till en man som hade en massa spännande saker. Mycket var i afrikansk stil – masker, figurer och huvuden. Han ville ha tio spänn per foto jag tog, men jag sa att han får gratis reklam på en blogg nära sig.


En afrikansk figur med konstig kropp.

                                                                                                                                                              Flera huvuden fanns också på borden. Det här manshuvudet var väldigt fint, tyckte vi.


Häftigt huvud!

                                                                                                                                                            Sen ställde han upp en musicerande trio i trä, men den kändes mer av asiatiskt ursprung. Den var också fin.


En musicierande trio, troligen av asiatiskt ursprung.

                                                                                                                                                           Naturligtvis kunde vi ju inte gå ifrån den trevlige mannen med de spännande figurerna. Anna gjorde ett intressant inköp som hon nog berättar om på en annan blogg nära dig under kvällen eller så. Det var ett riktigt kap – och den som prutade var säljaren själv…

Vid ett annat bord gjorde jag dagens snusk-upptäckt! Fast jag kan inte riktigt se vem eller vad mannen gör ”det” med… Kan du???


Snuskigt afrikanskt.

                                                                                                                                                          Fikasugna blev vi förstås. Somliga ville gå och äta hamburgare, men andra var mer sugna på kaka. Och vart går man om man vill äta goda kakor? Till min vän Greken på Kafferummet Storken, förstås! Tyvärr hade vi precis missat fru Stork, men yngsta fröken Stork skrattade välkomnande när vi kom.

Det blev kaffe och morotskaka för de stora, Päron-Mer och chokladboll med pärlsocker till den mindre i sällskapet. Vi noterade att även möblerna blivit renoverade – samtliga stolar var omklädda. Fräscht som tusan på Storken, alltså!


Anna och Elias fikar i motljus.

                                                                                                                                                              På vägen ner noterade vi att den röda trampbilen var återförd till sin vitmålade ordinarie parkeringsplats vid ena trappväggen.


Rött är sött! En liknande sån här trampbil hade jag när jag var liten.

                                                                                                                                                                 Nere på busstorget noterade vi att Clark Kent hade växt sen vi parkerade… Närå, där pågick en svensexa. Den blivande brudgummen var utklädd i rosa och svarta trikåer samt blond peruk och sprang omkring och bad kvinnor om autografer på sin kropp… Fantasifullt…


Tänk om vi hade rullat hem i den här…

                                                                                                                                                                På vägen hem stannade vi till vid Tokerian och inhandlade middagsmat. Anna har satt igång kokeriet nu och jag inser att jag bör göra en insats och inte sitta vid datorn längre…

Tjolahopp!

*Clark Kent = min verkligen lilla bil

Read Full Post »

Idag var det bestämt att Tofflan och Toffelmamman skulle ut på våffeljakt. Men först åkte vi för att utföra några andra småärenden. Det höll på att bli en liten jakt i sig. Det som var mest svårt att få tag i på vår inköpslista var RÄTT TV-tidning. Medan mamma vilade ut i bilen på hamnparkeringen – ja, jag tog några rundor inne hos Bok-Anna, men ska göra ett nytt besök på egen hand i morgon – knallade jag upp till stan. Men iiiingen TV-tidning, Jag letade till och med i buskarna.


I buskarna hittade jag bara ett kyrktorn som stack upp.

                                                                                                                                                             Bredvid stationshuset fanns det förr i tiden en kiosk dit Tofflan och hennes morfar brukade promenera för att inhandla kvällstidning. Vi for dit. Kiosken var riven sen länge, men inne i stationshuset var det kiosk i stället för biljettförsäljning. Misstänker starkt att den ursura gubbe som jobbade där förr i tiden skrämde bort alla som ville köpa biljett. Huset i sig var under renovering, så jag tog i stället en bild på det vackra tingshuset mitt emot. Det används inte längre som tingshus, men nånting försiggår där inne, tror jag, eftersom jag såg nån trimma häcken.


Vackert hus, men inget ting längre.

                                                                                                                                                            Mamma hade blivit tipsad om Mallbodens kafé. Det skulle ligga nånstans i närheten av Motala verkstad, lite osäkert var exakt. Vi snurrade och irrade lite och dåligt skyltat var det, men till slut nådde vi vårt mål.


Mallboden – inte bara kafé utan vandrarhem också.

                                                                                                                                                                Vi hittade stolar som funkade för mamma att sitta i och jag gick in och beställde kaffe och våfflor för 100 riksdaler jämnt för två personer. Det var bordsservering på porslin, men vi behövde inte vänta så länge.


Våffla på Malboden.

                                                                                                                                                               Våfflan var stor och till den serverades sylt och grädde. Kaffet smakade gott.


Mamma, den enda i hela Byhålan som hade jacka på sig, lät sig väl smaka.

                                                                                                                                                                Vi satt som i en trädgård och hade utsikt över Göta Kanal och delar av Motala verkstad samt en docka.


Dockan.

                                                                                                                                                            Utanför på kanalen gick flera båtar förbi. Bland annat passerade Kung Sverker.


Kung Sverker kom förbi.

                                                                                                                                                             Den som hade velat kunde sitta inomhus, men det ville ingen denna lite mulna, men kvalmiga dag. Mallboden har även konferensverksamhet och öppet för planeringsdagar, bröllop,, begravningskaffe, dop och liknande.


Mallboden interiör med lite märklig konst på väggarna.

                                                                                                                                                            Efter fikat tog vi en promenad i omgivningarna. Det gick faktiskt ganska bra för mamma att rolla runt på stigarna.


Promenadväg på området som funkade för rollatorburna personer.

                                                                                                                                                                Vi tittade lite på vandrarhemmet, men tyckte väl inte att det såg så väldigt inbjudande ut från utsidan. Säkert kallt och dragit på vintern, tänkte jag…


En del av vandrarhemmet.

                                                                                                                                                         Motala verkstads gamla lokaler höll på att renoveras och står sen till uthyrning. Man kan ju inte säga annat än att läget är vackert…


Motala verkstads lokaler renoveras och uthyres.

                                                                                                                                                               En ilsken jycke skällde ut mig och alla andra i sin närhet. Inte ens ett dopp i kanalen fick tyst på honom. Ett synnerligen nervöst exemplar, alltså. Jag hade inte pallat att vara matte nån längre stund… Den ilskna jycken var inte värd att fotas, så här en bild över kanalen i stället.


Göta kanal på ett av de ställen där den är som vackrast.

                                                                                                                                                                 På väg tillbaka till bilen insåg jag att det verkade vara populärt att fira jul(i) i Metropolen Byhålan.


Först en julgran…

                                                                                                                                                               Nu är det liksom jul(i) igen…


Sen en jultomte…

                                                                                                                                                               Nu hade vi bestämt oss för att göra ett riktigt våffeltest och bege oss till NÄSTA våffelställe vid sluskarna slussarna i Borenshult. På vägen dit blev jag bara tvungen att stanna och fota det gamla Konsumhuset!


Ett av kooperationens första, numera bostad.

                                                                                                                                                                Vi var inte ensamma i Borenshult. Kaffe och våfflor serverades i en kiosk intill första slussen från stan sett. Det var svårt för mamma att ta sig upp på den trälagda ”kioskverandan”, så jag fick putta på lite. Vi satt på träbänkar. Tyvärr skymdes utsikten mestadels av ett gäng varav en gubbe hade tuttar och en tant hade inga. Tuttar, alltså.


Passade på att fota lite när sikten inte var skymd en stund.

                                                                                                                                                               Slussarna är märkliga saker. Och just det här stället kallas för Skilsmässodiket. Det förstår man när man ser – och framför allt hör – paren som kommer och ska slussa sina båtar…


Längst ner mynnar kanalen ut i sjön Boren. Där uppträdde min mamma i sin ungdom med figursimning med facklor, berättade hon!

                                                                                                                                                                   Kaffe och våfflor kostade här endast 60 kronor för två personer. Det bordsserverades på pappersporslin och med plastbestick, grädde och sylt vid sidan av våfflan. Våfflan var visserligen något mindre än den på Mallboden, men ärligt talat var både kaffe och våffla minst lika goda i Borenshult som på Mallboden!!!


Våfflan i Borenshult var något mindre än den på Mallboden, men smakade minst lika bra – och till ett bättre pris.

                                                                                                                                                                   Mamma tyckte likadant och avnjöt dagens andra våffla.


Mamma gillade våfflan i Borenshult.

                                                                                                                                                                  Vi tog en liten åktur innan vi vände hemåt för att vila en stund innan vi ska ge oss ut på middag. Måste ju försöka få lite aptit till klockan 19… Mamma åker färdtjänst, jag har bestämt mig för att promenera. Våfflorna måste ”bort”, liksom…

Men helt klart en lyckad våffeljakt!!!

Read Full Post »

Older Posts »