Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Renoir-pussel’

Det blev Inna som levererade rätt svar på bildgåta nummer tre. Rätt svar var en detalj ur Renoir-pusslet som Fästmön och jag la i våras!

Ni är alltför duktiga på bildgåtor! Men här kommer en riktig luring! Ta den, om du kan! HA! 😈


En riktig luring! Men vad 17 föreställer bilden???

                                                                                                                                                              Den som löser gåtan får den stora äran att bjuda mig på middag. I morgon, till exempel, har jag ingen middagsmat hemma, men då gäller det att du hittar lösningen innan dess. (Tänk på att Tofflan inte ska svälta ihjäl, snälla!)

Read Full Post »

Nej, jag har inte ens plockat upp boken som fil än på datorn. Den ligger där. På datorn. Och på stickan. Stilla och i ro. Jag går igenom den i tanken, i huvudet. Framför allt ett ställe, där jag vet att jag är inkonsekvent. Jag måste skriva om, få ihop, få det logiskt, bättre… Att skriva bok är svårt. Jag gör det mentalt just nu. De väsentliga delarna är skrivna – darra månde världen! – och nu ska de knytas ihop. Kontrolleras. Och som sagt bli logiska.


Ja DEN HÄR boken är ju inte logisk – jag finns ju i den!

                                                                                                                                                           Min bok är en absurd roman som är baserad på verkliga händelser, men dessa är omskrivna och förvandlade till ett annat slut än det som blev. Inspirerad av Kafka, ja naturligtvis, men också av alla dem som hånade och gjorde ont. Ni bör nog var lite oroliga, ja…

Fästmön var ledig igår och idag. Det är henne väl unt efter det hårda helgpasset när hon dessutom inte var riktigt frisk! Hon sitter mycket vid Renoir-pusslet. Koncentrerad. Fokuserad. Fogar samman bitarna. Jag gästspelar vid bordet ibland, nån timma eller så. Får dit några bitar, men går därifrån när det tar stopp.

Gråväder idag, men ändå varmt. Fastighetsskötaren har blåst grus utanför med en fruktansvärt illalåtande, entonig maskin. Betydligt värre än Linns förra TV, I can tell you!

Min förkylning blir allt bättre. Är bara lite täppt och lite torrhostig nu. I stället har magen krånglat och så har jag fått blåsor på tungan som är irriterande. Men det tillhör mina vitaminbrister, så det får jag leva med. Jag är ändå duktig som knaprar mina vitaminpiller varje dag, livet ut. För övrigt är acnen svår. En ond på höger näsvinge och en mindre böld bakom höger öra. Hormonerna, du vet.

Idag ska jag beskära några av mina mest eftersatta krukväxter. Det tycker i alla fall Anna att jag ska göra. Jag själv tänker mest. Tänker på vad jag ska skriva, hur jag ska formulera det. Och att jag har en del praktiska saker att styra med. Vi har till exempel en födelsedag att fira i nästa vecka och jag måste ordna ett par saker till dess.


Kanske jag ska slå till och göra en sån här till oss? Nja…

                                                                                                                                                          Vi ska ut en tur senare. Elias ska på kalas fredag kväll hos två killar, så vi måste inhandla lika många paket. För att muta oss själva – leksaksaffärer är liksom ofta fulla av barn som skriker och springer omkring – tänkte jag bjuda oss på Mac Jack, det vill säga Råbygrillen, till middag.

Nu går jag och skär lite…

Read Full Post »

Jorå, det går saaakta men säääkert lite framåt med Renoir-pusslet. Jag har byggt en markis, några hattar, en del av en klänning, två stolpar, en del av ett staket och en skjortärm, typ. Fast den ena hatten har Fästmön byggt, när jag tänker efter. Det har varit – och är – lite svårt med koncentrationen. Men jag byggde en halvtimma medan jag pratade med mamma i telefonen. Så här ser det ut nu:


Så här långt – eller kort, snarare – har jag kommit.

                                                                                                                                                        Nu är det säkert bara 1 400 bitar kvar att lägga av de ursprungliga 1 500… Men jag tänker inte ge mig! Jag är envis som alla ”Bergare”, vars blod jag till 50 procent har i mig. Fast i skrivande stund är jag i Himlen, så pusslet får ligga och vila tills nästa vecka.

Read Full Post »

Idag är jag irriterad. Jag började irritera mig redan igår. På att organisationen som ser till att Fästmöns fadderbarn ska börja ta ut en administrationsavgift på 25 kronor varje gång hon ger en extrapeng till pojken, som till födelsedag eller jul – trots autogiro. Riktigt dåligt! Det är väl fadderbarnen som ska ha pengarna, inte organisationen, eller?

Och jag är irriterad på OnOff Uppsala som ringde Anna igår kväll, sex (6) dagar efter att de lovat att ringa tillbaka inom en timma. Är det nån som inte kan räkna, liksom? Och den som ringde upp var inte insatt i ärendet, så inte gav det nåt nytt heller. Jag tycker att hon ska häva köpet, inget snack om saken. Hennes nya mobil är nu sex månader gammal. Allt som allt har hon väl haft den hemma två, tre veckor. Resten av tiden har den varit på verkstad eller legat på affären. Snart är modellen omodern.

Och jag retar mig på att man kör en stor fin Volvo när man inte har en massa familj att stoppa in i den utan bara sig själv. Men se blinkers, det är tydligen ett extratillbehör som man inte har brytt sig om att köpa till denna 2000-talsmodell.

Och slutligen. Pusslet. Renoir-pusslet. ALLA 1 500 BITAR PASSAR JU ÖVERALLT OCH INGENSTANS!

Nej, idag är jag inte på nåt solskenshumör… Men jag är STOLT över min fina och fungerande (om än smutsiga) lilla Toyota-Clark Kent – som har fungerande blinkers – och rätt GLAD över min häftiga t-shirt som jag har på mig!


Irriterad men stolt Toyotaägare. För min bil har blinkers som standard. Har din?

Read Full Post »