Orolig natt och svischande dagar

Det blev en orolig natt av nån märklig anledning. Jag var så trött igår kväll att jag hade kunnat gå och lägga mig redan vid 20-tiden, men jag avvaktade till 21.30 när Mördare okänd började. TV:n i sovrummet fick visa denna brittiska deckare som gick på SvT1. Och faktum är att jag såg merparten av den – jag somnade när det kanske var en halvtimma kvar, vid 22.30. För att sen vakna klockan 3.16. (Ja det ska stå 16!) Sen låg jag och vred och vände på mig jag vet inte hur länge. Nånstans nån gång infann sig en dvala som medförde en förskräcklig stressdröm. Klockan halv sju dansade klockradion igång. Mina händer var avdomnade, vilket det blir ganska ofta nattetid, så det tog vad som kändes som evigheter att stänga av radion. Lyckades sätta på alarmsignalen och flytta fram klockan också och trodde jag hade försovit mig…

Nattens och morgonens beteende är typiska stressymtom för mig. Men det är konstigt för jag känner mig inte särskilt stressad, bara så himla trött hela tiden. Sovtrött. Lite orolig kanske jag var inför dagens övning ”Den innebär att arbeta i ett program som jag känner mig lite rostig i. Fast jag tycker att det är konstigt om det skulle påverka min sömn så pass,  jag har verkligen inte känt mig jätteorolig. Jag får hoppas att det bara var nån tillfällig dålig natt!

Fästmön skickade ett sånt fint sms i morse, men den röda, vackra soluppgången hon såg fanns inte att beskåda i New Village. Där var det disigt och gråmulet. Anna och Elias skulle ge sig iväg tidigt hemifrån i morse, för Anna började redan klockan halv åtta och måste sitta på bussen före klockan sju, misstänker jag.

När jag sen väl kom till ”jobbet” svischade timmarna iväg. Jag har jobbat med vårt nyhetsbrev och även tagit och hanterat väl, tycker jag, en diskussion om en text. Det är så mycket som ska få plats på två A4-sidor och det gäller att få med det viktigaste – när man nu måste stryka. Det har gått bra att jobba i programmet och jag har fått till det mesta som är klart. Jag är ganska nöjd med bildvalet och sidan ett, det är sidan två med sin ”saliga blandning” som det är lite krux med.

Dagens lunch blev beige pasta. Dock var insidan färggrant röd av soltorkade tomater. För säkerhets skull hade jag med mig några naturella körsbärstomater bredvid. En försökte smita och rullade över bordet, men jag hann fånga den innan den rullade över kanten. Reaktionsförmåga!

Pastaknyten och körsbärstomater, bubblevatten och en deckare är tillbehör. Deckaren rensar skallen från det alltför teoretiska.

                                                                                                                                                                                                                                                       I eftermiddag ska det vara en sorts ”avdelningsmöte”.  Jag vet inte om jag förväntas delta eller inte – jo, jag fick just höra av fru Chef att min närvaro önskas!

 Jag sitter inemellan och petar i mina forskartexter också. Alla har inte inkommit, men jag noterade att Carl var förvånad att så många som två tredjedelar har svarat. Det är ett gott tecken att vi jobbar med rätt saker, saker som känns angelägna att presentera.

I kväll blir det lugna puckar, tror jag. I morgon, tisdag, har jag däremot två roliga saker att se fram emot: dels att träffa Rippe för lunch och dels att klippa mig i morgon kväll. Rippe har jag inte träffat på länge och håret är som en pälsmössa uppe på huvudet och lär må kanonbra efter mötet med M:s sax. Efter det vassa mötet måste jag inhandla en del förnödenheter. Mjölken och brödet börjar ta slut.

Ser i min kalender att vi redan nästa vecka ska träffa M från Arbetsförmedlingen. Tänk, då har jag varit här en månad. Snacka om att tiden svischar när man har roligt…

Read Full Post »

Vilken natt!

Å vilken underbar natt jag har haft! Jag fick SOVA! Det blev ju inte så mycket av varan sömn natten innan, så den gångna natten var verkligen härlig! Jag tog den sista slurken Cocillana innan jag borstade tänderna. La mig sen med TV:n påslagen och stängde av den precis innan jag somnade. Vaknade bara en enda gång, vid tretiden. Sen sov jag ända till klockan 8.20 i morse! Det är så underbart att få vakna utsövd!

I natt fick jag vila huvudet ordentligt på den här! Skönt!

                                                                                                                                                            Fick för resten mejl av min doktor i morse att han har fixat ett e-recept, så jag ska åka och hämta ut en ny flaska hostmedicin under dagen. Jag tar ju bara denna morfinbaserade medicin till natten, men har man haft besvär med hosta några gånger så går den åt. Jag är för övrigt väldigt försiktig med den – just för att den innehåller morfin. Man blir rätt… påverkad. Mina pupiller blir så små, så små och jag känner mig härligt lullig. Ett behagligt tillstånd, tycker kanske många, men jag tycker att det är snudd på obehagligt och vill bara lägga mig i sängen för att sova.

Nu är jag emellertid uppe – och hostan har kommit som ett brev på posten. Dagtid tar jag bara nån enkel receptfri slemlösande hostmedicin. Mest för att få hostans slem mindre segt så att jag blir av med skiten – du fattar väl hur, utan att jag går in ALLTFÖR detaljerat på det..? Men grejen är att man hostar ju MER om man tar slemlösande – det är därför man bara ska ta det på dagtid. Smart tänkt, eller hur? Till natten vill man ju ha hostDÄMPANDE så att man får sova.

Gissar att jag blir kvar i stan även idag, men att jag åker ut till Fästmön och barnen i morgon i samband med att Anna slutar jobbet. Skulle behöva en Cocillina-natt till så att jag känner mig så här härligt utsövd som jag gör idag! Jag vill ju inte gärna ta medicinen om jag ska upp tidigt och skjutsa Anna till jobbet, för medicinen påverkar reaktionsförmågan.

Igår tog jag det mest lugnt. Jag gick mellan sängen och fåtöljen och datorn och gästsängen, i princip. Anna och jag pratade i telefonen igår kväll i över en timma – det vill säga Anna pratade, jag kraxade. Vi brukar aldrig få prata ostört så länge. När vi hade avslutat samtalet kom ett ett sms från Anna att Elias hade somnat, troligen redan 19.30… Gissar att det inte var det lättaste att få plutten att sova till natten sen…

Elias är känd för att kunna somna var och när som helst. Här en bild från 2007. Elias har somnat på väg upp i sängen… Anna fotade!

                                                                                                                                                        Vädret ser ut att bli lika strålande som igår. Trist att man inte kan sitta på sin balle* för antingen så röks det eller så grillas det här i området. Och då blir min hosta värre. Det kom häromdan ett informationsblad från BRF-styrelsen som påbjöd elgrillar till oss som bor med balkong. Övriga skulle visa HÄNSYN. Ha! Varför inte elgrillspåbud till ALLA? Den som vill grilla på vanligt sätt kan ju använda föreningens grill utanför festlokalen, där störs man minst av röken.

Jag tror att Tant äntligen fick sin trasiga ruta fixad igår! Själv ringde jag och beställde ett nytt ICA-kort – mitt har blivit så slitet – samt fixade på en av två trasiga bottenknappar på persiennen. Idag ska jag försöka få lite mer gjort, till exempel åka och handla lite – det passar ju bra i samband med att jag hämtar ut hostmedicinen. Fick ett sms igår i kväll att mammas parfym är skickad, så jag kan kanske få hämta den i kväll eller i morgon om den inte kommer hem i postboxen, förstås. På tala om mamma ska jag väl slå henne en signal också och kolla läget.

Men nu blir det en stund vid köksbordet med tredje muggen java och lokalblaskan.

                                                                                                                                                       *balle = balkong

Read Full Post »