Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pyjamas’

Ett inlägg om fotbeklädnader och julprylar.


 

De senaste dagarna har jag insett att det faktiskt fanns saker jag kunde ha önskat mig i julklapp av tomten. Igår, när det var så skitkallt, hade det inte varit fel med en pyjamas. Vid läggdags jublade jag emellertid när jag kom ihåg att jag faktiskt äger ett par duntofflor. Jajamens! De åkte på. Och av under natten, förstås, men värmde Toffelfötterna till dessas ägare somnade.

Duntofflor

Jubel! Jag hittade mina duntofflor igår!


Tidigare på kvällen
hade jag också konstaterat att ytterligare ett par strumpor skulle gå i sophinken. Jag tyckte att det drog lite kallt om hälen…

Trasig strumpa

Det drog kallt om hälen…


I morse var det nytt jubel i Toffelhemmet!
Jag hittade mina stjärnbeströdda stödstrumpor. De är sköna för mina onda ben och samtidigt varma eftersom de går upp till knäna. Skitfula, ja, men ingen tittar under mina jeans.

Stödstrumpor

Stjärnbeströdda stödstrumpor – skönt för onda och kalla ben.


Pyjamas och strumpor
kunde jag alltså ha önskat mig, med andra ord. Och hängslen. Jag kan nämligen inte ha bälte, för spännet sitter precis där mitt operationsärr går och det är mycket oskönt.

Men nu är julen slut och det är ett år till nästa, ungefär. Mina planer för kvällen är att avjula mitt hem – åtminstone på de sista julprydnaderna, juldukarna och julgardinen. Det är ju så vintrigt nu att det känns trist att ta ner stjärnor och stakar. De får vara framme ytterligare några dar. Ljusslingan på ballen* får sitt uppe tills kvällarna ljusnar.

Sen ska det tvättas. Strykhögen börjar växa till sig igen, men jag tänkte göra ett ryck medan tvättmaskinen jobbar. Då återstår inte så många måsten i helgen mer än att tvätta ytterligare en eller två maskiner. Ett tag var jag inne på att åka och köpa vin i kväll, men det kan jag spara till i morgon – och samtidigt forsla ut sopberget som har bildats här.

Så varför sitter jag vid datorn i stället för att köra igång med att balansera ner gardinstången i vardagsrummet? Ju tidigare jag blir färdig desto snabbare kan jag slå mig ner och läsa de sista sidorna i Gården

Vad händer hos DIG i helgen??? Och har du avjulat än??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta, för även om jag balanserar med stänger, tvättar, stryker etc passerar jag datorn då och och då.


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag har ju tidigare skrivit här på bloggen om min fascination för familjen Kennedy. Det finns inget direkt skäl till detta, jag är bara intresserad helt enkelt. Gissningsvis har det att göra med alla jobbiga dödsfall – mord eller olyckor eller dödlig sjukdom – i låga åldrar i denna familj som annars borde vara så lycklig med alla sina pengar och sin makt… Ja, pengar och makt är verkligen inte allt…

Läser i kväll på Dagens Nyheters hemsida att det finns åtta timmars inspelad intervju med Jackie Kennedy, gjorda 1964, bara några månader efter att maken John mördats. Intervjun är inte bara lång, den är öppenhjärtig också. Annars var ju familjens medlemmar kända för att inte visa känslor utåt.


Jackie och Jack, Jacqueline och John F, Kennedy. Bilden är lånad från DN:s hemsida. 

                                                                                                                                                          Intervjun är gjord av en medarbetare i Vita Huset. Jackie fick honom att lova att inte släppa intervjun fri för allmänheten förrän långt efter hennes död. Nu är det 17 år sen hon dog. Nu har dottern Caroline ställt samman informationen från den inspelade intervjun i den nyutkomna boken Jacquline Kennedy: Historic Conversations on Life With John F. Kennedy.


Dottern Caroline har sammanställt information från en åtta timmar lång intervju med mamman, gjord av en medarbetare i Vita huset.

                                                                                                                                                                  I intervjun berättar Jackie om både vardagliga ting och stora händelser. Hon berättar om makens lustighet att byta om till pyjamas för sin trekvartslånga lunchtupplur, om hans kyla gentemot vicepresidenten Lyndon B Johnson och att Martin Luther King uppträdde berusad på presidentens begravning.

Låter som en spännande intervju och en spännande bok, tycker jag!

Läs mer om intervjun och boken hos Svenska Dagbladet!

Read Full Post »

Och så dags för en fruktstund!

Vem sa att bananer inte var roliga, huh??? Vavavvaa? Vem sa att man inte kan ha KUL med bananer VA? Sjung med nu!

Read Full Post »

Jag tror att jag ska sluta klaga på megafonerande, klumpiga barn och annat, för baske mig om inte mammas hus är De Galnas Hus 2?! (De galnas hus 1 är en bok.) Det blev lite sent igår. Vi satt uppe och pratade en stund och sen satt jag vid datorn och kollade runt lite. Läste några sidor innan jag släckte. SEN HÖLL JAG PÅ ATT BLI GALEN PÅ ELEMENTET! Det har knäppt av och på hela natten! Antagligen är det termostatet som reglerar värmen. Värmen? Tja, här är inte varmt, precis, men det går att få höjd inomhustemperatur mot att man betalar. Alltid något. Men detta knäppande… Alltså jag vet inte när jag slocknade av ren utmattning, fast så småningom gjorde jag det.


Det här SKULLE kunna vara jag om det inte vore för färgen på pyjamasen. Gult är ju som bekant fult och jag sover aldrig i varken gult eller i pyjamas.

                                                                                                                                                             För att FLYGA upp i morse var exakt det jag gjorde när personen ovanpå började sin dag. Och det började med ett ljudligt toalettbesök! Alltså det här huset måste vara ännu mer lyhört än huset där jag bor eller också råkar jag ut för människor som aldrig stänger toalettdörren efter sig (Ett klassiskt fall av E käpp i oöwa?). Alltså det lät så högt att jag funderde på om jag höll på att drunkna!..

Så satte människan igång på allvar och avverkade lek med boll och skällande hund, gap på unge/ungar samt dammsugning. Allt detta före klockan åtta. För PRICK klockan åtta avslutades det med ett nytt ljudligt toalettbesök och, som pricken över i, en rejäl smällstängning av ytterdörren… Sen dess har det varit tvärtyst men jag kan naturligtvis inte somna om, så jag slog på min dator. Den har ett TYST tangentbord…

Fick mejlsvar från doktor Anders nu på morgonen att han missat mitt mejl, men att recept är klart nu. BRA för på dagens agenda står bland annat ett besök på apoteket. Vidare blir det bokhandeln, blomsterhandeln och eventuellt nåt besök i nån affär som säljer vaxdukar.

Hoppas jag pallar lika bra idag som igår… Men det känns faktiskt stor skillnad, mitt tålamod ÄR större än det var i somras när jag hade ont i benet och dessutom hade jättedåliga blodvärden, säkert. Prövningen blir till jul, nyår och trettonhelg, för mamma ska söka riksfärdtjänst från den 18 december och hemfärd den 8 januari. Tre veckor… Men det får gå. Jag själv blir ju livegen från den 1 december om inget mirkael sker (och jag tror som bekant inte på mirakler längre) så jag måste vara kvar i stan och avvakta eventuell placering, styrd av den kompetenta Arbetsförmedlingen, vars handläggare enligt egen utsago inte förmedlar jobb…

Read Full Post »

När inser ett barn att världen inte cirkulerar runt honom eller henne? När inser barnet i fråga att det finns en värld utanför hemmet där allt inte är som de bilder barnet fått bakom hemmets dörrar?

Jag var nätt och jämnt 18 år fyllda när jag gick från att vara barn till att bli vuxen. Det gick i princip på en natt. Det var den natten jag flyttat utomlands för att arbeta. I mitt anvisade rum packade jag upp mina pinaler, bland annat en stor mängd gosedjur. När restaurangägaren jag skulle arbeta hos slog sig ner på min sängkant den första natten, där jag låg i min pyjamas och nyss hade bett min aftonbön i främmande land… Det var då jag blev vuxen. Det var då jag insåg att om jag inte hade sex med honom, då var jag noll och intet värd och hade bara natten på mig att packa ner mina saker igen och försvinna därifrån. I främmande land.

Jag förhandlade mig till betänketid ända fram till klockan nio morgonen därpå. Då hade jag packat ner alla mina saker lika omsorgsfullt som jag packat upp dem. Jag stängde mina väskor och gick därifrån. Vuxen.

Och utanför cirkulerade livet som vanligt. Ingen hade någon som helst aning om att jag hade gått från barn till att bli vuxen på några timmar. Själv förstod jag inte detta förrän senare, för när jag jade klivit ut på gatan var jag på väg från Pest till Kolera.

Read Full Post »