Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘reklampauser’

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Igår kväll visade TV4 den första delen av åtta av serien Svenska fall för FBI. Det är en dokumentärserie där två experter, Bo Åström och Mark Safarik, granskar åtta olösta svenska mordfall. Berättarröst är Hasse Aro, så trots att det är en ny serie känns den inte så ny. Jag är intresserad av kriminologi och mordgåtor, så jag tvingade Fästmön att titta tillsammans med mig.

Bo Åström och Eva-Marie

Bo Åström framför en tavla med uppgifter om mordet på Eva-Marie Strandmark. (Bilden är lånad från TV4:s webb.)


De två experterna
inledde med att ta sig an fallet med Eva-Marie Strandmark som mördades 2004. Och trots en knapp timme, med miljoner små reklampauser, lyckas de spräcka ett alibi. Hur polisen inte lyckades spräcka detta är mig en gåta. Det finns bara misstankar åt ett håll och det alibi som då presenterades borde ha granskats ordentligt. I TV-rutan höll det inte särskilt länge, en knapp timme, alltså.

Om jag hade varit anhörig hade jag varit rätt förbannad nu. Men TV är ju TV och ska vara nån sorts underhållning. Premiärprogrammet gjorde mig besviken. Två farbröder lufsar runt, träffar vittnen och kommer fram till en sak som polisen också borde ha gjort. Och ovanpå det, Hasse Aros röst som nån sort allsmäktig guru.

Nej, det här första programmet var inte bra, men självklart hoppas jag att det leder till att de anhöriga får svar på vem som är den skyldige. Jag tänker se de kommande sju avsnitten. Toffelomdömet för det första når nätt och jämnt upp till medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Bo Åström är en svensk kriminalkommissarie
som är känd för att ha klarat upp många mordfall. Han har även arbetat som FN-utredare. För tillfället är han tjänstledig under ett år från Rikspolisstyrelsen för att jobba i Filippinerna med ofrivilliga försvinnanden och utomrättsliga avrättningar. Och för att jobba med den här TV-serien, förstås.

Mark Safarik sägs vara en av världens mest erfarna mordutredare. Han har tidigare arbetat som expert på gärningsmannaprofilering vid FBI. Numera anlitas han ofta som expertvittne i USA:s domstolar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om kommande program.


 

Ögonvittnet foto NRK

En bild från Ögonvittnet. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: NRK)

Det ser ut att bli en spännande vinter – för den som väljer att se på TV. Men faktum är att spänningen kör igång redan nu på måndag. Norrmännen är, som bekant, riktigt bra deckarförfattare. Och så gör de bra filmer och TV-serier också. Måndagen den 24 november klockan 21 visas den första delen av sex av serien Ögonvittnet. Enligt rubriken på SvT:swebbplats ska den handla om såväl brutala mord som farliga hemligheter, allt i en norsk småstad. Tyvärr krockar den med den danska serien Dicte i TV4, i alla fall i två avsnitt (sen tar Dicte slut). Men inte gör det mig nåt att spela in Dicte och titta i efterhand. TV4 har alltför många reklampauser och att spola DVD-hårddisken framåt går snabbare än om man ska tvingas se reklamen. Och nej. Jag vill inte titta på Play, jag föredrar att avnjuta TV via större skärm och från min bästefåtölj.

På söndag klockan 21 i TV4 visas den femte Maria Lang-filmen, Farliga drömmar. Den har fått fler insekter i betyg av en viss TV-tidning än de fyra föregående. Själv gav jag den fyra skodon och kallade den

[…] en trivsam deckare, om än otäcka mord. […]

när jag såg den i november förra året, alltså nästan exakt för ett år sen. Jag köpte ju alla filmerna på DVD – ifall nån vill låna och titta!

Deckarna foto Janne Danielsson svt

Deckarna. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Janne Danielsson, SvT.)

Lite längre fram i tiden har vi att se fram emot ett gäng deckarförfattare som tillsammans har mördat 125 personer. I serien Deckarna samlas sex deckarförfattare, Anna Jansson​, Roslund & HellströmKatarina WennstamChristoffer Carlsson och Denise Rudberg på ett värdshus i Värmland för att lösa mordgåtor. Morden är hämtade ur deras böcker och var och en av dem får en dag. Lite som Stjärnorna på Slottet (som det ju också kommer en ny säsong av i vinter!) eller Så mycket bättre, fast med deckarförfattare som stjärnor/artister. Det ska bli spännande att kolla om man minns vem som gjorde vad, för en del av författarna är riktiga deckarfavoriter hos mig! Programmet har premiär på SvT i januari.

Ännu längre fram i tiden, i februari, startar en ny säsong av Trolljägarna i TV3. Robban Aschberg ska ge sig ut och jaga webbtroll i till exempel Uppsala. Här i stan har bland andra Alexander drabbats av näthat i form av obehagliga kommentarer, hot och rasistiska påhopp via Fejan och Twitter, blogg och mejl. Programmet med Alexander spelades in förra månaden.

Som sagt, mycket spänning blir det framöver… Och Henrik Dorsin blir årets julvärd i SvT… Ja ja ja, allt ska ju programledas med humor nu för tiden…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Maria Wern Drömmen förde dig vilseIkväll gick andra och avslutande delen av Maria Wern: Drömmen förde dig vilse. Det var TV4 som styckat upp filmen i två delar. Och det behövs ju om man ska få plats med långa reklampauser. Igår tittade jag tillsammans med Fästmön, i afton glodde jag ensam

Första delen börjar väldigt otäckt. Polisen Maria Wern är på väg hem från krogen och ser två män bråka i vattnet. Hon ingriper – och är själv på väg att stryka med. Samma natt har en ung kvinna blivit anfallen. Och natten därpå inträffar ett mord. Sedan ännu ett… Märkligt nog vill inga vittnen berätta. Men ännu mera märkligt är att samtliga mordoffer har varit patienter hos Marias kompis Erikas nye boyfriend Anders.

Som vanligt följer inte filmen boken med samma titel som den är baserad på. Jag gav boken ett högt betyg, fyra rosa tofflor. Filmen är visserligen spännande och bättre än tidigare filmer i samma serie. Men böckerna är oslagbara! Anna Jansson skriver nämligen bladvändare – och i film kan du ju inte vända blad på samma sätt.

Toffelbetyget blir, totalt sett, för båda delarna, hela filmen, medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


Sorg!
I kväll gick åttonde och sista delen av brittiska kriminalserien Broadchurch. Både Fästmön och jag hade annat att göra, men det gick ju inte att låta bli att se detta sista avsnitt!

En skitbra serie är slut!

En skitbra serie är slut! (Bilden är lånad från TV4:s webbplats.)


Broadchurch är historien
om hur en elvaårig kille hittas mördad på stranden i en byhåla. En utomstående polis har just fått jobbet som chef – mitt framför näsan på Ellie, som trodde att jobbet var hennes (Har vi varit där? Ja!) Under åtta avsnitt jagar så Alec och Ellie mördaren. Redan från början inser alla att mördaren finns nånstans i byn. Flera misstänkta passerar revy innan Alec gör en fruktansvärd upptäckt…

Efter första avsnittet gav jag Broadchurch högsta betyg. Jag tyckte att serien började riktigt bra. Och faktum är att spänningen håller i sig genom alla åtta avsnitt. Om bara TV4 kunde skita i att ha så mycket reklampauser! Ibland är det paus efter tio minuter, bara. Urirriterande!

Efter detta sista avsnitt håller det högsta Toffelbetyget. Det här är en riktigt otäck och spännande brittisk polisserie. En TV-serie om skuld, hemlighetsmakeri, kärleksaffärer och om en byhåla som aldrig mer blir sig lik.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Jorå! En gång ska jag väl palla att se ett helt allsångsprogram! Och eftersom några jag känner skulle dit i kväll valde jag Lotta på Liseberg. Herrejisses…

En gång har jag nu pallat att se Lotta på Liseberg.


Det är nåt med allsångsprogram
som irriterar mig. Vet inte vad eftersom jag aldrig har sett ett helt program, så nu tog jag tjuren vid hornen och tittade.

Att sjunga är kul, men jag skulle aldrig, aldrig sjunga offentligt om jag visste med mig att jag sjöng falskt. Det är inte många i Lottas publik som har den självinsikten. Och nej, Caroline af Ugglas, en av gästartisterna, jag vägrar tro att alla kan lära sig sjunga, inte ens med din hjälp!

Men… när det gäller artisterna erkänner jag villigt att jag hade dumma och förutfattade meningar om både Svante Thuresson och Andreas Weise. Svante Thuresson sjöng mycket vackert. Att ha en sån fantastisk röst när man är 75 bast är imponerande! Även Andreas Weise gjorde ett visst intryck. För trots att han då och då tar i så tårna krullar sig, får han för det mesta fram rena toner. Det trodde jag inte!

Övriga artister, Caroline af Ugglas och Sonja Aldén, var väl dem jag kände till mest. Caroline af Ugglas är ju… mycket speciell och jag gillar när den lilla ugglefoten höjs och sänks, liksom det lilla ugglepekfingret. Sonja Aldén har en fantastisk röst! Ge henne nåt bra att sjunga till Melodifestivalen 2013 och hon vinner!

Programledaren själv då? Tja, mamma tycker att hon är hemsk och sa det typ en gång i kvarten. Sen är det ju reklam, som bekant. Själv tycker jag att Lotta Engberg är alldeles utmärkt som allsångsledare. Hon kan både sjunga och spela piano och det kommer man långt med.

För övrigt blir jag galen på alla reklampauser. TV4 går knappt att titta på, allting man ser blir sönderhackat. Tur att jag hade gofika att njuta av och tvätt att hänga så att jag fick trösta mig respektive dämpa kräkreflexer.

Gofika.


Allsångspubliken…
Vad ska jag säga om den? Tja, jag får väl höra att jag är elak om jag tycker nåt om den, men… Några kunde sjunga, andra inte. Och som sagt, själv skulle jag aldrig sätta mig i TV och sjunga, även om det var allsång på Liseberg.

För övrigt såg jag inte dem jag letade efter i publiken. De hade gått hem tidigt.

Nu ska jag ändra stil och bli lite snäll. Jag ska ge Lotta på Liseberg medelbetyg. För det var inte så gräsligt som jag trodde.

Read Full Post »

Eller i alla fall lite runt om stan. Själv tänker jag supera på stan i afton tillsammans med min kära. Men för att du inte ska sakna mig för mycket har jag spanat lite i omvärlden så du har nåt att läsa i kväll.

  • Par stal toalettsits – på tingsrätten. Men det var väl ändå inte det smartaste? Sno en toalettits på tingsrättens toa! Var förhandlingen bara skit, eller?
  • Modefotograf kräver bloggare på skadestånd. Vänta lite nu… Vad är det jag läser här..? Genusfotografen kritiserade i ett blogginlägg bilder i en artikel i Arlanda Express tidning Xpress. Bloggaren synade bilderna en efter en. Kvinnan som ställde upp på fotona ångrade sin medverkan. Tidningens marknadschef bad om ursäkt för bilderna i riksmedia. Och nu kräver fotografen bloggaren på skadestånd för att han visade dem på sin blogg. Vad hände med klyschan all publicitet, även den dåliga, är publicitet? Bloggaren blev censurerad och 15 000 kronor fattigare.
  • Hur låter Stockholm? Tja, klicka på länken så får du se en lista på 100 låtar om Sveriges huvudstad. Lite att göra på DN, nån..?
  • Barnvagnsmaffian portad på Baby Björn-grundarens konsthalls utställningar. Japp! Du läste rätt! På Värmdös nya konsthall Artipelags utställningsdel är barnvagnar inte tillåtna. Skälet är stöldrisken. Men i stället för utställning med barnvagn erbjuds barnvagnsparkering med lås och Baby Björn-bärselar att frakta småttingarna i. Bra eller dåligt beror väl på vilken sida av vagnen man befinner sig. Själv har jag ingen lust att bli nermejad av barnvagnsförare som inte viker en millimeter.
  • Hackare slog till mot Yahoo. Nästa att bli drabbade av hackare i cyberspace är Yahoo och kanske de som äger 450 000 e-postkonton. Så många lösenord är nämligen på vift, däribland svenskars. Irriterande!!!
  • TV4 köper rättigheterna till franska ligan. Så bra! Så himla bra! Då slipper jag försöka titta på nånting på TV4 i realtid och irritera ihjäl mig på alla reklampauser! För franska ligan är ju inte bovar som Björnligan utan fotboll. Och sport ser jag ju inte på! (Tänk positivt! Tänk positivt! TÄNK POSITIVT!)
  • Loreen får kulturpris. Loreen får ta emot Läkerols kulturpris Voice of the year om 100 000 små kronor. Och det inte bara för att hon har en bra röst. Hennes röst har också använts för att lyfta fram människorättsfrågor i samband med Eurovision Song Contest 2012 i Baku. Så bra. Då kanske hon kan lägga några spänn på att klippa luggen. Jag tror att hon har vackra ögon och jag skulle vilja se dem.
  • Läkarfacket anmäler arbetsgivaren för journaler på nätet. I höst ska vi kunna läsa våra journaler på nätet. Och det är väl bra – om det inte vore för det här med säkerheten. Facket tror att man smäller av om man får ett cancerbesked när man sitter och läser mitt i natten. Och om det står 20 alvedon men ska vara två i ordinationen blir det ju inte heller bra. För fel blir det ju ibland. Men han som somliga påstod hade en bokstavskombination (tror jag inte ett dugg på) menar att rättssäkerhet och integritet är det arbetsgivaren månar om. DET däremot är jag inte så säker på att jag tror på… Det där månandet, alltså.
  • Så klär du dig rätt i värmen. Tack, Magdalena Ribbing! TACK! Hoppas bara att folk läser artikeln. Jag avskyr att se nakna överkroppar och shorts från vilka det sticker ut håriga ben när jag beblandar mig med folk utanför hemmets sfär. Camilla Thulin tipsar i samma artikel om hur man fräschar till sina fötter innan man använder sandaler. TACK!

Ha en skön fredagskväll – det tänker jag ha!

Read Full Post »

Idag var det städning på schemat efter jobbet. Eller i alla fall lite. Inget att be för, jag satte igång så snart jag hade svidat om. Kom hem i ganska skaplig tid, eftersom asfalteringsarbeten och annat skit inte pågick. Fast jag upptäckte att en betydligt längre sträcka, ner mot Dofternas Bro, nu är av-asfalterad, så det lär bli ett helvete framöver. Där är det nämligen alltid bilköer ändå, asfalteringsarbeten eller inte.

Efter städningen åt jag middag, en Päronsplitt, och sen skrapade jag en av trisslotterna jag hade fått av mamma. Jag hade kunnat vinna två miljoner, men det gjorde jag förstås inte. Jag har tur i kärlek i stället, jag, och det är mer värt än alla pengar i hela världen!

Middag.


Mamma ringde och grattade
och pratade i en timma. Men jag förstår att hon har behov av det – hon har ju ingen blogg att skriva av sig i och ingen man att prata med. Hon är fortfarande sugen på Foppatofflor, nåt jag inte tänker köpa i födelsedagspresent till henne. VÄGRAR! Men jag vet fortfarande inte vad jag ska köpa.

Däremot har jag nätshoppat lite hårda paket till en annan person i familjen som också fyller år den här månaden. Och ner i varuvagnen slank också Två soldater, Roslund och Hellströms senaste.

Två soldater slank ner i varuvagnen.


Idag fick jag nämligen ett namnsdagspresentkort
från CDon på 50 kronor att utnyttja före den 18 juli. Och dessa tior kunde jag inte låta frysa inne! Nu har jag två spännande böcker på väg, häromdan beställde jag ju I stundens hetta från klantföretaget som också bjussade på 50 pix.

I stundens hetta …köpte jag böcker både häromdan och i kväll…


Alltid kul med hårda paket,
tycker jag, och strösslar gärna med såna till vänner, bekanta och familj. Och mig själv…

Nu ska jag ramla ner i fåtöljen och avnjuta första delen av sex av Tyst vittne. Bara jag nu står ut med TV4:s (och jag tänker inte länka för nya hemsidan är så seg och man hittar ingenting) reklampauser…

Read Full Post »

Framåt kvällen igår mådde jag faktiskt lite bättre. Jag insåg att jag inte ska dö i förkylning den här gången heller. Det gör man inte när man lever i Den Rika Världen. Nu tillhör jag ju inte storkapitalisterna, men ändå. Du fattar vad jag menar.

Jag mådde så fruktansvärt illa att blotta tanken på att äta nåt – vad som helst – fick mig nästan att ulka. Det var då jag insåg att jag faktiskt bara hade ätit lite fil och müsli på morgonen. Rev då fram lite pommes och stekte ett par ägg – voilà: Den supernyttiga middagen Egg ‘n chips serverades på Toffelbordet. Och faktum är att jag mådde bättre efteråt! Jag hade tagit bort ett stort irritationsmoment. För att må illa Hela Tiden är INTE roligt.


Inte gårdagens stekta ägg utan en annan dags. Gårdagens ägg gick inte sönder i gulorna utan blev perfekt rinniga… Sunny Side Up!

                                                                                                                                                                     Tog det lugnt hela kvällen sen. En vän ringde och vi pratade lite. Hennes röst gjorde mig lugn. Jag tror att det var för att hon var lugn. Mycket lugn. Det blev jag glad åt!

Sen glodde jag på Tyst vittne på TV4 plus och läste Bluffen i reklampauserna. Hade hoppats läsa ut boken till idag för att klottra ner några synpunkter på den, men jag var för trött. Det återstår inte många sidor, så det kommer nåt snart, på en blogg nära dig. Hade lite sms-kontakt med en mycket trött FEM. Det blev lite roliga vändningar… 😆

Innan jag kröp ner i sängen med väsande luftrör och en näsa full av… tja, du vill inte veta… tog jag bort ytterligare ett irritationsmoment. Handfatet på toa är det allt som oftast stopp i. Förstår inte varifrån alla långa blonda hårstrån kommer ifrån. 😉 Hur som helst, Mr Muscle har fantastiska prylar – vet ej hur snälla de är mot miljön, dock – så jag hävde ner lite propplösarpulver. Detta fick sen stå en halvtimma innan jag sköljde med rikligt med kallvatten. Propp, tillika irritationsmoment, löst!

I morse var jag uppe en stund vid sextiden. Tänkte nästa messa ett god morgon till min älskling som troligen var på väg till bussen vid samma tidpunkt. I stället gick jag halvsovande på toa, återvände till sovrummet, kröp ner och slocknade som ett ljus. För att vakna när klockan var nästan tio… 😳 Jag är otroligt seg för tillfället, men skyller det på pågående irritationsmoment – infektionen.

Har inlett dagen lite smygande. Det mest vettiga jag har gjort är att bädda och lägga på det rena, astunga överkastet. Lokalblaskan har jag också hunnit läsa. Satt som vanligt och dreglade över bostadsbilagan och undrade när jag ska hitta en annons där det står:

Varsågod, Tofflan! Här har du ditt drömhus!

Den annonsen fanns inte med idag heller. Tog därför tag i ytterligare ett irritationsmoment: min magsårsmedicin. Ibland händer det nämligen att jag får den i blisterförpackning. Och blisterförpackningarna är inte som förr! Idag är de… SVÅRA att öppna. Så i stället för att bli irriterad en gång om dagen brukar jag, vid ett enda tillfälle, öppna alla jävla blisterförpackningar och pluppa ner kapslarna i en gammal medicinburk. På så vis blir jag bara irriterad EN gång. Idag blev jag JÄTTEARG! Inte nog med att kapslarna är gula – och gult är ju, som bekant fult – de fastnade i remsorna jag rev upp också. Men slutet gott, allting gott och nu är detta irritationsmoment borta.

Idag har jag erbjudit Anna att skjutsa henne till IKEA, som ligger en bra bit utanför stan. Det ska inhandlas glas inför Den Stora Studentdagen nästa vecka. Inte vet jag om jag orkar skutta runt det stora, relativt nybyggda varuhuset, men jag får väl hosta lite slem och spotta i nävarna och försöka. Om jag inte orkar är det väl bara att gå ut och sätta sig i sin fiiina och av Svensk Bilprovning godkända bil!

Nu ska jag försöka fräscha till mig så gott det går, tvinga ner lite frukost och sen är det säkert dags att åka till Annas jobb.

Uppdaterat: Jag har fått ett mejl från en vän i nöd som jag ska besvara så snart jag kan. Behöver tänka lite på svaret. Men det kommer, fast kanske inte förrän framåt kvällen!

Read Full Post »

Ytterligare en januaridag är snart till ända. Denna har inte lämnat nåt större avtryck. Eftermiddagen tillbringade jag vid datorn alternativt med en bok; mamma med en bok alternativt sport på TV:n. Jag ringde också Fästmön för att kolla om hon vilade ordentligt och det gjorde hon

Till middag lagade jag till Tokerians superba fiskgratäng med dill och skaldjur. Den är både god och billig och vi avnjöt den på kvällen innan det var dags för… lite mer sport på TV. Därefter såg vi två avsnitt ur Snobbar som jobbar-boxen jag fick i julklapp av Anna. Idag var det spännande biljakter och inte ett dugg fejkade (nehej då!..) slagsmål. Charmigt, kul och jaa, KULT!


Kult som jag fick i julklapp!

                                                                                                                                                         Vi avslutade tittandet med Kommissarie Lewis på Kanal 5, men både mamma och jag tyckte att kvällens avsnitt var segt. Eller snarare, det blir för långt med nästan två timmar per avsnitt när en massa tid går åt till lååånga reklampauser. Man blir för trött och seg, helt enkelt.

Nu ska jag ringa Anna och säga god natt! Det är alldeles för sent för henne att vara uppe så här dags när hon ska iväg och jobba tidigt i morgon bitti!..

Read Full Post »