Dagens citat den 25 december 2013

Varning för snusk!

Ett inlägg om ett citat ur en bok.

För dig som läste mina rader om The Fry Chronicles och blev nyfiken på det där pubeshåret kommer här ett citat ur boken. Läs och… häpna!

Jag tänker inte översätta.

Livet är kort.

Read Full Post »

The Fry Chronicles

Ett inlägg om en bok. Och lite om ett TV-program.

För ett tag sen tittade jag på Stephen Fry på TV. Han verkade så himla sympatisk när han for runt i världen och träffade såväl homofober som homosexuella som var mer eller mindre förföljda. Därför blev jag extra glad när Stephen Frys bok The Fry Chronicles hittade vägen ner i min postbox, via den snälla Smärtsysterns försorg. TACK! Och nu har jag, understundom, ägnat en stund här, en stund där åt att läsa den här självbiografiska boken – och njutit varje sekund. För se Stephen Fry skriver så förbaskades roligt!

The Fry Chronicles – en självbiografi.

Stephen Fry berättar, på lysande prosa, om några år efter fängelsevistelsen för kreditkortsbedrägeri fram till åren av begynnande berömmelse. Att han är homosexuell är inget han skyltar med, men alla vet det ändå. Det är först på senare år han är mera öppen. Det jag inte heller visste var att han är jude. Samtidigt borde jag ha fattat det bums genom hans sätt att skriva, för han är otroligt

witty.

På svenska finns ingen riktigt bra översättning mer än

kvick

och det säger inte så mycket som det engelska ordet, tycker jag. Den här

wittyness

är också väldigt typisk för judiska skribenter. En sorts humor som är underbart rolig och där skribenten ofta har stor självinsikt, särskilt om sina tillkortakommanden.

I Stephen Frys självbiografi får vi läsare en stor balja roligheter och självinsikter, men också allvarligheter. Jag gillar särskilt att läsa om när författaren försöker sluta röka med Zyban, den medicin som blev min räddning, när han berättar om sin ovanliga allergi och när han beskriver hur en person plockar bort ett pubeshår från tungan.

YES! Den här självbiografin har det mesta, så betyget är givet! Dessutom tycker jag att DU ska läsa den.

Livet är kort.

Read Full Post »

Uppsala slott – mer än bara könshår

Varning för snusk!!!

Ursäkta mig! Inte för att jag är übermoralisk, men jag går igång lite när jag läser i UppsalaTidningen om utställningen The Collector på Uppsala Konstmuseum, Uppsala slott. Utställningen, som öppnar på lördag, har mänskligt samlande som tema. Ett gäng konstnärer har gjort en samlingsutställning, helt enkelt. Och då lyfter UppsalaTidningen fram Oscar Guermouches samling av könshår från 50  tillfällen när han hade sex. Men hallå! Vem vill se, liksom..?

Ett hårstrå som jag hittade i en bulle en gång 2009. Men det är inte ett könshår.

Jorå, det finns folk till allt! Jag tror säkert att det går lämmeltåg uppför slottsbacken för att beskåda eländet könshåren. Själv lär jag nog inte vara en av  lämmlarna. Jag ser hellre andra typer av utställningar. Dessutom skulle jag börja fnissa och bete mig illa. Besökande kulturmuppar skulle ge mig Onda Ögat och hyssja.

Det har nämligen hänt. Att jag har blivit blängd på och hyssjad åt av kulturmuppar på Uppsala Konstmuseum. En höst för några år sen var nämligen min gamla kompis Mia från Metropolen Byhålan här på besök. Vi skulle vara kulturella och jag talade varmt om Uppsala Konstmuseum dit jag gången innan hade tagit mina föräldrar! (Du kan ju bara föreställa dig hur generad jag hade blivit om det hade visats upp pubeshår då!..) Hur som helst, jag flåsade uppför backen med Mia och vi höll förstås på att avlida båda två, jag mest. Men frågan är om det var värt detta… Det vi såg på museet var

polska soldater som marscherade nakna.

Det var en konstvideo. Fast vi tyckte mest att det var en konstig video. Och vi inte bara fnissade, vi asgarvade. Övriga besökare blängde. Till sist blev vi tvungna att gå.

OK, konst ska väcka känslor och att ha roligt är en ju en positiv känsla. Det var rätt kul att skratta åt snoppar som hoppar, men att se könshår… Nej tack, jag tror inte det.

Livet är kort.

Read Full Post »