Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘prognoser’

Den här måndagen är klibbig! Himlen är ljublågrå och luften just klibbig. Ett rejält åskväder med tillhörande regn vore inte fel. Men jag gillar förstås INTE prognoserna som säger sämre väder och betydligt kallare, typ tio grader svalare än de temperaturer vi har haft de senaste dagarna. Här på jobbet har vi behagliga temperaturer på kontoren och det är jag glad och tacksam för.

Innan jag skrider till verket och inleder min arbetsvecka vill jag skriva några ord om elakheter. Så länge människor är elaka mot mig i kommentarer på bloggen eller på annat sätt, lär jag fortsätta att vara elak i alla fall här. Jag är ledsen och sårad och undrar vad jag har gjort somliga för ont eftersom det uppenbarligen är fantastiskt roligt att trycka till mig på olika sätt och vis. Exempel på elakheter hittar du om du läser kommentarerna till mitt CV..

Jag vet att jag har fört diskussioner här med flera så kallade bloggvänner. En diskussion blev bara för mycket och jag avslöjade alldeles för många privata detaljer om min ekonomi. Jag kände mig… inte bara smutskastad, jag kände mig ifrågasatt. Av två personer samtidigt. Det är min blogg och jag uttrycker mina åsikter, inte några fasta sanningar, men i det här fallet berättade jag verkligen sanningen – den finns nämligen svart på vitt.

När inte bara en utan två inte tror på det jag skriver i inlägg eller kommentarer känner jag mig påhoppad. Taggarna utåt. Den som vill kommentera bör göra det med viss hyfs, tycker jag. Det är nämligen ingen rättighet att kunna kommentera mina inlägg. Det är en funktion som finns och som jag vanligen tillåter.

Till sist avslutade jag diskussionen eftersom vi inte kom längre med att stänga av kommenteringen på det akutella inlägget. Uppenbarligen valde en av dessa personer att ta våra olika åsikter personligt. Det handlade inte längre om att diskutera en sak, alltså. Märkligt, eftersom det var JAG som blev ifrågasatt. Den andra personen har jag haft ytterligare diskussioner med och vi kan bli skitarga på varandra och ha helt olika åsikter i stort som smått – men det handlar om att vi diskuterar sak. För det mesta. För så länge nån håller sig till sak och inte kastar skit på min person i en diskussion – eller andra som kommenterar –  blockerar jag ingen. Blockera nån gör jag först när nån inte ger sig utan envisas med att trampa på mig eller mina vänner gång på gång på gång.

Igår gjorde jag 

en rensning i min adressbok

så att säga. Och det tog inte många minuter innan jag var utrensad på andra håll. Mitt skäl till att ta bort människor angav jag på Twitter, vilket syns även på bloggen:

Den som inte hört av sig på en månad ryker!

Varje dag gör jag nämligen en surfrunda hos dem jag kallar Mina Kickor & Pluttar i högerspalten. Som du kanske förstår tar det lite tid. Och jag vill inte längre slösa tid på folk som aldrig kommenterar hos mig eller hör av sig på annat sätt. Jag har nämligen betydligt mer begränsat med tid numera. Från min sida ligger det inget mer i detta än vad jag nu har skrivit. Om andra väljer att ta bort mig utan förklaring är det deras val, men det klart att jag blir undrar varför. Ledsen för att jag inte får veta varför, bara kan gissa och spekulera. Så kvällen slutade i tårar som jag tror att ingen såg, inte ens Fästmön. (Men nu vet både hon och du att jag grät.)

En annan sak, som delvis hänger ihop med ovanstående: en gång vädjade jag här på bloggen om akut ekonomisk hjälp till månadsavgiften (hyran). Det var TRE (3) personer som erbjöd mig hjälp. Tre personer som jag VET inte har det särskilt gott ställt själva. Så klart jag undrade var alla andra som tidigare varit så kvicka på att

ge allmosor

var då. Uppenbarligen är det lätt att ge när man känner för det, inte när det finns behov. För övrigt behövde jag aldrig låna pengar akut av nån av de tre, jag löste det som vanligt på egen hand. (Av princip lånar jag inte pengar av vänner, men min vädjan var som sagt akut.) Detta visar vilka personer som är ens äkta vänner och vilka som bara har låtsats vara det, tycker jag. I fortsättningen undanber jag mig allmosor som ges bara för att visa hur god man är. När man har lust…

Sniffa på den här rosa magnolian – ja för det var en magnolia! – en stund nu, så du får en bättre doft i dig än den unkna lukt jag just har spridit.


Idag väntar nya äventyr.
Jag ska intervjua en forskningsingenjör på förmiddagen och alltså vandra in i husets innersta och hemligaste delar, laboratorierna. Det ska bli mycket spännande! På torsdag förmiddag ska jag för övrigt ta emot ett studiebesök från en verksamhet som knytas till klustret. Då ska jag in i dessa vindlande gångar igen…

För övrigt lite skitsnack: min avföring har återtagit normal färg och allt som är normalt gillar jag! (Jag har alltid varit avvikande, så försök förstå.) Blödningarna fortsätter, nu är de inne på den tionde dagen. Än så länge inga större problem mer än irritation och höga kostnader för skydd.

Äh, what the f! It’s Monday, let’s roll!

Read Full Post »

Nyheter om Arbetsförmedlingen gör att man ofta får ta sig för sin panna. Den senaste nyheten avviker inte… Det har nämligen visat sig att Arbetsförmedlingen har betalat tillbaka nästan 18 miljarder kronor till staten sen 2007. Hur i h-e kan det komma sig när arbetslösheten har legat mellan 6,2 och 8,4 procent (arbetslösa i åldrarna 16 – 64)???

Arbetsförmedlingen har alltså fått en massa pengar som varit avsatta för att få ut arbetslösa i arbete. Men i stället för att använda pengarna har man betalat tillbaka dem till staten. Varför då??? Vem känner inte nån som är arbetslös idag, liksom? Eller som hankar sig fram på tidsbegränsade anställningar? Förra året, till exempel, var 7,6 procent i åldrarna 16 – 64 år arbetslösa. Ändå hade Arbetsförmedlingen ett överskott på 3,1 miljarder. Miljarder. Läs ordet två gånger.

Man Jag blir förbannad! Som arbetslös tvingas man hanka sig fram på en tredjedel av sin lön – det är vad man faktiskt får av sin a-kassa. Och kom inte med några 80 procent, för det stämmer inte. Med en inkomstförsäkring som sades ge detta kom jag upp i knappa 50 procent. Ingen vill eller kan leva så i längden, inte om man är ensamstående utan möjlighet att åka snålskjuts på en make eller maka eller sambo som får lön varje månad.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist förklarar saken i en artikel i Dagens Nyheter:

Det beror på att prognoserna för arbetslösheten har legat relativt högt, men siffrorna har de facto blivit lägre. Då får man pengar över. Och då ska inte vi göra av med pengarna. Vi ska vara rädda om skattebetalarnas pengar.

Och för en gångs skull nu reagerar en sosse, Ylva Johansson, med vettiga åsikter:

Det är slöseri att inte använda de här pengarna. Man har reglerat insatserna på ett orimligt strikt sätt.

Vänsterpartiets Josefin Brink menar att Arbetsförmedlingen har för lite frihet att använda pengarna efter människors behov. Men arbetsmarknadsministern, moderaten Hillevi Engström, undviker kritiken mot regeringen och Arbetsförmedlingen genom att poängtera att överskott minsann ska betalas tillbaka när prognoserna förändras och att det handlar om att man är rädd om skattebetalarnas pengar.

Men hallå! Prognoserna har visserligen förändrats men 2007 var antalet arbetslösa 6,2 procent, förra året 7,6 procent. För mig är det en försämrad prognos som borde ha inneburit att Arbetsförmedlingen satsade mer pengar på att få ut de arbetslösa i jobb. Eller tänker jag fel???

Read Full Post »

Rökare är en utdöende (!) art i Sverige. Åtminstone om man får tro en rapport av en amerikansk finansiell koncern. Statistiker och analytiker i koncernen menar att Sverige är rökfritt år 2028.

HURRA! (Om det är sant!..) 

Rapporten som har tagits fram vänder sig till tobaksindustrin. Och där är man minst sagt nervös. Rökningen i världen minskar hela tiden. Skälet antas vara att folk blir mer hälsomedvetna.

Folkhälsoinstitutet i Sverige dårå (finns det såna institut nån annanstans i världen..?) tycker man att rapporten låter bra, men lite för bra för att prognoserna ska vara sanna. Trenden har varit att antalet rökare minskar. Däremot är det fortfarande ett stadigt gäng som röker, framför allt lågutbildade med låga inkomster och personer med funktionshinder.


Rökningen minskar.

                                                                                                                                                           Svenska rökare är också skeptiska. De vill fortsätta kunna slappna av och snacka skit över en cigg, enligt en artikel i Dagens Nyheter. En av dem säger i artikeln att hon

[…] tycker att det är gott efter maten och socialt med kompisarna. […] Det finns alltid de som söker kickar eller avslappning i ett stressigt liv och vips så är man beroende. Dessutom är tobaksindustrin aggressiv och kommer att hitta nya strategier för att nå ut. Och staten får ju skattepengar när vi köper cigg så de vill väl inte heller ha det rökfritt. […]

Som jag minns det ÄR det gott med en cigarrett efter maten och till kaffet och jag belönade mig ofta med en cigg när jag gjort nåt bra eller hade det stressigt omkring mig. Men… jag började må riktigt jävla illa av skiten, det stank om mig, mina kläder, mitt hem och så blev det så dyrt. Sköna tusenlappar som bara gick upp i rök…

Tja, vi ska alla nån gång dö. Och rökare gör det troligen snabbare och plågsammare än icke rökare. Valet är ditt. Däremot är det inte juste att röka så att medmänniskor drabbas. Fast att gå så långt som en bostadsrättsförening i Sundsvall gjorde, med angiveriverksamhet, tycker jag är rena KGB-metoder. Nej, då är det nog bättre att folk själva inser hur dumt det är att röka och vilka fördelar det finns med att INTE röka. Till och med jag insåg fördelarna – efter 30 år. Nu har jag varit rökfri i ungefär sju och ett halvt år.

Read Full Post »

I morse höll jag på att sätta kaffet i vrångstrupen igen, som alltid när det gäller den verksamhet i vårt län som ansvarar för vård. Igår kväll hade jag nämligen läst i lokalblaskan – allt i tidningen är väl sant? 😉 – att prognosen för framtiden visar en kostnadsökning i miljardklassen för Sjukstugan i Backen. Detta med anledning av att antalet äldre ökar och att antalet patienter med svåra diagnoser blir fler. Alltså äldre äldre = fler sjukdomar som hör till åldrandet. I år har man därför centralt reserverat 49 miljoner för vård av de äldre.

Men det räcker ju inte! Sveriges Kommuner och Landsting räknar dessutom med att kostnaderna stiger upp till 50 procent inom offentliga verksamheter som sköter vård samt kommunerna de kommande 25 åren. Naturligtvis lär detta innebära höjda skatter för invånarna, det pratas om 13 kronor fram till år 2035.

Då vänder det sig i min numera rätt stora mage när jag öppnar DAGENS tidning och ser ledning flinande blicka emot mig på en sida. Rubriken skriker ut att man inte ser nån anledning till oro. Nej, nej… Det klart att ledningen med sina feta löner alltid klarar sig, men hur går det för dem som behöver vård framöver?

Receptet för att möta prognoserna om hårdare tider är effektivseringar, nya läkemedel och nya behandlingsmetoder. Gissningsvis menar man med effektiviseringar neddragningar av personal. Önskvärt vore att man drog ner på byråkater, inte ännu mer vårdpersonal. Men det är ju inte troligt!.. Och vi alla vet ju att nya mediciner och behandlingar ofta är dyra saker innan licenser släpps fria. Då måste det prioriteras. Detta innebär säkerligen högst segdragna etikdiskussioner (Typ frågor som: Ska en svårt sjuk människa verkligen få en medicin som bara lindrar hennes sista tid och som inte kan bota?). Eftersom diskussionerna som sagt tar tid – och tid är ju en bristvara för den som är svårt sjuk – hinner många patienter dö under tiden. Och då slipper man ju betala för medicin och vård av desamma. Fy farao så krasst! Jag undrar hur många liv denna ledning har på sina samveten om man skulle titta efter. Ibland önskar jag att lokal media verkligen TITTADE efter. Ordentligt. I stället för att ge fel titel till Högsta Hönan (tack och LOV är densamma inte Högsta Höns på Sjukstugan utan bara i Sandlådan!).

Det kan inte bli annat än en svart bak för detta krassa tänkande, eller?!


En fet, svart bak för krasst tänkande och andra dumheter/elakheter.

                                                                                                                                                              För inte tror jag att dessa så ERFARNA personer är så naiva att de tror att allt löser sig bara alla hjälps åt. Extra många gånger STUDSAR jag i taket när en person, som DLF* klassade som nån som har en bokstavsdiagnos, säger:

Det är en hel kedja av delar som måste fungera tillsammans. Man kan inte bara lasta över allt på sjukvården. […] Om folk har ett jobb så ingår de i ett socialt sammanhang och då mår de också bättre och kräver mindre vård. Dessutom bidrar de till samhället och betalar skatt. […]

Detta är alltså sagt av en som var med och slog i spikarna i min kista. Motsägelsefullt är bara förnamnet. Jag hoppas att jag blir riktigt vårdkrävande och besvärligare än nånsin så att jag kostar massor. Jag har en döskallelista här på bloggen som endast jag kan se, men ett klick så är den offentlig. Och där framgår vem som har gjort vad.

                                                                                                                                                        *DLF = obehagliga personer på min förra arbetsplats

Read Full Post »