Energikarameller

Ett upplysande inlägg om såna och sånt som är bra.

---

 

I sann upplysande anda… (Denna lampa finns hos mamma.)

Tänk, jag är utvecklingsbar! Eller i vart fall kan jag lära mig nya saker. Igår lärde jag mig ett nytt ord tack vare vännen M. Självklart vill jag sprida min nya kunskap vidare i sann upplysande anda.

Det finns en sak jag är rädd för och det är att uppfattas som en loser. För en loser undviker man – man kan ju bli smittad! Nja, så tänker jag väl inte riktigt, men en person som hela tiden misslyckas och som aldrig når sina mål… Inte ger den människan mig nåt? Eller..?

Jag uppfattar dessvärre mig själv som en loser. Jag ser på andra människor underifrån. De ständiga misslyckandena och måluppfyllelserna som aldrig blir har satt sina spår. Det gäller att komma ur detta tänk och låta tankarna flöda i andra, mer positiva banor. Lätt är det inte. Det är så mycket enklare att trilla ner i gamla tankebanor. Men jag hade lite flyt i onsdags och igår fick jag ett nytt och bra ord att snaska på:

energikarameller

Energikarameller som fotokonst. Fotografen heter Richard Lindgren och du kan läsa om hans foton här.

Inte vet jag exakt vad M lägger för värden i ordet, men jag adopterade ordet i sig och ger det mina värden. Så… energikarameller för mig kan till exempel vara…

• att bli bjuden på lunch av sin granne
• att en vän messar och vill träffas
• att ens kära har köpt konsertbiljetter
• en bra bok
• en hårig, fyrbent liten kille
• att klara av att gå utanför ytterdörren och upptäcka att man inte dör
• att nån säger ”hej!”
• att strukturera upp innehållet i sina tio (eller är de elva?) bokhyllor
• att läsa en riktigt bra text på nåns blogg (jag kan inte länka här, för jag läser så många bra texter under mina surfrundor!)
• att nån frågar hur jag mår
• att kunna hjälpa nån genom att göra en enkel insats som att skjutsa eller lyssna
• att få en flaska klart och kallt Vättervatten när jag är som törstigast
• människor som delar med sig av sig själva till andra

med mera…

Men det jag kan klara mig utan är såna där riktigt sura bitar som…

• människor som bara är ute efter att såra
• medvetna elakingar
• förföljare
• människor som hånar den som har det svårt
• människor som uttalar sig om saker de inte känner till och som hävdar att det de säger/skriver är i all välmening
• människor som väljer bort andra utan att ta reda på vilka de är först

med flera…

>>> Och nu vill jag förstås veta vad DU har för energikarameller! Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad. Om du vill får du även nämna de sura godisbitarna…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mottrafikanter?

Ett inlägg där Tofflan bestämt hävdar att det inte finns några medtrafikanter.

I morse var det som förgjort i trafiken! Jag var sen. Vad händer då? Alla medtrafikanter transformeras till mottrafikanter! Det finns inte en enda som är nånting med ”med”. Bara ”mot”. Det började redan hemmavid när jag sprang (nåja…) till garaget. NÅN hade då gjort en livsfarlig felkparkering på en av gångbanorna…

Livsfarlig felparkering! 

Nej, att barn varken är rädda för eller om gamla tanter, det vet jag, men de kanske ändå borde uppmuntras att vara rädda om sina saker. Den här bilen kunde lätt ha blivit krossad under Tofflans tunga fot… Lätt…

Just när jag sen körde ut från garaget kom en jävla låååång bil med skylift inrullandes på parkeringen. Jag måtte ha sett grym ut, för den snälla chauffören backade in på ena sidan så att jag kunde smita förbi.

Därpå svängde jag höger-höger för att ta mig ut till gamla E4:an. Där var det en lååång radda bilar, ledda av en bil som blinkade orange. Snyggt ljus, men inte på morgonen när man har bråttom! För det var en följebil till ett annat lååångt fordon… Det gick i 30… Före mig var det fyra vanliga personbilar, efter mig växte raddan. Strax före stora vägen svängde såväl följebil som lååångt fordon vänster och vi kunde köra förbi.

Sen var det hyfsat flyt ett tag på 70-vägen. Bara nån blå VW som gjorde en märklig omkörning. Till och med på Kögatan, jag menar Stålgatan, flöt trafiken rätt OK. Det var först när jag svängde ut på Kungsängsleden som folk för miljonte gången bevisade att de inte kan grunderna i filkörning. Som att använda blinkers innan man byter fil, till exempel… Efteråt är det ju rätt meningslöst.

Vid det här laget kokade mitt blod. Blodtrycket var säkert uppe i minst 300 och hjärtinfarkten nära. Så när en TRAKTORJÄVEL försökte svänga ut precis framför mig på Dag Hammarskjölds väg trampade jag gasen i botten så han fick tvärnita. Nån måtta får det vara! 

Jag anlände till arbetet tre minuter före arbetsdagens starttid…

Hur var din morgon i trafiken??? Skriv gärna en rad och berätta medan jag blir intervjuad för ett jobb! (Jaa, detta inlägg är tidsinställt.)

Livet är kort.

Read Full Post »

Vecka 41: Nåd och Nål

Torsdag och dags för veckans bästa (Nåd) respektive sämsta (Nål). Det är inte svårare än så här:

Nåd

• Alla omtänksamma som bryr sig om mig och mina aliens (det betyder mycket mer än ni förstår!)
• Torka aldrig tårar utan handskar (Gardell har åkt upp ett pinnhål en millimeter på min mätare)
• Höstpromenad och Ajfån (en bra kombo – jag kom ut, hälen var rätt snäll och bilderna blev hyfsade!)
• Ajfånen (den ÄR ganska bra!..)
• Kanelbullens dag (det skulle det vara en gång i veckan, minst!)

Nål

• Vännen K fattas mig (jag har så många frågor och så många tankar, men du finns inte här längre…)
• Kroppsutsmyckningar på Sjukstugan i Backen (kostade mig 300 spänn…)
• Glömsk och strumpförbannad (på väg mot demensen, tro?)
• Är vi rädda för avskildhet??? (Lisa Irenius och jag undrar)
• Fågeljävlar! (varför bajsa på Clark Kent*???)

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »