Cook alone: Pasta Diavolo à la Toffolo

Ett tillvaratagande och tillredande inlägg.

---

 

Ett garanterat bildrikt inlägg!!!

Vad gör man när man vill äta nåt gott på egen hand – och då menar jag inte naglar – en fredagskväll? Ett tips från mig är att man tager vad man haver. För min del blev det Pasta Diavolo à la Toffolo, en rätt komponerad i afton.

Först hittade jag en gul lök i kylen. Den skalade jag och hackade i smärre bitar.

En gul lök.

 

Detta tarvade en matlagningsöl. Det fanns också i kylen.

En starköl.

Fram med kokkärlen! Olja i pannan och pastavatten i kastrullen.

Olja i pannan.

Vilken pasta skulle jag välja? I köksskåpet fanns snabbmakaroner, penne och gnocchi. Det fick bli en blandning av penne och gnocchi, för dessa pastasorter pastar… nej passar utmärkt till tomatsåsiga rätter.

Penne eller gnocchi?= Äh, det fick bli lite av båda.

Tidigare på dan hade vid utgrävningar i frysen fyndats en kalkonkorv av typen tjock grillkorv med cayenne och chipotle. Denna tinades under dagen och skars sen i skivor.

En kalkonkorv med smak av cayenne och chipotle.

Fortsatta utgrävningar i kylen… Svarta oliver är aldrig fel i en pastasås.

Svarta oliver.

Löken frästes i pannan. Lyxkryddan Berberi, som jag haft i min ägo i minst tio år utan att den tappat smaken (äkta vara från Etiopien, nämligen), pudrades över löken i stekpannan. Denna krydda ger en underbar och speciell hetta till maten.

Berberi på löken gav en speciell hetta till maten.

Vidare upphittades i kylen ett öppnat paket krossade tomater med chili. Paketet hade stått där i cirka två veckor, men ett smakprov visade att tomaterna var helt OK. (Vid det här laget hade jag börjat koka pastan också.)

Ett öppnat paket krossade tomater med chili. Halva paketet var kvar.

Lök och korv fick steka i pannan. De enda kryddor jag använde förutom berberin var vitlökssalt (för jag hade ingen färsk vitlök hemma), pepparmix och lite paprikakrydda.

Lök och kalkonkorv i stekpannan.

När korven fått färg hällde jag i de krossade tomaterna. Paketet var ungefär halvfullt. Kryddade lite.

Krossade tomater på lök och kalkonkorv i stekpannan.

Slutligen hällde jag i några matskedar svarta oliver.

Svarta oliver i tomatsåsen med lök och kalkonkorv.

Tomatsåsen fick småkoka en stund. Den som vill ha en vegetarisk rätt kan byta ut korven mot broccoli. Det hade jag gjort om jag hade haft broccoli hemma. Den som inte äter pasta får hitta på eget tillbehör.

En liten bit goudaost upphittades i en påse. Inget mögel på den. Den blev pricken över i att riva över maten!

Goudaost och rivhyvel.

Så där ja! Fredagsmiddagen är serverad!

Fredagsmiddagen Pasta Diavolo à la Toffolo är serverad.

Titta nära! Bara jättegott, eller hur?

Pasta Diavolo a la Toffolo = jättegott! Och jättehot!..

I glaset Villa Puccini. Snart sjunger jag italiensk opera! (Mina grannar hatar mig redan, så…)

Villa Puccini.

 

Pastan jag hade kokat blev i mesta laget, så jag frös in en påse – perfekt till en person. Såsen, däremot, var portionsmässigt en och en halv. Därför slukade jag allt. Ett visst svinn blev det ändå, men inte värre än så här:

Ett visst svinn blev det: två gnocchi och två penne.

Vill du gilla det här inlägget finns en Gillaknapp som du ser när du har klickat på rubriken och läst hela inlägget. Fast det är roligare om du lämnar en kommentar. Om du inte orkar det är det OK. 

Tar du disken, eller?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösenord: Pricken över i

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Dagens obegripliga den 23 september 2014

Ett obegripligt inlägg.

---

 

Den som känner mig vet att jag är en ord- och språkmänniska. Jag visar ofta upp exempel här på bloggen på konstiga och felaktiga stavningar som andra gör. Själv stavar jag aldrig fel – JORÅ! Men vanligen handlar det om korrekturfel, inte att jag inte kan stava eller inte fixar grammatiken.

Ibland händer det att jag roar mig med att svara på undersökningar. Idag kom det en från Userneeds. Men när jag kom till den här frågan blev jag lite ställd. Den innehåller dels talspråk alt. ett grammatikfel, dels innehåller den ett obegripligt ord. Och, som pricken över i, en ful särskrivning:

För det första borde det stå:

[…] har deT primära ansvaret […]

För det andra 

Vad är hålshålls ?

För det tredje borde nog detta vara ett sammanskrivet ord – om ordet hade existerat i svenska språket:

hålhålls inköpen

Jag kan inte låta bli att undra hur nån som skriver så här illa kan ha ett jobb där man ska vara proffs på det skrivna ordet. VARFÖR har personen som har skrivit detta ett jobb och inte jag???

Jag behöver väl inte berätta, men gör det ändå, att jag inte slutförde enkäten..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

White lady, pretty in pink..?

Ett färggrant inlägg.

---

 

Namnsdagsgott.

Hoppas nu att vissa journalister läser undertiteln på det här inlägget. Jag tänkte så de lär sig stava till ordet ”färggrant”. Men nu ska jag inte vara sån! För idag är det ju MIN dag och jag har mått gott hela dan. För en gångs skull. Promenaden var verkligen stärkande för såväl kropp som själ.

Dessutom träffade jag Lucille när jag var nästan hemma. Det blev, som alltid, en trivsam pratstund. Det känns så gott, för vi är på samma våglängd när det gäller mångt och mycket. Idag berättade hon om sin söta man som på hemväg från jobbet hade stannat och plockat blåklint till henne – bara för att han vet att hon älskar den blomman. Det är väl kärlek, det..?

Vidare fick jag veta att han som stängde av musiken i tisdags när jag bad honom sänka volymen hade blivit rädd för mig. Ja jisses, jag är nu inte bara husets elaka tant, jag är dess farliga tant också! Men då hade Lucille skrattat åt honom (han hade darrande pratat med henne om att jag plingat på) och sagt att jag är så snäll, så! Jag fick veta att grannen blivit rädd att jag anmält honom som störande. Det hade jag ju inte gjort. Jag vill försöka kommunicera direkt när problemen uppstår (och han inte har gäster). Med de förra puckona funkade det inte alls. Med den nye grannen… tror jag att jag måste prata lite mer… Jag vill självklart inte att han ska vara rädd för mig!

Ben som inte sett solljus sen 1995, ungefär.

Promenaden – och värmen – gjorde mig ganska slut. Jag trollade fram lite namnsdagsgott och smaskade i mig på ballen* medan tvättmaskinen skötte sitt i badrummet. Sen fällde jag ner ballestolen**, ställde ballepallen*** i rätt läge… och blundade lite… Faktum är att jag snarkade – allt medan jag försökte få färg på mina blekfeta, vita ben. De har inte sett solens ljus sen 1995, ungefär… För nej, jag bär inte shorts offentligt utan promenerade i mina jeans. Mina ganska tunna jeans. Absolut inte tajta jeans.

Grisrosa Toffelaxel.

Men det var en varm dag och solen lyste så starkt på ballen att min telefon dog. Jag somnade ju och när jag vaknade och skulle flytta luren var den stendöd. Jaha. Jag hade mördat batterierna, alltså. Som tur var hittade jag nya i kylen som jag stoppade i telefonen. Fortfarande dött. Satte luren på laddning – och tack och lov började den ladda! Fast tack och lov… När jag kikade på batteriförpackningen stod det att batterierna absolut inte fick laddas. HJÄLP! Jag slet ur telefonen ur laddaren och därefter batterierna. I med de ”gamla” igen och ner i laddaren. Det tog en liten stund, men sen började den blinka. Den återuppstod, med andra ord! Och den fungerar också att använda, för Fästmön ringde i kväll på den. Medan vi pratade började jag klia mig lite i nacken. I badrummet råkade jag få syn på min nacke och mina axlar… Grisrosa!!!  Tänkte inte på det…

Chicken sandwiches och öl = middag à la Tofflan.

Det blev inte världens finaste namnsdagsmiddag idag, men jag överraskade mig själv med att vara fyndig. I stället för att micra den andra halvan grillad kyckling som blev kvar från igår, tog jag bitar av den och la på bröd. Som pricken över i:et spritsade jag barbequesås. Sen la jag locket på och skar. Dessa chicken sandwiches blev nästan lika goda som dem jag åt i London på bronsåldern…

Medan jag åt lyssnade jag på några som lät som om de monterade ihop ett tält. I sitt vardagsrum. Jag var omåttligt nyfiken, men även Tofflor har sin gräns och lutar sig inte över räcket, sträcker på halsen och glor in till dem bredvid. (Kan du ens föreställa dig mig i den gymnastiska övningen..?)

Nä, jag fick nöja mig med att läsa min bok på gång – se bilden! Och mejla lite med Mohamed om hans diktbok som jag ska få recensera – på en blogg nära dig, förstås, i nästa vecka! DET är inte alls dumt det, för är det nån jag är nyfiken på så är det Mohamed som poet. Mer nyfiken än på huruvida mina grannar tältar i vardagsrummet eller inte…

*ballen = balkongen
**ballestolen = balkongstolen
*** ballepallen = balkongpallen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdag och vinter igen

Ett inlägg om den här dagen när det plötsligt blev vinter igen.

 

Så här såg det ut på baksidan i morse: snö,snö och åter snö. Och så grannens jätte-bigga TV som står på dygnet runt.

Egentligen blev jag inte så väldigt förvånad när jag hissade persiennerna i morse. Det har varit två morgnar med minusgrader, igår ner till nästan sju grader kallt. Och så i natt hade den kommit tillbaka igen med besked. Vintern. Det hade snöat ganska mycket här under dygnets mörka timmar. Men det är ju februari månad och vad annat är att vänta än att det plötsligt kan slå om och snöa efter några ljuvligt soliga dagar, med blå himmel och fåglalåt.

Nä, förvånad blev jag inte, men besviken, förstås. Jag gillar inte alls snö och kyla. Vintern är den sämsta årstiden, enligt min mening. Nu vill jag ha vår! Jag vill fota blommor och knoppar och njuta av kvitter, vårsol och himlar utan moln. Men jag får uppenbarligen ge mig till tåls.

Även på jobbet var det snö.

Det var rejält halt och moddigt att köra i morse. I kväll när jag åkte hem hade mycket av snön försvunnit, men i stället var det halt. Som vanligt vid halka gäller det att hålla avstånd. Jag fixar det, dessvärre gäller det inte alla bilförare.

Arbetsdagen försvann i ett nafs. Jag var på ett möte och så blev det ett lunchmöte med M där vi förberedde pressmeddelande med mera inför ett pris som M ska ta emot på måndag. Som pricken över i kom ett mejl senare på eftermiddagen att M hade fått det där eftertraktade jobbet. Vilken kanondag för somliga! M är SÅ värd det!

På tal om jobb är jag förstås glad åt att min älskling nu får chansen att visa det jag redan vet att hon fixar på sitt jobb. Det blev klart redan igår. Lite läskigt förstår jag att det är, men Anna har alla förutsättningar att lyckas: hon är lugn och sansad, hon är kompetent och erfaren, hon har kollegorna bakom om sig och chefens förtroende. Jag är fullkomligt övertygad om att det går hur bra som helst. I morgon kväll hoppas jag att vi kan fira lite med ost och kex och ett svindyrt rödvin. På lördag ska vi eventuellt fira ett födelsedagsbarn först och därefter oss själva med en försenad Alla Hjärtans-middag nånstans på lokal.

Men vi är inte framme vid helgen ännu. Det är bara torsdag. Jag städade i kväll efter jobbet, det vill säga dammsög. Sen var det skönt att duscha och sätta sig renhårig vid köksbordet och käka knäckemackor och dricka mjölk. Till måltiden avnjöts en flukt i UppsalaTidningen. Den börjar bli alltmer lik sin storebror. Journalisterna gör till och med samma stavfel. Pinsamt och trist, tycker Vän af Ordning. Dessutom fnös jag lite åt reportaget om Uppsalas största twittrare. Bara för att man har många följare på Twitter behöver man inte vara störst. Eller bäst. Tycker jag, dårå, som bara har 200nånting följare till skillnad från den som ligger i topp med över 9 000 följare. Jag visste inte ens att man kunde ha så många följare…

Torsdag innebär förstås Antikrundan. Just den här torsdagen visades ett program från Lysekil. Som vanligt satt jag med appen och värderade och gissade. En del av mina värderingar blev vilda fantasier, medan andra stämde ganska bra. Ändå kommer jag inte upp i nån högre klass, utan stannar kvar i gruppen Antikintresserad. Till skillnad från Herr Raffa som jag har hört ska vara en väääldigt duktig antikvärderare. Suck!..

Livet är kort.

Read Full Post »

Sweet!

Ett inlägg där nån annan kanske blev tigande…

Som pricken över i… Att få lägga ut sista brickan… Och bara vinna… Över Jerry. So sweet!

Wordfeudvinst – so sweet!

Denna vinst är ett stort kors i taket. Bara så du vet. Han klår mig i nio matcher av tio.

Livet är kort. Vad har man vänner till om inte för att bli påmind om sina tillkortakommanden respektive fördelar..?

Read Full Post »

Svar från Motala kommun om färdtjänsten

Ett inlägg om färdtjänsten i Metropolen Byhålan och en rädd mamma.

Uppdatering 2:  Ytterligare ett svar från handläggaren har nu inkommit på mitt förra svar. Jag blir lyssnad på och mina synpunkter förs vidare till ansvariga. Men man återkommer till det här med semester…

Hej!

Vi håller på att se över informationen på hemsidan och jag ska ta upp med Östgötatrafiken inför eventuell kommande information angående anpassning till målgrupper.

Dina synpunkter ska jag även föra vidare till sektionschef för Stöd Vuxna och Äldre på Socialkontoret, Hans Liljedahl. Han kommer åter efter semester 2013-08-12.

Tack igen för dina synpunkter.

Hälsningar Ingela Fridell, handläggare färdtjänst
[kontaktuppgifter]

Uppdaterat inlägg: Idag, över en månad efter att jag hade lämnat en synpunkt på Motala kommuns webbplats, kom ett mejlsvar från handläggaren Ingela Fridell. Hon skriver så här:

Hej!
2013-07-31 tog jag emot dina synpunkter som gjordes 2013-06-29 på Motala kommuns hemsida. Fördröjningen beror på att den som har ansvar för synpunkter på hemsidan hade semester.
Tack för synpunkter. Kommunen har skrivit informationen på hemsidan medan Östgötatrafiken är ansvarig för den information som de har skickat ut till dem som har färdtjänst (som finns i högerkolumnen). Om du vill så vidarebefordrar jag gärna synpunkterna till Östgötatrafiken.
Till din fråga vad gäller enligt de nya reglerna: Östgötatrafiken har tagit över ansvaret för utförandet av färdtjänsten i Motala kommun och har beslutat att färdtjänstresor ska beställas minst två timmar i förväg. I tätorten finns inte någon tidtabell. Utanför tätorten utgår beställningscentralen från en tidtabell när resan bokas. Beställningscentralen kan förskjuta önskad avresetid + / – 30 minuter.
Hoppas att det var svar på din fråga och kontakta gärna mig om du har flera frågor. Jag väntar på svar från dig om jag ska vidarebefordra dina synpunkter till Östgötatrafiken.
Hälsningar
Ingela Fridell, handläggare färdtjänst 
[kontaktuppgifter]

Det första jag reagerar på är att Ingela Fridell skyller på semester. Om man inför en, för vissa medborgare, stor förändring mitt i sommaren, bör man ändå se till att ha resurser som kan möta och bemöta de frågor som inkommer i samband med detta. Detta är liksom grundläggande i kommunikationsarbete! Men, i mitt svar skriver jag inte nåt direkt om detta, utan bemöter i stället det hon skriver om informationen och att jag inte tycker att den är målgruppsanpassad.

Tack för svar på mina frågor som jag skrev för över en månad sen när jag var nere hos min mamma på besök.
Jag har lyckats klura ut reglerna du skriver om nedan, men jag tycker att det inte finns tillräcklig eller tydlig information på er webbplats – senast häromdan var jag inne och tittade och den var inte ändrad sen den 25 juni. Att lägga över informationsansvaret på den upphandlade utföraren känns väldigt märkligt i mina ögon.
Eftersom jag bor 30 mil från min mamma och hon inte har tillgång till dator och internetuppkoppling är det inte mycket att göra åt saken nu. Hon kan inte surfa in på nån webbplats och kolla. Men jag kan ju inte hjälpa att fundera över om ni överhuvudtaget tänkte på dem som inte har tillgång till dator och internet… Hur ska de få informationen? Jag kan nämligen tänka mig att det är ganska många äldre äldre som inte har datorer. Till exempel.
Och, som sagt, det som stod i brevet och på webbplatsen kändes inte som samstämmig information.
Du gör naturligtvis som du vill. Min främsta synpunkt på det hela är att informationen inte är ett dugg målgruppsanpassad.
Mamma då? Jo, hon har fortfarande inte vågat prova den ”nya” färdtjänsten, men hon har hört att den faktiskt är bättre. Så hon vågar säkert snart. Och att den är bättre är ju också någonting i det hela som ni kan ta till er. På vilket sätt den är bättre sa hon inte, men kanske handlar det om att passa tider och att chaufförerna hittar sina kunder (det var si och så med det när det gäller den förra utföraren). Det är ju svårt för de äldre och personer med funktionshinder att stå på standby hur länge som helst. […]

För ganska precis en månad sen skrev jag här på bloggen om färdtjänsten i Metropolen Byhålan. Jag lyfte fram flera idiotier kring färdtjänsten, som jag tycker är mer eller mindre makalösa. Nu är dessa naturligtvis inte enbart förekommande i Metropolen Byhålan, men det är där min mamma bor. Och mamma har färdtjänst. Mamma har också en kronisk sjukdom, en degenerativ sjukdom och är rörelsehindrad. Hon kan gå korta sträckor med rollator. En fungerande färdtjänst är nödvändigt för henne om hon ska nån annanstans än till serviceboendets restaurang (mitt emot mammas lägenhet) och hämta sin mat, handla på lilla ICA eller gå till frissan (salongen i serviceboendet hus). Därför är den första och främsta idiotin att mamma, med jämna mellanrum, måste ansöka om förlängd färdtjänst. Hon blir nämligen aldrig frisk!

Mitt i sommaren har Motala kommun bestämt att färdtjänstreglerna ska ändras. Nya regler från den 1 juli. Jag tycker att det är bra att man då och då gör upphandlingar, MEN… det får ju liksom inte bara vara pengarna som styr! Det måste ju vara tillgänglighet (antal bilar och chaufförer), kompetens hos chaufförerna (att möta personer med funktionshinder av olika slag, äldre, kanske förvirrade människor etc) och serviceinriktning (att hjälpa till så att kunden kommer i och ur bilen, att bära matkasse etc) också!!! Men den andra idiotin i det hela är att det enbart är pengarna som styr. Den som lägger den lägsta offerten får jobbet.

Mamma får i god tid ett brev – som hon inte förstår därför att man har skrivit det på byråkratiska. Mamma blir orolig och tror att hon måste försöka ta sig i och ur en buss. Var finns tidtabellerna i såna fall? Vad är reskassa? Och vad 17 är

kompletteringstrafiksresenärer???

I brevet finns också basfakta, som telefonnummer till nya färdtjänsten och till kontaktpersoner. Det är bra, men idioti nummer tre är ändå ett faktum: man begriper inte vad det står i brevet! Har Motala kommun ens hört tals om begreppet klarspråk? Om inte, kanske en och annan borde vidareutbilda sig i detta…

När jag åker ner till mamma några dagar innan de nya färdtjänstreglerna införs har jag med mig dator och router så att jag kan surfa trådlöst. Jag går in på Motala kommuns webbplats för att hämta mer information och för att försöka klara ut saker och ting för mamma. Det står ingenting om bussar på webbplatsen. Men tidtabeller nämns – fast de finns inte på webbplatsen… Den nya, försämrade regeln som säger att en kund kan få vänta +/- en halvtimme på bil (det blir ju kul i vinter…) och att kunden måste beställa resa två (2) timmar i förväg nämns emellertid (alltid något). Sämre service och inga tidtabeller på Motala kommuns webbplats – varken då (några dagar innan reglerna ska börja gälla) eller idag när jag går in och tittar! Idioti nummer fyra – sämre service och obefintlig information. Webbplatsen är inte ändrad sen den 25 juni.

Och så pricken över i: färdtjänsthandläggaren är tillgänglig för frågor en timme varje vardag under telefontid. Annars hänvisas till webbplatsen- till den upphandlade utföraren (vems är informationsansvaret, egentligen???)! Idioti nummer fem är tydlig: dålig tillgänglighet om man har frågor (och det lär man ha…). Kanske man borde haft lite utökade telefontider den första tiden efter att reglerna infördes? Eller var alla på semester då? Varför införa nya regler mitt i semestertid? Och hur många av de äldre färdtjänstberättigade har dator med internetuppkoppling? Jorå, mamma fick ju tillgång till min, men hon kan ju inte hantera den själv och jag måste ju åka 2 x 30 mil…

Jag lämnar några rader, några synpunkter på kommunens webbplats samma dag som jag är inne och tittar och samma dag jag skriver blogginlägget jag refererar till ovan, tror jag (den 30 juni). Om inte dan innan… Hur som helst… Idag får jag svar via e-post. En månad har det tagit för ansvarig att svara. Faktum är att jag skiter i att det är semestertider. Har man infört nya regler mitt i semestertider måste det finnas bra information och tillgänglig personal som kan svara på frågor. Dessutom finns det finns regler för hur lång tid som anses rimlig för att få ett svar från en myndighet/motsvarande. Och den tiden är inte en månad (30 dagar)…

Svaret då? Ja, så här skriver Annika Nordström på Motala kommun till mig:

Hej!

Tack för din synpunkt gällande informationsbrevet till personer som har färdtjänst. Jag vidarebefordrar dina åsikter till färdtjänsthandläggarna och ber om ett förtydligande.

Därunder finns sedan hennes namn, e-post-adress och två telefonnummer. Inget mer. Jag är… nästan mållös. Sen skriver jag det här inlägget i ett rasande (!) tempo.

Mamma då? Tja, efter en månad med de nya färdtjänstreglerna har hon fortfarande inte åkt färdtjänst. Hon vågar inte. Hon är rädd att färdtjänsten inte ska fungera. Syftet med det hela är tydligt: färdtjänsten ska avvecklas eftersom folk slutar använda den av skäl som stora försämringar och ren rädsla för att kanske inte bli hämtad, bli bortglömd. Sverige, 2013.

Livet är kort.

Read Full Post »

Gnäll, grinigt värre och superlativistisk irritation

Nää… Det är inte konstigt att lokalblaskans John Sjögren – och jag! – är skitgriniga. Så här såg det ut igår morse genom mitt köksfönster:

Novembermörkt och -blött.

Och så här såg det ut på samma ställe igår kväll:

Novembermörkt och -blött.

Det här inlägget skulle bli ett riktigt gnällinlägg med fokus på Mig Själv, som alltid – det är ju min blogg! Men jag kan inte låta bli att lägga till några rader om sagde John Sjögren. I dagens lokalblaska ondgör han sig över kvaliteten på de böcker som säljs i dagligvaruhandeln.

De har inte nån högre litterär klass!

anser han.

Gnällspik!

tänker jag. Och är GLAD över att jag kan hitta ett och annat i pocketväg som jag faktiskt vill köpa med mig hem från Tokerian eller nån av ICA-affärerna där jag köper min mjölk, mitt bröd och min Bregott med havssalt. För hellre pocketböcker än nåt av dessa glansiga magasin om mode, smink, kläder, jättebröllop, shopping, jul eller nåt annat YTLIGT!

Men sen dämpar jag mig lite och inser att John Sjögren nog har drabbats av ett allmänt inre mörker, för när jag vänder blad bitchar han om en ny bok om Bruce Springsteen… Ja ja, det här novembermörkret gör saker med oss…

Själv blev jag mega-irriterad på Bloggportalen igår. Jag fick ett andra mejl från dem att jag är tvungen att klistra in ett Javaskript i den här bloggens fot för att de ska kunna mäta min besöksstatistik på ett, enligt Bloggportalen, korrekt sätt. Bara det att jag inte kan lägga in nåt Javaskript eftersom jag kör en gratisvariant av en WordPress-blogg. Detta innebär att jag, som ligger ganska högt på flera av Bloggtoppens listor, snart faller bort. Nu skiter jag egentligen i det, listor som listor… Men… nån korrekt besöksstatistik kan ju inte dessa listor ge om ett stort antal bloggare UTESTÄNGS – av tekniska skäl. I stället för att försöka hitta en lösning som omfattar ALLA bloggare (som vill, förstås!), hänvisar Bloggportalen till att Google Analytics, Tailsweep och Twingly också använder Javaskript. Ja och??? Så klart att Google Analytics använder javaskript, för under dem finns ju alla B-bloggar. Och Twingly och Bloggportalen har ju gemensam ägare nu. Tailweep vet jag inte vad det är.

Vidare irriterar jag mig på att få ett påminnelsemejl om detta. I mejlet finns en länk – Påmminelse: Lägg till ny Bloggportalenknapp – att klicka på (nej, det är inte jag som har stavat fel, det är nån på Bloggportalen). På sidan hittar man sen instruktioner, men fortfarande ingenting om att den som bloggar för WordPress.com inte kan använda Bloggportalens statistikmätare!!! (Detta var ju som sagt ett påminnelsemejl och jag har kollat upp detta tidigare.)

När jag söker mig till Bloggportalen för att logga in hittar jag inte kontaktuppgifter nånstans. Vad är det för skit??? Kontaktuppgifter är liksom basic på en webbplats!!! Då twittrar jag om min irritation och får hopplösa svar som det ovan om att Google Analytics, Tailsweep och Twingly minsann kräver Javaskript och att man på Bloggportalen hoppas att WordPress ändrar sig. WordPress… Knappast troligt att ett stort USA-baserat företag som WordPress ändrar sig för att anpassa sig efter svenska Bloggportalen… Eller konkurrenten Google…

Så… ta Bloggportalens listor och Twinglys rankning med en stor skopa salt framöver – de omfattar nämligen inte alla bloggare som vill vara med. Och för mig blir de då den här typen av statistik och rankning totalt värdelösa. Totalt.

Och så, för att runda av detta irriterande gnäll-inlägg, som pricken över i, en annons med en fruktansvärd särskrivning. Fruktansvärd!

Glas skål… Jo tjena! Att inte lokalblaskan, som uppenbarligen samarbetar med affären i annonsen, påpekade misstaget och rättade till det…

Efter all denna irritation kan väl den här dan bara bli bättre? Snöblandat regn föll över mig och Clark Kent* i morse och det lägger förstås ytterligare sten på bördan. Men ändå! Jag ska på ett, förhoppningsvis roligt möte nu på förmiddagen och, bäst av allt, jag har inte alls ont i hälen den här morgonen. Inte alls! Tjolahopp!

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Read Full Post »

Eat along den 24 november 2012: Del tre. Kantarellpaj och heta lår

Vi fortsätter kvällen och äter oss vidare till huvudrätten, kantarellpaj och kycklingben.

En otroligt god kantarellpaj.

Kycklingbenen var suveränt gott kryddade, smaken gick alldeles perfekt ihop med vinet.

Heta lår…

Vinet var ett rioja med ganska typisk smörkolesmak, gjord på druvan tempranillo vilket ger vinet en tegelröd ton.

Faustino VII, ett rioja med smörkolesmak, gjord på tempranillo.

Som pricken över i, färska grönsaker med citronolja. Otroligt fräscht till de heta  låren!

Färskt grönt med citronolja.

Innan vi högg in stannade vi faktiskt upp en sekund för att fundera över varför vi firar så här… extraordinärt… Vi hade vår fjärde förlovningsdag den 8 november. Och Den Hjärtegoda erbjöd sig att göra förlovningsmiddagen. Vilken kvinna!!!

Förlovade i fyra år den 8 november 2012.

Nu börjar vi bli liiite mätta, men strax ska vi hugga in på nästa rätt… To be continued…

Livet är kort. 

Read Full Post »

Onödig rondell

I morse kunde jag konstatera ännu ett vägarbete. Uppsala är en kommun som tycks vara rondell-fetischist. Och det är väl bra – på sätt och vis –  eftersom rondeller i många fall gör framkomligheten smidigare än trafikljus. Men ibland önskar man att rondellkörning ingick i förarutbildningen eller att rondellerna vore bemannade med nån som viftar för att tala om vem som kör först, hur det bör blinkas etc. (Föregående mening var rätt ironisk, bäst att säga det eftersom en del har svårt för ironi.) Jag förstår inte varför det är så svårt med rondellkörning. Den som kör inne i rondellen har företräde och när h*n svänger ut är det väl ganska smart att blinka? Men det är svårt, så svårt…

Det här är svårt för en del, men smidigt när det funkar!

En del rondellbyggen känns dessutom ganska onödiga. Där jag bor finns två rondeller som dessutom känns felkonstruerade. Dagligen passerar där ett antal stadsbussar, men eftersom rundeln i mitten är för stor för själva korsningen kör bussarna helt enkelt över den. Man bara undrar när det börjar lossna stora stenar som lägger sig på gatan…

Till mitt jobb finns det två infarter, en sydlig och en nordlig. Vid söderinfarten finns en rondell och där är det aldrig några köer när man vill in på området. Sorgebarnet är den norra infarten, som bara har en svängfil vänster. Där kan man bli stående på grund av mötande trafik som ska rakt fram. Dessutom är det ju samtidigt en utfart, så en del bilar ska ut. Som pricken över i är det också ett övergångsställe med cykelbana direkt efter korsningen när man har svängt in. Jag blev jätteglad när jag hörde att det skulle byggas en rondell. Sen blev jag förbannad. För du ska inte tro att rondellen byggs på stora vägen utanför norra infarten, liknande den vid den södra infarten. Nej, rondellen byggs inne på området. Men hallå! För det första finns här bra cykelbanor som inte korsar vägen. För det andra är hastigheten begränsad till 30 kilometer i timman. För det tredje kör en hel del bussar här.

För mig är den här rondellen inne på området totalt onödig. Bygget av den visar att nån inte har tänkt. Det rimliga vore väl att bygga en rondell på stora vägen utanför, den väg som är betydligt mer trafikerad?!

Nu har man grävt upp en ganska stor bit av vägarna runt rondellbygget. Inte så kul att köra på rena grusvägen med risk för flygande stenar  trots låg hastighet (30 km). När buss och bil möts får en stanna och släppa fram den andra. Och frågan är nu om rondellen blir dimensionerad för bussar. I såna fall blir det en gigantisk rondell i en ganska litne korsning. Totalt onödigt, anser jag, och ger bygget en svart bak!

En svart bak för ett rondellbygge på fel ställe!

Livet är kort.

Read Full Post »