Nu börjar det dra ihop sig…

Ja, nu börjar det dra ihop sig – till välförtjänt ledighet. Jepp, jag tycker att jag har förtjänat fyra veckors semester efter nästan ett års heltidsarbete. Ett arbete som jag hoppade på direkt efter en tvångsledighet på två år och åtta månader. Tro inte för ett ögonblick att jag har glömt svåra tider och hur lätt det är att hamna där igen. Jag har lärt mig den hårda vägen, det har kostat och jag är helt klart en annan person idag. Fast en del sidor av mig förändras aldrig. Försök inte att uppfostra en person som redan är vuxen – i alla fall inte mig!

Bilden tagen i ett annat arbetsliv, men t-shirten är densamma som jag har på mig idag.

Det regnar just nu, morgonen är grå. I morse fick jag fara upp vid femtiden får då hade jag besök av några skator på ballen* – nej inte vissa puckon utan fåglar, alltså. Vi fågelskrämmor låg ju och försökte sova. De estimerade uppenbarligen min lilla blanka midsommarstång, så jag fick ta in den. Idiotfåglar! De sprang omkring på både räcket av metall och mitt bord. Men människor kan som sagt också vara puckade. I morse var det nån som var ute med sin unge före klockan sju. Klart att barnet inte var så tyst. Inte föräldern heller. Nej, hänsyn vet inte folk hur det stavas! Jag och Fästmön var ju uppe, men det verkar som om resten av gården har semester.

I morse hasade jag in på jobbet. Mötte en kollega från institution #2 och h*n ska jobba en vecka till… Det lät…. tungt… Men ännu tyngre tyckte jag att det lät när jag pratade med en av städarna som har haft tre veckors semester – med detta skitväder. Jaa, man kan ju på sätt och vis lika gärna jobba när det bara regnar och regnar…

Igår kväll lagade jag middag – grillad kycklingchorizo med bröd och räksallad – till mig och Anna. I kväll ska hon slippa min matlagning, för vi ska ner på stan och fira vår semester med en riktigt god middag! Vi har några favoritställen och nu ska vi till stället där vi intog vår förlovningsmiddag – det blir fyra år sen i november.

Gårdagskvällen var ganska slow. Hemmadatorn åkte lite av och på, för det åskade en stund och man vet ju aldrig… Jag tog en välbehövlig dusch och tvättade mitt förskräckliga hår – har noterat att jag ska till frissan på måndag, tack och lov! Men jag vet inte om det hjälper, hår speglar ju hur resten av kroppen mår.

Vi passade på att kolla på ett par TV-deckare som jag hade spelat in på DVD:n. Först ut var sista delen av Kommissarie Thorn: Sömntuta. Den gillade vi skarpt båda två, riktigt läskig historia. Sen blev det onsdagskvällens Tyst vittne – med betoning på Tyst. Det tog över en halvtimma för TV4 att få nåt ljud… Riktigt dåligt! Den som vill se reprisen kan göra det på Sjuan på lördag kväll klockan 20. Tyst vittne är en väldigt bra serie för övrigt! Och otäck, förstås.

Helgen då? Vi är tre i familjen som firar i kväll – Anna och jag semester, somliga nånting helt annat – men i morgon strålar vi samman i Himlen för att fylla på lite förråd och så. På söndag blir det inget tavelköp av olika skäl, så vi får hitta på nåt annat.

Sen är det då första semesterveckan… På måndag eftermiddag blir det alltså hårklippning för min del och på onsdag är vi ett gäng som ska fara ut till Thuns för att shoppa loss. Vi stannar nog i Himlen ett par dar, men på torsdag åker jag hem för att stäääda. Och nästa fredag blir det en helgtripp ner till Metropolen Byhålan för att hämta hit mamma. Fyra veckor går fort och när mamma sen är tillbakaskjutsad hem till sig återstår en och en halv semestervecka som bland annat inkluderar Pride, förstås!

Med tanke på att det är fredagen den trettonde idag, förutspådde vi alla möjliga trista scenarier inför semestern: nån dör, nån strular, nån blir sjuk och nån får spel. Men har jag överlevt Inferno ska jag väl överleva Purgatorio och klara av nya tråkigheter. Bara att vara inställd på det.

Var rädd om dig idag! Och alla dar!!!

*ballen = balkong

Read Full Post »

”Lazing on a Sunday afternoon…”

(Den som vet vad rubriken är för ett citat får pluspoäng!)

Idag är det söndag. Sunday, som det heter på engelska. Soldag. Sun. Sol. Och innan nån besserwisser försöker mästra mig – jag vet mycket väl att sön i söndag också härstammar från ett gammalt svenskt ord för sol.

Soldag är det idag alltså. Då håller jag mig inne. Det finns inget tristare än att promenera eller vistas utomhus i solen mol allena. Fästmön jobbar, för allt som oftast när Anna är hos mig jobbar vi i kors. Det vill säga hon jobbar när jag är ledig och tvärtom. Tröstlöst. Tråkigt. Men inget att göra nåt åt. Jag tänker inte sluta älska henne för det, så det så!

På ballen* är det inte skönt att sitta och läsa förrän efter klockan 16 när solen kommer runt huset. Men samtidigt är ju grannskapet inte särskilt tystlåtet, så det är ingen större njutning att sitta där ändå. Svårt att koncentrera sig när omyndiga har baksidan i sin besittning.

Igår hade omyndiga även framsidan i sin besittning. När jag skulle åka och hämta Anna från jobbet, vågade sig en liten kicka fram till mig. Hon trampade fram på en bobbycar och sa:

Titta jag cyklar på den här!

Jag tänkte svara:

Ja fy f***n, det är det fordon som låter värst av alla mot asfalt! Sluta genast!!!

Men jag sa:

Ja, titta, så roligt!

Och så log jag, men inte nåt hånleende, tro det eller ej, utan ganska snällt.

Himlen är alldeles blå och gräset är grönt. Björkarna här utanför avger moln av pollen. Jag fattar inte att man inte sågade ner dem härom året när man skulle såga ner träd. I stället valde man ett träd som var så gott som pollenfritt… Fast jag vet ju varför, egentligen. Det skymde ju solen för somliga, skänkte härlig skugga för andra. Soldyrkarna vann. Nu har man utökat sin uteplats genom att inkorporera del av kommunens gräsmatta också. Sniket!

Inte gick det att somna om i morse! Nej, när kroppen väl är uppe börjar hjärnan vakna – även om det är rätt dimmigt där inne, ärligt talat. Till frukost idag höll jag på att ställa fram först het tacosås till rostbrödet, sen senap. Till sist kom marmeladen fram. Och där stod den. Mitt framför ögonen på mig. Tror du jag tog nån marmelad på mackorna? Nej, jag glömde.

Nåt jag inte har glömt är att ta fram lax på tining. I kväll serveras nämligen rätten GaLAXer i mina braxer och det blir en cookalong på en blogg nära dig framåt aftonen – allt i upplysningens tjänst, men utan att jag får ett öre betalt.

Lax på tining.

Jag har vikt ren tvätt från igår och lagt på ett väldoftande och rent överkast. Skulle så gärna vilja få det friskluftstorkat på ballen, men så fort jag hänger ut tvätt tar nån fram sin grill, häller tändvätska på kolen och tänder på direkt. Två minuter senare lägger man gris på det hela. Det stinker, men det märker tydligen inte folk där nere i Purgatorio (vet du inte vad Purgatorio är? Obildad, kanske?). Kanske beror det på att rök STIGER..? Det fattar man visst inte heller. För mig gäller det att vara kvick och stänga alla fönster och dörrar som är öppna, annars känns det som att bo i ett rökeri. Och mina väsande andetag låter som värsta skräckfilmen. Så passande då, värsta skräcködla som jag är!

JA, JAG VILL BO NÅN ANNANSTANS!!!

En maskin till har jag tvättat och hängt. Jag har också tvättat ansiktet och tryckt i linserna. Har gått omkring i brillor halva dan både igår och idag och jag ser ut som en snipig ekonom eller en elak skolfröken. De flesta ekonomer är inte snipiga och de flesta skolfröknar är inte elaka, men jag ser snipig och elak ut.

Rapande går jag in i duschen för att tvaga min lekamen och mitt hår. Och så säger jag, som min mamma har lärt mig angående raparna:

Jag har bråck!

Inte ljuger jag heller, jag har faktiskt bråck på matstrupen. Det är därför jag bara kräks utan medicin.

Men skit i mig nu. Vad gör DU idag???

*ballen = balkongen

Read Full Post »