Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘relation’

Ett inlägg om en film.


 

Jag brukar inte sitta uppe om nätterna, men i natt gjorde jag ett undantag. SvT skulle visa en film med HBTQ-tema ganska sent (varför?). Därför tog jag en lur under tidiga kvällen så jag skulle orka se Paria (2011).

Pariah Lee

Lee (Alike) på väg hem från en flatklubb.


Det var ett tag sen jag kom ut. 
Den här filmen gjordes 2011 och jag ville se om det är annorlunda nu/då (det har ju gått några år sen 2011, men…). Alike kallar sig Lee och är 17 år. Lee hänger på flatklubbar tillsammans med kompisen Laura. Hon försöker acceptera att hon är lesbisk, men döljer det förstås för familjen. Familjen består av pappan, som är polis, mamman som är djupt troende och lillasystern. Pappa och Lee står närmast varandra och Lee är väldigt nära att berätta för honom när hon blir kär. Lillasyster fattar vad Lee håller på med och trots syskonbråk säger hon att Lee får vara som hon vill. Relationen mellan Lee och mamman funkar inte alls. Så Lee smyger med sin identitet. Besöker obskyra klubbar, klär om på skolans toalett till mer bekväma kläder som inte är utvalda av mamman för att de är kvinnliga etc.

Mamman gillar inte alls Lees vän Laura. Gissningsvis anar hon att den självständiga Laura är Lees förtrogna. Laura är själv förskjuten av sin mamma och kämpar för att klara vardagen tillsammans med sin syster. En dag presenterar mamman Lee för en kollegas dotter, en flicka som hon tror ska vara ett mer lämpligt sällskap för Lee. Men flickan förför Lee, kan man säga. De får en kärleksnatt. Sen backar tjejen.

Det är inte lätt att ta sig tillbaka till tonåren, men nog är mycket sig likt. Kampen inom Lee för att acceptera sig själv känner jag mycket väl igen, liksom smygandet för föräldrarna. Föräldrarna, som antagligen vet eller åtminstone anar utan att nåt uttalas. Den första kärleken, sveket… Det är sånt som fanns även när jag var ung, alltså. Och det är på sätt och vis OK med självacceptanskampen, första kärleken och sveket. Men det här med föräldrarna, som borde vara modernare och ett stöd för dottern… De kan inte undgå att se hur dåligt Lee mår. Pappan försöker på sitt lite tafatta sätt, medan mamman vänder sig bort från dottern till religionen. I en av avslutningsscenerna träffas Lee och mamman. Lee säger att hon älskar sin mamma. Mamman säger ingenting förrän Lee har upprepat sina ord. Då svarar mamman:

Jag ska be för dig.

Det här är en mycket amerikansk film och målgruppen för den är inte alls en sån som jag, som varken är tonåring eller har tonårsbarn. Men det är mycket som är sig likt sen mina tonår och det är mycket som fortfarande gör ont när jag ser filmen.

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

FörlåtelsenI april i år gav jag bort en bok till Fästmön i födelsedagspresent. Hon hade önskat sig Förlåtelsen av Hanne-Vibeke Holst. Som vanligt är jag sen fräck nog och lånar boken jag har gett bort. Hanne-Vibeke Holst brukar nämligen skriva bra romaner, ofta med något politiskt tema eller nånting från kommunikations-/journalismvärlden och vanligen med starka kvinnor i viktiga roller. Den här gången handlar det om opera, relationer och passion.

Helena Tholstrup bor i Berlin där hon arbetar som operachef. Hon är mycket framgångsrik och ska få ta emot ett demokratipris. Till evenemanget är hennes dotter Sophie med pojkvän Khalil inbjudna från Köpenhamn. Trots att dagen börjar med en översvämning i Helenas hem och trots att Helena är lite orolig över att dottern har en muslimsk pojkvän blir det en fin kväll. Men så ändras plötsligt allting: Khalil tar Helena och dottern som gisslan på Helenas kontor. Han har en bomb i sin rygga. Det är medan Helena fruktar för sitt och dotterns liv som boken hoppar mellan dåtid och nutid – två berättelser om passion och lögner, som så småningom går in i varandra. Och svaren finns i den skokartong som Helena lyckas rädda undan från översvämningen…

Under läsningens gång får jag lite Camilla Läckberg-känsla. Men bara lite. Och det handlar om greppet att varva dåtid och nutid och på så sätt föra händelserna framåt till en aha-upplevelse. Fast Hanne-Vibeke Holst är lite bättre på detta grepp än Camilla Läckberg. En lång och märklig historia rullas upp för läsaren – som hela tiden försöker gissa hur nuet hänger ihop med det som har varit. En spännande berättelse skriven av en lysande författare!

Toffelomdömet blir det högsta för denna bladvändare!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


Häromdan gick en film på SvT
som jag inte hade möjlighet att se just då. Därför spelade jag in på DVD-hårddisken för att titta vid ett senare tillfälle. Redan i kväll blev det detta senare tillfälle. Under knappt en och en halv timme satt jag och tittade och lyssnade på en mycket fascinerande Liv Ullmann (min ungdoms Leila Lindholm…) som berättade om sin relation med Ingmar Bergman. Liv & Ingmar är filmen om deras kärlekshistoria.

Liv och Ingmar

Liv & Ingmar, en kärlekshistoria genom 42 år.


Ena halvan av Liv & Ingmar
är alltså berättaren i filmen. Liv Ullmann låter tittaren få följa med vid hennes första möten med den store regissören, 20 år äldre än hon själv. Hur de filmar en sommar, hur de leker om kvällarna och hur de blir förälskade. Men också vidare in i förhållandet när svartsjuka förgiftar det. Ingmar bygger tidigt en mur runt dem – även i egentlig mening runt huset på Fårö. Liv känner sig instängd. Och så är det lilla konkurrenten som kommer, dottern Linn.

Separationen är oundviklig. Som alla separationer gör den ont. Till skillnad från många separationer håller emellertid parterna kontakten genom åren. Liv säger i filmen att hon bygger en bro. Sen blir de varandras bästa vänner fram till den dan Ingmar lämnar jorden för att färdas ut i universum.

Det här är en rörande film om en fantastisk kärlek mellan två människor som råkade vara kända. Jag ger den högsta Toffelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

Här kan du titta några dagar till.

Här kan du läsa vad Jerry tyckte om filmen.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


De flesta i min generation
– och kanske de något äldre – har nån sorts relation till Monica Zetterlund. I mitt bardomshem gillades hon inte av de vuxna. Nu när jag har sett filmen Monica Z. kan jag förstå det på sätt och vis. Monica var ovanlig. Hon var kvinna, ensamstående mamma, skådespelare, revyartist och en väldigt begåvad jazzsångerska. Inte nån vanlig kombination i 1960-talets Sverige.

Monica Z

Edda Magnason var en väldigt porträttlik Monica Z.


Den här filmen är en dramatisering
av en del av Monica Zetterlunds liv. Om den är biografisk eller ej kan man diskutera, men mitt intryck är att den ger ett rättvist porträtt av Monica Zetterlund själv liksom av en del personer som omgav henne. Filmen skildrar tiden strax innan hon slår igenom, när hon bor med dottern Eva-Lena hemma hos föräldrarna i Hagfors och sjunger jazz i Stockholm med Arne Domnérus band, samt ungefär tio år framåt i tiden.

Men när Monica har slagit igenom köper hon en villa på Lidingö och flyttar dit med Eva-Lena och Vilgot Sjöman, som hon är ihop med då. Det ges storslagna fester med många av dåtidens kändisar, såsom Beppe Wolgers, Povel Ramel och Hasse & Tage – samtliga ganska porträttlika originalen. Men mest porträttlik av alla är Edda Magnason som spelar Monica…

Genom hela filmen får vi bilder av Monica som den firade stjärnan, men också som dottern som söker sin pappas välsignelse – eller åtminstone godkännande. Filmen väjer inte för skildringarna av Monicas aptit på män eller förkärlek för alkohol. Scenskräcken vidrörs endast något, ryggproblemen inte alls. Man skulle kunna göra en riktigt lång film om Monica Zetterlunds karriär och liv, men man har valt att stanna vid en period på 1960-talet. En period som komprimerats ner till två timmar på bioduken.

Monica Z biljett

Filmen var värd pengarna!


Är det här en bra film, då?
Dum fråga! Jag hade inte tråkigt en enda stund under de dryga två timmarna. Filmen var väl värd de totalt 220 kronorna inklusive reservationsavgift för Fästmön och mig.

Den som betalade var emellertid min förra arbetsplats, från vilken jag fick ett presentkort på bio för ganska precis ett år sen samt delar av ett presentkort som återstod av alla dem jag fick till min 50-årsdag. Tack ET och tack Lena HaO!

Det kändes väldigt rätt att använda de sista presentkorten för just den här filmen. På sätt och vis en tribute till Monica, som skulle ha fyllt 76 år nu på fredag. Hon blev bara 68 år. Jag befann mig endast några kvarter ifrån hennes bostad när hennes liv ändades i en fruktansvärt onödig, förödande brand.

Om jag kunde, skulle jag ge femtusen Tofflor. Det blir bara fem, för det är maxantalet här.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan upparbetar lite kraft och försöker titta utanför sin glasbur.


Slut, slutare, Tofflan.
Men nåt litet uns kraft finns kvar i denna surdeg, tillräckligt för en tur i omvärlden.

Studentflaken tar över. Idag springer Uppsalas studenter ut. Det handlar om cirka 3 000 elever. En av dem är ”vår”.

iphone-4sNix-register för mobiler. Äntligen! ÄNTLIGEN kommer ett Nix-register även för mobiler! Inte vet jag om det hjälper mot oönskade samtal från försäljare, men… Det kan aldrig skada. Det har länge snackats om huruvida Nix för mobiler skulle göra nån nytta. Det finns redan idag i telefonförsäljarnas två stora branschorganisationers etiska regler att mobilnummer INTE ska ringas, om företaget inte i förväg har nån sorts relation med mobilinnehavaren. Men varför får jag då säljsamtal från företag jag aldrig haft nåt att göra med så ofta som varje dag, i stort sett??? Puckon!

Ond bråd död för lata sommardagar. Deckare hör sommaren till, tycker många. Själv läser jag deckare året runt, men försöker varva med annan litteratur. Men deckare har jag en soft spot för. Jag gillar själva pusslandet, klurandet, kring vem som är den skyldige. Därför är det extra kul att få tips från nån annan. Klickar du på länken i styckets början får även du läsa Björn G Stenbergs deckartips för sommaren!

döda lövDiagnosen för döden kan skärpas. Jag visste inte att döden hade en egen diagnos, men självklart har jag hört talas om hjärtdöd och hjärndöd. Men det som avses är att människor kanske får diagnosen ”död” lite för tidigt. I en del länder är observationstiden efter dödsögonblicket bara två minuter, medan den i andra länder är upp till 20 minuter. Det är alltså efter observationstiden diagnosen död sätts. Nu efterfrågar forskare en internationell, gemensam observationstid. Den föreslagna tiden är fem minuter.

Anna skickar upp foton från mobilenBästa mobilen 15 gånger snabbare än långsam. Det handlar inte om nät och operatörer, alltså. Det handlar om mobilsort. Så kallade smarta telefoner har visat sig vara allt annat än smarta när det gäller att ringa med. De är till och med 20 procent sämre än gamla mobiler. Bredbandskollen har nu kollat snabbheten när det gäller att surfa också. I topp ligger… Samsung.

Dyrare att anställa rökare. En amerikansk studie visar att det är dyrare att anställa rökare än icke-rökare. Det kostar ungefär 6 000 dollar mer (ungefär 40 papp) att ha en rökare anställd än en som inte röker. Det som kostar extra är större sjukfrånvaro, dyrare hälsovård och lägre produktivitet på grund av rökpauser. I gengäld har rökare kortare livslängd och får ut mindre i pension.

Nu berättar alla om #mittförstajobb. På Twitter, alltså. Men inte jag. Jag berättar bara om kampen för att få ett jobb. Varför älta det förgångna? Det är här och nu vi kämpar för att få jobb, de unga och jag och några till.

Pelé kaka o jagUppsalaförfattaren och journalisten Anna Ehn ger ut sin första barnbilderbok. Tidigare har hon skrivit både romaner och noveller, för såväl vuxna som unga vuxna. Här kan du läsa min recension av Pelé Kaká och Jag! 

Hon skapade en app för separerade föräldrar. Efter separationer blir det ofta strul mellan föräldrarna kring barnens aktiviteter. Maria Forsberg Lönn tröttnade på alla missförstånd. Droppen var ett kalas som inte gick av stapeln när Maria trodde. Lösningen blev appen LifePuz.  LifePuz som är en gemensam kalender och dagbok för mobilen eller paddan. Det som Maria skriver in blir direkt synligt för hennes X och tvärtom. Det går också att lägga in bilder. Appen är än så länge gratis och har efter ett halvår fått 2 000 användare. Maria Forsberg Lönn har förstås jobbat nånstans på ett universitet nära mig.

Vilka drycker är bra för dig? Ha koll på vad du dricker! Vissa drycker kan öka ditt sötsug, trots att de i sig inte innehåller socker.

två glas ölÖl ger fart åt lokalbussar. På tal om drycker… I Eskilstuna ska använda den malt som blir över vid det lokala bryggeriet som bränsle för stans bussar. Nej, det är inte första april! Det går nämligen att göra biogas på den urlakade malten!

Inte bjuden på prinsessbröllop i helgen? Via adelsgeneratorn kan du få ett snyggt adelsnamn till tröst!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »