Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘regisserat’

Mellandagar och säsongsstart för Stjärnorna på Slottet. Det här är en av de bästa serier som har visats på SvT. Det känns som om man hittar allt intressantare deltagare för var säsong. Fästmön och jag bänkade oss, förväntansfulla, tror jag allt att jag kan beskriva oss båda.

Claes Malmbergs dag

Claes Malmberg var först ut med sin dag. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Säsongens gäng
bestod av Ewa Fröling (med ögonbryn), Robert Gustafsson, Philip Zandén, Barbro Lill-Babs Svensson och Claes Malmberg. Och det var Claes Malmberg som var först ut med sin dag.

Dagen inleddes med yoga, följt av frukost. Claes Malmberg berättade om ett kassettband som har spelat en stor roll i hans liv. Fotbollsträning följde på detta och före middagen, ett besök i Fettan.

I Fettan

Stjärnorna på besök i Fettan.


Som vanligt var det ganska öppenhjärtiga samtal.
Man får verkligen andra bilder av deltagarna. Sen inser jag förstås att det är väldigt klippt och regisserat. Men det var väldigt rörande att höra Claes Malmberg prata om sin pappa och sin egen papparoll samt sitt narkotikamissbruk.

Jag är nog mest nyfiken på damerna i sällskapet, skådespelaren Ewa Fröling och artisten Lill-Babs. Fast jag blev INTE besviken på Claes Malmberg!

Högsta betyg till Stjärnorna på Slottet 2012!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Missade du Claes Malmbergs dag
på Slottet? Kolla här!


Livet är kort.

Read Full Post »

I min familj har vi TVÅ födelsedagar mitt i sommaren, i juli. Det har inte alltid varit lätt med kalasandet i dessa sammanhang och semestertider, men tack och lov har den ena parten nog vuxit ifrån födelsedagskalas (på nästa tårta står det 76) och den andra parten har inte varit särskilt intresserad (den blivande nioåringen). Det är jag glad för. I ett annat liv, med två andra små barn, skulle det kalasas. Med hela klassen. Hemma. Ja, jag behöver väl inte säga mer än att vi vuxna var som urvridna trasor efteråt???


En sån här tavla kanske vore en fin present? Jag vet inte vad den har med inlägget att göra, men jag skrattade så jag nästan kissade på mig när jag såg den på en marknad.

                                                                                                                                                                   Jag blir varm och glad och skrattar förtjust när jag läser Susanna Lans krönika om födelsedagskalas i dagens lokalblaska (tyvärr finns krönikan inte att läsa på hemsidan!). Här har vi en småbarnsförälder som inte ryggar för sanningen och som skriver med stor (själv)insikt: kalas är jobbiga och barn för ett j***a liv! Hon skriver:

[…] Jag är den första att erkänna att barnkalas är jobbigt! Ett barn kan låta väldigt mycket. Många barn låter inte, dom för ett j-a liv!
Sockerstinna femåringar i flock hemma i en trång lägenhet är inte ett drömscenario för speciellt många föräldrar, det är jag säker på. […]

Det krönikan handlar om är olika sorters kalas och hur man gör det bästa möjliga för barn som fyller år mitt i sommaren. Susanna Lans har full förståelse för de föräldrar som förlägger barnkalasen på bowlinghall, barnlekhus, bondgård och liknande ställen. Man betalar hellre tusenlappar och lever på makaroner en månad –  i stället för att

[…] ta ledigt från kobbet för att hinna baka, handla, pynta, städa och få migrän. Allt för att sedan tillbringa några timmar en ledig lördag i ett kaos som kan vara himlen för en nybliven femåring och som avslutas med sanering av det, för några timmar sedan, nystädade hemmet. […]

Susanna Lans tror inte att det handlar om status när man väljer att ”lägga ut” barnkalaset. Det handlar om bekvämlighet. Men för henne personligen är statusen trots allt högre på ett eget arrangemang hellre än ett köpt. Sen behöver det inte vara

[…] Hawaii-tema hemma i trädgården med paraplysaft och hembakade bullar […]

Det behöver inte ens vara att ta med grillen ut till skridskobanan eller en åktur i pappas brandbil. Det bästa kalaset är

[…] Där barnen får leka – alldeles av sig själva! […]

Och det var väl rätt klokt tänkt??! Jag minns ett fruktansvärt fyraårskalas på en altan nära mig klockan halv tio en söndagsmorgon. Kalaset var regisserat av föräldrarna och det var också födelsedagsbarnets och gästernas föräldrar som hördes  mest och verkade ha roligast. Fyraåringen och dess små kamrater ville inte alls sitt stilla vid barnmöblemanget och ha te-party…


Nästa gång jag fyller år behöver inte jag heller ha nåt kalas, men en tårta vore ju gott…

Read Full Post »