Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rånare’

Ett inlägg om money money money.


 

Nä, man kan inte beskylla mig för att vara rik. Jag hoppas och tror att det är därför den där mannen i Nora inte har ringt igen. Du kanske minns puckot som försökte få mig att stoppa in mitt betalkort i hans kortapparat en andra gång. Jag undslapp mig att jag var arbetslös, det kanske gjorde susen. Om det är nåt jag ångrar är det att jag gav honom mitt visitkort, men jag ville ju vara ärlig. Naturligtvis har jag kollat med min bank och mitt konto och pengarna gick in på lunchrestaurangens konto i måndags. För mig är 150 kronor mycket pengar. Jag hade ingen lust att betala summan två gånger.

Det är märkligt så folk försöker sko sig på andra och sno deras pengar. Jag kan nämligen inte tolka mannens agerande på annat sätt. Det läskiga var att jag från flera olika håll (inte bara två) fick veta att det inte var första gången hans kortapparat

krånglade.

Jag tror faktiskt att det mest handlade om att han blev irriterad på mig för att jag inte gav mig, för att jag sa emot, för att mitt dåliga pokerface antagligen sa att

det finns nån gammal devis om att kunden alltid har rätt.

I vart fall tycker jag att gäster på en restaurang ska visas respekt. Om han inte gillade mig hade han ju kunnat köra ut mig. Men det var mina pengar han ville ha. Tills han – troligen – insåg att jag inte har så mycket mer än de 150 spänn jag redan hade betalat…

Kortterminaler


Häromdan läste jag
om några andra skummisar som bar sig väldigt ruttet åt. De skulle råna en snubbe en natt i Visby. När mannen sa att han inte hade några kontanter på sig tvingade rånarna honom att swisha över pengar. Det blev 80 kronor. Inte var det särskilt svårt för polisen att se till vems konto pengarna swishats. Det finns alltså en mycket misstänkt gärningsman. Han är för övrigt inte bara anmäld för rån utan också för misshandel och olaga hot. Hur korkad får man vara..?

Swish loggaI övrigt vidhåller jag att Swish är bra. Självklart har jag knutit mitt Swish till ett konto där det inte finns särskilt mycket pengar. Lite försiktig får man vara. Kanske lite klok också. Inte för att jag är äldst i syskonskaran. Det sägs ju att såna är intelligentare än sina yngre syskon. Jag har inga syskon alls, så jag måste ju bara vara smartast och en lyckträff för mina föräldrar redan för början. Jag menar, det blev ju inga fler barn. Eller också insåg de sitt misstag och la band på sig i fortsättningen…

Har DU råkat ut för nåt liknande som jag med nån som vill att du ska stoppa in ditt betalkort flera gånger för att man påstår att köpet inte registrerats??? Skriv gärna och berätta i en kommentar nedan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Låna är silver råna är guldCatharina Ingelman-Sundberg är inte bara journalist och marinarkeolog, hon är författare också. Hon har bland annat skrivit historiska romaner. Men de humoristiska böckerna om Pensionärsligan tillhör en annan genre. Jag fick Låna är silver, råna av guld, den andra boken serien, till födelsedagen av Annas snälla mamma och hennes L. För ett par veckor sen köpte jag en av författarens historiska romaner och den ska jag läsa nu. Tanken är att jämföra de två böckerna och se vilken genre jag tycker författaren är bäst på.

Boken börjar i Las Vegas där Pensionärsligan rånar casinot. Men olikt andra rånare vill ligan att pengarna går till dem som behöver dem. Till exempel äldreboendena i Sverige och deras gamlingar. Sen flyttar de hem igen och blir grannar med en MC-klubb och en spådam…

Delvis påminner den här boken om Karin Brunk Holmqvists böcker. Men skillnaden ligger i att de flesta av Karin Brunk Holmqvists böcker har en bättre story än denna, i alla fall hennes tidiga böcker. En annan skillnad är att Catharina Ingelman-Sundbergs bok är betydligt bättre skriven än Karin Brunk Holmqvists samtliga böcker. Högre kvalitet, alltså.

Även om det var roligt att läsa en ny författare och en annan typ av litteratur jämfört med vad jag brukar göra blir jag inte så väldigt begeistrad i detta. Vidare ska jag jämföra boken med en annan av författarens verk. Då först får vi se vilken bok/genre som jag tycker att hon är bäst på.

Toffelomdömet blir därför medel än så länge.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I den lilla boken Dagens Pucko delar Kristian Bartos  på RixFm ut puckopokaler. (Har han snott min idé om svarta bakar och gjort om den???) Dessa pokaler gör sig nog bättre i radio än i tryckt text. En text som har så många korrekturfel att läsningen blir otroligt störd och skrattet blir ett tillkämpat hånleende. Men nog lockar en del av texterna till skratt ändå för att de är roliga! Tack till G och M som gav mig boken!


En samling puckon!

                                                                                                                                    Boken innehåller cirka 200 korta berättelser, levererade ungefär som vitsar. Berättelserna är indelade i olika rubriker som ”Lagens långa arm”, ”Alkohol”, ”Kvinnlig dumhet”, ”Manlig dumhet” med mera. Bland de roligaste finns den om kvinnan med insektsfobi som kommer i närkontakt med en kackerlacka, den puckade rånaren som använt sitt CV som rånarbrev, alla män som sticker in sina… ja, du vet vad i alla möjliga och omöjliga håligheter…

Men som sagt, korrekturfelen är fler än de roliga berättelserna! Jag irriteras när det står ”bizarr”, ”sin” i stället för ”sig”, ”ansiktsyttryck” i stället för ”ansiktsuttryck” och liknande.

Nja, detta blir ett lågt betyg.

Read Full Post »

Ett väpnat rån på Gotland slutar med att en liten flicka blir påkörd och svårt skadad. Rånarna gömmer sig. Fast nån vet var – och mördar en av de tre. Ungefär så är huvudhistorien i Mari Jungstedts deckare Det fjärde offret, som den snälla Nurse Rached skickade till mig i det senaste bokpaketet. Tack!


De flesta är offer i den här boken…

                                                                                                                                                             Det finns flera historier i den här boken. En är den om Teres och hennes kompisar Degen och Jocke. En annan den om familjen Stenfors. Och så förstås journalisten Johan och hans Emma, polisen Anders Knutas och hans Line… Ja, det blir helt enkelt liiite för många historier i historien, så att säga. Ändå tycker jag att Mari Jungstedt klarar av att binda ihop dem med huvudtemat. Man anar att händelser och människor hänger ihop på nåt sätt, men inte alltid hur. Och om jag berättar mer nu, blir det ingen spännande läsning för dig. Fast jag kan ju avslöja att det finns fler än ett offer i den här boken. Nästan alla är offer – på ett eller annat sätt.

Jag gillar Mari Jungstedts böcker. De är spännande och lättlästa, men kanske har aningen lite för mycket likheter med det som Camilla Läckberg kritiseras för: fikandet. Visserligen fikas det inte så mycket hos Jungstedt, men relationer har en stor plats i boken. Jag säger inte att det är fel, men jag tycker att fokus borde ligga på det spännande.

Högt betyg blir det i alla fall! Det här är en bra deckare!

Read Full Post »