Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Reginald Hill’

Ett inlägg om en bok.


 

Dödens bokFör ett tag sen vann jag en bok hos UppsalaewaNu är det tre veckor sen vi strålade samman och bytte böcker, för Uppsalaewa vann ju en bok även hos mig. Eftersom jag har fått många böcker för recension har jag inte haft tid förrän nu att gripa mig an min vinstbok, Reginald Hills Dödens bok. Det var en riktig tegelsten och jag såg verkligen fram emot att läsa den. Tack till Uppsalaewa!

Den här boken ingår i en serie om poliserna Dalziel och Pascoe. Dessa tu kan en även se på TV då och då. Sett dem på TV har jag gjort nån gång, men jag hade inte tidigare läst om dem. Och kanske är det detta, att den här boken ingår i en serie och inte är den första i den, som gör att jag har mycket svårt att komma in i boken trots att det är en fristående fortsättning. Flera historier i Dödens bok går in i varandra. Dels får vi läsare följa breven som en frigiven fånge skickar till Pascoe, dels kärleken mellan kollegan Hat Bowler och Pomona Rye, som höll på att bli en seriemördares sista offer. Också är det ett litet HBTQ-tema med homosexuelle polisen Wield som får kontakt med en ung, prostituerad kille som förser honom med tips om brottslingar. Det blir lite för mycket av det goda och lite för rörigt.

Boken är säkert välskriven, men jag retar mig på vissa saker vad gäller översättning och korrekturfel. Det förekommer liksom inte en gång utan flera. Till exempel blir singular plural, det är presentutdelning vid jul (jag har julklappsutdelning), det applåderas för i stället för åt, har blir hur, influensan blir influensen med mera. Och det är inte bra, det ger ett dåligt intryck. Men, som sagt, jag tror säkert originalboken är välskriven. Författaren fick ju trots allt många priser och utmärkelser och var lärare, ett yrke han gav upp tio år in i sitt författarskap.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Boken jag läser just nu må vara svår att komma in i. Men den är full av citat som står lysande klara för sig själva. Jag har åter igen hittat ett i Reginald Hills Dödens bok:

[…] Vad är det med dig då? Du ser ut som en höna som blivit påsatt av en struts och känner att ägget är på väg. […]

Tänkvärda – och användbara – ord…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande inlägg.


 

Jag läser en vinstbokDen är tjock. Jag är fortfarande omtumlad efter läsningen av Rött kort och har svårt att komma in i Reginald Hills Dödens bok. Bara 50 sidor sen igår. Men i helgen blir det läsning, det har jag bestämt.

Dagens citat hittade jag i Dödens bok, ett citat som just handlar om läsning. Jag är övertygad om att Dödens bok är både bra och läsvärd, men det finns ju annat som inte är det…

Här en dialog mellan makarna Pascoe:

[…] Visst skriver han underhållande?”
”Gör han? Jag skulle hellre läsa av en gasmätare.”

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt spännande inlägg.


 

Deckare

Deckaravdelningen på Akademibokhandeln fick besök av mig idag.

Att träffa människor är för det mesta väldigt givande. Jag tycker att det är spännande med möten – och lite extra spännande att träffa människor som jag aldrig har träffat förr. Idag blev det ett sånt möte – med litterär utgångspunkt. Ewa hade vunnit en bok hos mig och jag hade vunnit en hos henne. Sen kom sommaren. Men idag skulle vi stråla samman i min vän Grekens kafferum.

Jag var tidig och tog en tur in till Akademibokhandeln, det som en gång i tiden hette LundeQ och var en riktig bokhandel i tre plan, inrymd i ett av de fina husen nere vid floden. Det är bank där nu, tror jag. LundeQ, numera Akademibokhandeln alltså, huserar på övre plan i Forumgallerian vid gågatan mitt i centrum. Ett stort och brett utbud av böcker, trevlig och hjälpsam personal. Men mysighetsfaktorn är tyvärr noll.

Inte hade jag nån aning om hur Uppsalaewa såg ut, men hon kände igen mig direkt. (Alla känner apan?) Ewa var mycket vänlig och insisterade på att bjuda på fika. Jag tog en ostfralla och en mugg kaffe och så hittade vi ett ledigt bord på kafferummets altan, dessvärre bordsgrannar med två unga killar som kedjerökte.

Det blev ett spännande möte och spännande vinster bytte ägare. Jag brukar ibland skriva här på bloggen att vi måste prata om döden. Nu kan både Ewa och jag läsa om den i alla fall för jag fick Reginald Hills Dödens bok och Ewa fick Val McDermids Dödsdomen (en utgåva från 2005)… Men… Ewa måste ha räknat fel, för hon gav mig ytterligare tre böcker – Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj från Örnsköldsvik! Ett stort TACK för alla böcker och för fikat, Ewa!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.


I avsaknad av viss teknisk utrustning
kunde vi konstatera att vi måste ses igen för några genomgångar av delvis teknisk art. Vi pratade nämligen en del om att skriva, om sökmotoroptimering (SEO, som en del gillar att kalla det), widgets (en sorts litet fönster på datorns skrivbord, i mobil enhet, på blogg etc) med mera. Ett spännande samtal att föra mellan två som är intresserade.

Den hetaste dan denna sommar, med en luft som gick att ta på, är snart slut. Jag överlevde bussresorna stan tur och retur, men kände att jag ville bistå min kära som måste ha haft en bastuhet arbetsdag. Nog tror jag att Anna blev glad att få skjuts hem. Jag blev glad för pussarna!

Köket i New Village har serverat ICA:s lasagne med lax och spenat. Den var ganska smakrik och salt, men jag förstärkte även med kaviarknäckemackor. Så där jättemätt blev jag inte, fast lasagnen var köpt på extrapris och då fick en lunchportion bli en middagsdito. Det blir vaniljglass (fem kronor för ett paket!) till dessert och en uppvärmd kaffeskvätt som är kvar sen i morse. En bloggrunda först och sen Pardans till glassen! Livet kan vara ganska gott, trots att det är tisdag…

Lasagne med lax och spenat

Smakrik, salt men lite liten portion.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som inleds med otäckheter och som rundas av med positiva nyheter.


 

Fasen, så många otäcka saker som nyligen har hänt och händer i omvärlden! Och då menar jag allvarliga ting, inte turkoschockar. Jag vet inte vad det är för land jag lever i längre. Bara en sån sak som allt knivande… Är det rätt metod att ta till för att få ”hjälp” från Samhället? Varför reagerar ingen förrän det redan har hänt otäckheter? Här i Uppsala kom det upp staket vid ett ställe intill järnvägen strax innan sommaren. Men då hade redan ett antal självmord skett vid just den platsen, bland annat Ludmillas dotters – för sju år sen. Det är inte utan att man vill skrika till Samhället:

Sent ska syndaren vakna!

Fast det är inget roligt sammanhang, bara ledsamt och tragiskt.

Vättervatten vid Vätterpromenaden

Vatten är härligt, men också farligt.

Ovanpå det har sommaren medfört en massa tragiska drunkningsolyckor och försvunna barn, stora som små. Det är inte alltid de har hittats vid liv när de sen har hittats. I detta sammanhang är jag glad att jag inte skaffade barn – jag skulle ha varit en orolig morsa hela livet, helst stängt in ungen. Och det går ju inte!

Drunkningsolyckorna känns som om de har varit fler i sommar. Eller också är det för att media har slagit upp dem större, särskilt när det är barn inblandade. Men det är lika hemskt när nån äldre drunknar. Även om det finns simkunnighet på skolbetygen är det inte nån garanti. Min pappa lärde sig tidigt simma eftersom han tillbringade somrarna i den finska skärgården. Han drunknade ändå.

På tal om pappa läste jag igår på nätet att Bertil Torekull, han som gav pappa kåserispalten Hurtigrutten i Byhålenytt Corren i födelsedagspresent en gång, kämpar för att få sitt körkort tillbaka. Bertil Torekull är 83 år och det var våren 2014 efter ett läkarbesök som Transportstyrelsen drog in hans körkort på grund av en synskada. Bertil Torekull har nu ansökt om dispens för en viss sträcka, den mellan hemmet och Simrishamn, eftersom han ofta är ute och föreläser. Om synskadan säger han i Expressen att han ser från sitt hem ända bort till Bornholm. Underlig synskada, det…

Telefontroll

Jag tänker gör nåt så ovanligt som att ringa för att förnya mina recept.

Åter till otäckheterna. Jag läser att antalet ID-kapningar och kontokortsbedrägerier har ökat också. Det blir ju den självklara följden av att allt ska vara så himla digitalt. Visst underlättar det digitala samhället mycket för både sändare och mottagare, men det är också väldigt sårbart. Jag tänker därför fortsätta att ringa till min husläkarmottagning när jag behöver förnya mina recept, vilket jag behöver göra nästa vecka. Tänk så förvånade de ska bli när de får höra en mänsklig röst! (<== ironi) För övrigt höll jag ju på att få betala en lunch i Nora flera gånger på grund av en ilsken restaurangägare och en dålig (?) kortläsare. Du må tro att jag är extra vaksam sen dess! Inte känns det särskilt bra, heller, eftersom den ilskne fick mitt visitkort med mina kontaktuppgifter på…

Händer det verkligen inte bra och roligt längre? Är positiva nyheter av det slaget som vem som blir nästa programledare för Falsksång Allsång på Skansen? Det blir för övrigt Sanna Nielsen, enligt Aftonbladet. Jag hade tippat på Kalle Moraeus, därför att det är ett program jag inte tittar på samtidigt som jag vet att herr Moraeus är väldigt musikalisk. Det är Sanna Nielsen också – hon sjunger definitivt inte falskt. Det gör däremot många i broilerfarmprogrammet Idomin Idiot Idol. Småungar, som tror att de är världsstjärnor bara för att de får vara med i TV. Sen klarar de flesta inte av det så kallade kändisskapet och det går åt skogen för många av dem, även om undantag finns. En del blir ju, till exempel programledare för Falsksång Allsång på Skansen

Personligen vill jag helst inte synas i TV, men nu är det så att Antikrundan, mitt favvo-program på SvT, kommer till stan på lördag. Jag tänker dra ner på Vaksala torg och köa för att komma in på Uppsala Konsert & Kongress, där rundan spelas in mellan klockan 12 och 18. Vad jag tänker ta med mig? Litteratur, förstås, som jag vill veta mer om! Det blir en blandning av uppslagsverk, historiskt, media, sakralt och profant.

För att fylla på med positiva interna nyheter ska Uppsalaewa och jag ha bokbytarstund om en vecka. Äntligen! Vi byter deckare mot deckare.

Dödens bokDödsdomen
Jag får Dödens bok och Ewa får Dödsdomen… Inte särskilt positiva titlar, men…


Har det hänt nåt positivt i DITT liv i sommar? Varför inte skriva några rader i en kommentar här nedan och berätta!!! Jag menar, har du orkat läsa hela den här drapan, kanske du har nåt att säga själv..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vinnande inlägg.


 

Jag vann, jag vann, jag vann! Fast jag gissade ju lite (!) fel i Uppsalaewas tävling. Men jag vann ett tröstpris och nu är frågan… vilket..? Alltså det handlar om att jag får välja en av av dessa böcker:

Vinstböcker hos Uppsalaewa

Vilken ska jag välja? Boken med röda krysset går bort, för den tänker jag låna av Fästmön.


Boken med det röda krysset 
går bort eftersom jag köpte den åt Anna och tänker vara så fräck att jag lånar den. Av Reginald Hill har jag nog läst en och annan, men inte denna. Lasermannen har jag sett en TV-serie om, men inte läst den här boken. Björn Ranelid har jag faktiskt inte läst nånting av.


Så nu behöver jag DIN hjälp! Vilken bok ska jag välja??? Skriv ditt förslag och varför du tycker det i en kommentar, så förenklar du livet för mig! Tack på förhand! 


Och naturligtvis… TACK till Uppsalaewa!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag flaxade det månatliga nyhetsbrevet från Månpocket in i inboxen. Jag gillar Månpocket! Där ger man ut bra titlar till bra priser – öven om de kunde vara liiite lägre för en som inte har nån inkomst. Dessutom är Månpocket inte nåt sånt där bokställe som DRÄNKER dig i reklam via e-post, heller. Sånt gillar jag ÄNNU mer!

Här kommer ett urval av Månpockets mars-släpp av titlar som jag tycker är intressanta:



Svart ängel av P.C. Cast, Kristin Cast
Häng med till vampyrnästet i Tulsa, Oklahoma! Zoeys värld är väldigt lik vår: skolan och kompisar. Men det är också en värld där vampyrer lever öppet och fruktansvärda saker lockas upp ur underjorden. En värld med mycket magi, kärlek och död! Detta är denfjärde delen i House of Night-serien. De första delarna heter Vampyrens märke, Sveket och Utvald.

Kvinnan utan egenskaper av Niklas Ekdal
Det är svenskt 1950-tal, folkhemmets födelse, när en ung pojke i Skåne utsätts för ett fruktansvärt övergrepp. Femtio år senare är han ett psykiskt vrak och bearbetar det förflutna genom att skriva noveller. Hans psykiater My Bring på Karolinska sjukhuset är den enda som får läsa de märkliga berättelserna. Finns det någon sanning bakom de groteska scenerna eller är det bara fantasier i en sjuk mans hjärna?

På andra sidan solen av Maria Ernestam  
Detta är en stark relationsroman om en kvinna vars hela tillvaro håller på att rämna. Om lögner och svek, kärlek och sorg. Och om ett dramatiskt livsöde i andra världskrigets Kina. Det är påsklov och Viola, hennes man Axel och deras två tonårsdöttrar reser ner till Skåne. Där har de fått låna ett hus, inte långt ifrån det hem där Axels mor vårdas. Vid besöken hos svärmodern lär Viola känna en sympatisk gammal dam, Lea, som varit missionär i Kina. De får en omedelbar kontakt och utan vidare förklaring ger hon Viola några noveller som hon har skrivit.                                                                                            

Dödsmässa av Reginald Hill
Gina Wolfe kommer till Mid-Yorkshire i sökandet efter sin försvunne make som antas vara död. Hennes fästman, intendent Mick Purdy, tror att Andy Dalziel kan hjälpa henne. Men ingen av dem kan ana att något som sattes i rullning för flera decennier sedan kommer att få sin våldsamma upplösning under denna soliga höstdag.

                                                                                                                                                Juliet, naked av Nick Hornby
Vad hände egentligen Tucker Crowe? Den frågan har aldrig upphört att sysselsätta Duncan Thomson, trots att det är mer än 20 år sen den kände musikern oförklarligt tystnade. Själv ägnar Duncan mesta möjliga tid åt en hemsida tillägnad idolen. Så mycket tid att flickvännen Annie börjar undra om detta är allt relationen har att erbjuda. Nick Hornbys nya roman är en varm, humoristisk och inkännande berättelse om ensamhet, besatthet och kreativitet, och om kärlekens överraskande vägar.



I väntan på talibanerna av Jesper Huor
En gång var Afghanistan världens centrum. Härifrån styrdes imperier som sträckte sig från Europa till Kina och Indien. Idag är det världens ände – skådeplats för stridigheter mellan stormakter och fanatiker. Här bor ett fattigt, hungrigt och till tänderna beväpnat folk. Med Kabul som bas reser frilansjournalisten Jesper Huor till många farliga och förunderliga platser i Afghanistan. Under sina resor möter han terrorister, skolflickor, heliga män, poeter, feminister, opiumbönder och allehanda fifflare.

Read Full Post »