Rocky road

Ett inlägg om min dag.

---

 

Rocky road idag…

Sammanfattningen av den här dagen gör jag i rubriken: rocky road. Det började redan i morse med att NK* messade för att berätta att h*n inte kunde jobba idag. Då blir arbetsdagen lite trist, det vet jag på förhand, men anledningen till att NK inte kunde jobba var förstås tristare. På torsdag hoppas jag att vi ses igen.

Under ett möte på förmiddagen fick jag veta att ett material vi fått att jobba med inte är korrekt. Frågan är om det gäller sex produkter eller två… Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Just det här projektet har det gått lite troll i, så egentligen var det inte oväntat. Skönt att veta är emellertid att varken NK eller jag är de som har felat. Men felet finns och innebär kanske att vi måste göra om och göra nytt.

Eftersom jag inte kunde fortsätta som tänkt fick jag i stället annat att göra. Det visade sig ta resten av förmiddagen och nästan hela eftermiddagen. Vidare kom ett korrektur åter och så granskade jag en bilaga och så… HEPP! var arbetsdagen slut.

Julmat är godast i sällskap.

På hemvägen stannade jag vid Tokerian för min sedvanliga veckohandling. Några varor till jul slank ner i kassarna också. Jag får inte glömma att pricka av på julmatslistan! Så här i efterhand är jag väldigt nöjd att jag handlade så mycket som jag gjorde i lördags i julmatsväg. Det som är kvar nu är en del färskvaror, ägg och lax, i princip. Det ska bli roligt att ha nån att äta julmaten med också, annars hade jag nog kanske mest köpt sill. Mamma och jag njuter av vårt julbord som vi äter i dagarna tre. Sen brukar det mesta vara slut utom kalkonen som vi har i stället för grismuskel skinka. Jag måste framöver också se till att det finns lite mat till mamma i mellandagarna när jag jobbar. Eftersom jag ännu inte har tjänat ihop till betald semester tänker jag jobba alla dar som inte är aftnar, röda, lördagar eller söndagar. Men det blir faktiskt ganska mycket ledigt ändå. Eftersom jag dessutom älskar att jobba gör det mig inget att jag får jobba.

Till middag i kväll blir det varken stenar eller julmat utan ett par rostade mackor och ett glas mjölk. Jag ska höra av mig till Fästmön senare för att kolla läget på julklappsfronten lite närmare. I övrigt blir det läsning av tradig bok och, eftersom det är tisdag, Veckans brott klockan 21. Det gläder mig i vart fall att vännen FEM, som idag blir ett år äldre, blev glad för sin bok hon fick av mig i morse i födelsdagspresent! (Men eftersom inte riktigt minns vilken bok det var, vågar jag inte länka här… Har visst småsten i huvet… Nu har jag blivit påmind av mottagaren vilken bok det var och det var Koltrasten!)

Rostat bröd blir det till middag här.

*NK = Närmaste Kollegan

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Saker en hittar när en röjer

Ett asgarvande inlägg med visst höjt ögonbryn. Det ena, vill säga.

---

 

I natt när jag hade krupit till kojs låg jag och kollade mobilen lite. Skulle dels pricka av en del saker på julklappslistan, dels rensa bland anteckningarna. Plötsligt hittar jag en lista som jag varken förstår varför jag har skrivit eller varför jag har sparat. Har DU nån teori??? Skriv gärna den teorin i en kommentar här!

Vad menas med denna lista???

För den som inte vet vad pimpen är kan jag berätta att det är östgötska för naveln. Resten förstår du säkert. Men jag förstår inte varför listan existerar överhuvudtaget…

Idag när jag röjde här i mitt hem gjorde jag nästa fynd. Djup in i Tofflans toffla satt denna…

Upphittad djupt inborrad i Tofflans toffla.

Vad säger man??? Undrar om jag tappade skruven före eller efter jag skrev listan överst i inlägget…

Nu ska jag åka och hämta min Fästmö. Bara jag hittar till hennes jobb…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen höst – och lite röst!

Ett höstligt, men mest röstligt inlägg.

---

 

Det regnar och är härligt!

I morse var det underbart gott att sova! Skälet är enkelt: regnet vräkte ner utanför. Det finns inget som söver mig så bra som ljudet av regn mot tak och fönster. Så det blev lite sovmorgon, ända till 7.20. Och regnar gör det fortfarande. Nog vet jag nån i familjen som inte är så förtjust i regn för att håret blir knollrigt. Men jag som ser det knollriga håret utifrån tycker bara att det är gulligt. Nu ska jag emellertid inte se det knollriga håret idag, troligen, utan jag ska stanna inomhus och göra annat. Lyssna på hur det fortsätter att vräka ner och hur höststormarna ruskar om mitt hus. Sen kan ”alla andra” gnälla och klaga bäst de vill. Typ såna som har jobb och bara gnäller på sina jobb gnäller säkert på vädret och hösten också.

Jag vet inte vart dagen igår tog vägen. Jag kollar vad jag skrev igår och jag kollar mina lappar och kalendrar. Sen minns jag: jag städade. Eller jag började städa och ska fortsätta idag. Vissa leder påminner mig fortfarande om att de finns. Detta i sin tur påminner mig om att jag måste ringa min mottagning idag för att förnya recept på magpillren och salvan. Salvan har jag klarat mig utan ett tag, men det är inte helt optimalt för vissa ställen är irriterade. Magmedicinen klarar jag mig utan en dag, kanske två, innan jag börjar kräkas. När jag tänker efter spelar det egentligen ingen större roll, jag är ju mest hemma. Fast i morgon ska jag ju göra en intervju i en affärsrörelse. Inte så bra då ifall en spyr ner varorna som ska säljas…

Jag kunde lika gärna ha ringt på den här, för jag fick inte prata med nån levande människa.

Så! Nu kan jag pricka av receptförnyelsen! Tror jag… Min mottagning, privat förstås, har blivit så infiltrerad av jättekolossen som ska ha ansvar för länsinvånarnas vård och omsorg att jag för första gången sen jag blev patient vid mottagningen inte fick prata med en levande människa. Vid receptförnyelse brukar en alltid bli uppringd. Idag sa en inspelad röst vad jag skulle säga. Sen hamnar mina e-recept på apoteken – om fem dar. Fy så dåligt! Tidigare var det samma dag.

En bra sak var i alla fall att jag fick använda min röst. Det gjorde jag inte igår. Tror jag. Jo, det gjorde jag visst – kring midnatt. Det verkar som om det har kommit nytt folk vägg i vägg. De tyckte att det var en bra idé att börja spöka spika en kvart före spöktimmen. Det tyckte inte jag, som just höll på att somna då (de spikade i rummet vägg i vägg med mitt sovrum). Så jag vrålade först…

Tyst!!!

… sen

Håll käften!!!

och så slutligen

TYST!!!

Då upphörde hammarslagen. Tänk att folk inte bara förstår att man inte spikar när klockan är nästan midnatt... Det är fan i mig ofattbart! Tidigare på kvällen och under dan hördes inte ett ljud, så det måste vara nattugglor eller vampyrer som har flyttat in.

Modell för min nya bästefåtölj? En arbetssökande får ju inte sitta för mjukt, tycker en del.

Och nu kom jag på att jag faktiskt använde rösten en gång till igår. På kvällen ringde en man som jag först ställde mig väldigt avvaktande till. Fördomsfullt tänkte jag:

Typisk försäljare, som inte har kollat med NIX!

Men det gällde ett scanningprojekt som jag har anmält mitt intresse för att delta i. Oavlönat, förstås. Tänk så många gratisjobb det finns i Sverige! (<== ironi) Som läget är nu har jag inte det minsta lust att delta i nåt projekt. Samtidigt ger det mig nåt att göra och jag får koll på vad jag handlar i livsmedelsväg. Det kan ju vara bra så att jag inte får för mig att leva över mina tillgångar, som somliga anser. Det är fantastiskt hur väl vissa människor känner en utan att ens ha träffat en i verkliga livet! (<== ironi igen). Jag får nog byta ut bästefåtöljen också mot en trästol. Hittade en modell i en av mina bokhyllor, förresten.

En får inte överanstränga sin lilla röst…

Som grädde på moset vaknade Myndigheten till liv och mejlade mig ett tips. De tror uppenbarligen att en inte kan varken surfa på internet, söka information eller läsa. Jag är verkligen trött på alla tips jag får – det är vägar in jag behöver.

 

Tar mig för min panna och skriker lite. Men bara lite lätt. En får ju inte överanstränga sin lilla röst.

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Soligare skrivande och högtidsdagar

Ett soligare inlägg än igår.

---

 

Jag fick beröm för mitt skrivande igår och det gjorde mig glad!

Att göra-listan idag är lång. Och så sitter jag här och skriver i stället. Nåja, listan omfattar en del skrivande och visst sånt har jag klarat av. En liten bock framför en av punkterna, alltså. Nu återstår bara resten. Men att skriva ser jag som ett rent nöje – för det mesta. Allra helst när man som jag igår fick höra så fina och berömmande ord om hur jag skriver. Jag blev så otroligt glad. Tack G!!!

Visst ser jag i statistiken att bloggen har många läsare, men det är inte många som kommenterar mina öppna inlägg. Och då vet jag ju inte varför man läser mina ord. De lösenskyddade inläggen får desto fler kommentarer. Där förs oftare en livligare dialog, i skydd från ovälkomna läsare. Jorå, såna envisas med att finnas kvar, en person har bitit sig fast i fem år. Nån som är fixerad på nåt sätt, eller? (Nog för att jag är långsint, men…) Du vet, typen som läser ”allt” och gärna dessutom rapporterar vidare – med syfte att håna, kränka och näthata. Så sent som igår stötte jag på en olyckssyster i detta. På sätt och vis är det gott att inte vara ensam, men samtidigt är vi några som börjar bli rejält trötta och riktigt förbannade på detta, på ren svenska.

Solen finns!

Men nu skulle det här inlägget visa sig lite soligare än gårdagens. Det är en underbar dag idag vädermässigt sett. Solen skiner och där jag sitter i arbetsrummet ser jag inte ett moln på himlen. Det känns om den här dan blir full av ös och vettiga aktiviteter. Gårdagen var dyster och ledsam, dagen idag har alla möjligheter att bli tvärtom.

En del av dan ska jag ägna åt rensning och arkivering. Det är sånt man bör göra då och då i sitt liv, tycker jag. Det underlättar för andra. Nånstans mitt på dan ska jag grotta ner mig i lite siffror. Sen ska jag ut och få sol på min bleka näsa och ansiktet, där bruna fläckar indikerar brist på solvitaminer. Nyckeln ska till grannen, väskan ska packas och listor prickas av. När jag åker till mamma gäller det att få med sig det man ska – det går ju inte precis att gå hem och hämta sånt man har glömt. Det irriterar mig lite att jag har bestämt mig för att skriva en rapport i morgon bitti. Men samtidigt vet jag att jag känner en stor lättnad sen när det är gjort. Då kan jag fokusera på både viktigare och roligare saker.

I sommar fyller min mamma 80 år. Jag kan inte fatta det! Men så är det. Jag tänkte höra lite fint med henne nu när jag kommer på besök om det finns några önskemål kring själva firandet. Jag tror inte att mamma vill ha gäster, nämligen, men jag vet inte. Jag är inte så bra på kalas, men självklart vill jag ordna födelsedagen så att mamma blir nöjd och glad.

Före mammas födelsedag infaller två stycken nästa månad. En helg mellan de två ska ägnas åt firande av nåt slag. Det blir nog väldigt stilla firande, men på nåt sätt ska det firas. Drömmen vore en resa, nåt som dessvärre inte är möjligt just nu. Jag får fortsätta resa med Stagnelius och med alla andra som berättar om sina upplevelser.

Har du nåt att fira framöver??? Eller ska du göra nån spännande resa??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

Och tyvärr måste jag fråga igen: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Lösenordsskyddad: Bara för dig med personligt lösen: Glasklart rörigt

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Nästan fullbordat

 

Ett avprickande inlägg.

---

 

När tvätten var tvättad och även min lekamen, tog jag på mig kläder och nyinfettad skinnjacka för att trava över till Tokerian. Där var jag inte ensam. Jag fick huvudvärk.

Jag ställde mig i Posten-kön. Där stod jag först och där var jag minsann ensam. Men eftersom Posten-kön samkörs med Kiosken-kön… Ja, du fattar. Jag fick vänta rätt länge på min tur att betala.

Därefter skedde följande:

√ Jag köpte soppa och fiskgratäng – nåt av dem duger till söndagsmiddag.

√ Jag gick hem.

√ Jag sorterade manus.

√ Jag skrev på grönt kuvert.

√ Jag stoppade i manus och följebrev i grönt kuvert.

√ Jag stoppade i strykjärnssladden i kontakten.

 

Här får du se några förunderliga bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kreativ… och ändå planerande

Ett inlägg om att vara kreativ. Och planerande. Och att ta tillvara på en stund medan jag väntar på ett bu eller bä.

I mitt nuvarande jobb krävs en hel del planering. Planering, som kan omkullkastas i nästa ögonblick för att det kommer nånting mer… brännande/viktigt/spännande. Då gäller det att vara inte bara flexibel utan kreativ också, en inte alltid lätt kombination – eller särskilt vanlig. Man brukar ju ofta kategorisera människor i antingen kreativa och planerande. Eller ingetdera. Är man ingetdera skulle man nog inte kunna jobba med kommunikation, tror jag.

Idag har vi haft ett möte där vi har jobbat med att förändra rutinerna för vårt arbete. Flytta fokus från kanal till projekt, ungefär. Ibland behöver man få saker åskådliggjorda. Vi använder oss av Excel-ark som vi alla kan skriva in saker i, men också en stor whiteboard med post-it-lappar i olika färger. Enkelt och överskådligt för både den enskilde och kollegorna.

Planerandet har jag i blodet från min pappa, tror jag. Precis som pappa skriver jag listor och älskar att pricka av saker. Det gör jag liksom även hemma – och på bloggen, som du kanske såg i söndags.

Toffel-lista från slutet av september 2010 som Nån har kompletterat – notera de olika handstilarna!

Men samtidigt som jag är planerande är jag också kreativ. Jag skulle inte kalla mig überspontan, men kreativ. Det mesta av min kreativa ådra lägger jag på skrivandet. Det är som om jag bara måste få ur mig ord som samlas inuti. Ord, som annars snor ihop sig som hårbollar. Trassel jag inte minns. Genom att skriva har jag händelser och tankar kvar längre – både i cyberspace/i datorfiler och i mitt eget, kroppsliga minne.

Nu måste jag naturligtvis fråga vilken sorts människa DU är – kreativ eller planerande eller kanske helt spontan??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Hur är du?

Livet är kort. Och jag är nyfiken!

Read Full Post »

Punkter, krokar och annat användbart i livet

Ett inlägg om hur man klarar en dag.

Igår kväll I natt när jag gick och la mig var det fyra grader. Sovrummet tycktes beläget i vintermiljö, men jag älskar verkligen att ha det svalt när jag sover. Vädringsfönstret är öppet 24-7 så länge det är möjligt! Huttrande kryper jag ner under duntäcket – som jag förstås är väldigt glad att jag har. Jag tänker på andra, som varken har tak över huvudet eller vädringsfönster, inte säng eller ens täcke. Det börjar bli tufft för dem nu! (En nackdel med hösten…) Kan jag göra nåt för dem? Kan DU göra nåt?

Hela dan igår regnade det, liksom på kvällen och i natt. Men nu på morgonen har solen tittat fram, åtminstone en stund. Jag sitter och planerar min dag, funderar över dagens punkter och vilka krokar jag har idag…

Vilka krokar har jag idag?

Som jag har skrivit här tidigare gör jag listor. En typ av lista som är bra att ha är den med valfritt antal att-göra-punkter per dag. När jag har utfört dessa punkter, som i mitt fall är fem till sex till antalet, kan jag belöna mig själv med en stunds läsning. Eller bara en klapp på huvudet. Känna mig nöjd en stund.

Exempel på mina punkter idag:

1. Söka tre jobb.
2. Kontakta Pe angående återlämning av bok.
3. Kompletteringshandla till middagen.
4. Promenad.
5. Tvätta en maskin tjockis-svart.
6. Hämta Fästmön vid avslutad kurs och skjutsa hem henne.

Jag försöker sätta upp punkter som inte bara är rena att-göra-punkter utan också sånt som är bra för mig. Ofta står det nån form av städning på min dagslista. Städning är bra – det blir rent och jag rör på mig. Det senare blir synnerligen eftersatt när man tillbringar så mycket tid inomhus som jag gör… Men det är viktigt med ljus och frisk luft också. Därför har punkten promenad hamnat på listan från och med den här veckan. Jag går inga långpromenader, eftersom jag fortfarande har lite ont efter hål-trampet på Kulturnatten. Vidare har jag en tendens att isolera mig. Jag trycker ner mig själv genom att tycka att jag inte har så mycket att tillföra i samtal när jag träffar människor. Därför är det viktigt att jag just träffar människor! Träning ger ju, som bekant, färdighet…

Inte nog med att min dag har punkter, jag har krokar på den också. Krokar är sånt jag hänger upp dan på. Sånt som är bara lite nyttigt för mig och mest roligt. Vanligen sätter jag en krok till lite senare på dan. Då har jag nåt att se fram emot. Dagens krok är förstås att hämta Anna. Det blir en pratstund i bilen och vi kan uppdatera varandra om vad som har hänt på våra olika planhalvor sen sist. Och så får jag en puss, får känna en stunds närhet med den jag älskar. Det är bra! Sånt är det inte överdrivet mycket av just nu.

Den här bilen tar jag nog inte till Annas kurslokal. Den står visst lite felparkerad på tennisbanan på baksidan.

Jag har inte prickat av en enda punkt än idag. Totalt har jag bara sökt två jobb, men det brukar alltid trilla in nåt mer under dan som är intressant att söka. Och gör det inte det är det inte hela världen. Visserligen får jag ett till två nej per dag, men jag har nu sökt närmare 100 jobb. Nån gång borde det bli ett ja.

Pe ska jag messa till lite senare. Pe är en nattuggla och det är inte jag. Kanske kan vi ses en kortis i samband med att jag åker och hämtar Anna. I annat fall kanske i morgon eller nån annan dag. Vi ska ses. Snart.

Jag har begränsat mitt Wordfeudspelande ganska radikalt. OK, det är stimulerande, men det gör mig samtidigt ganska passiv också. Passivitiet mår jag inte bra av. Jag älskar ju att vara i farten och jobba! Vidare är det väldigt störande när iPhonen plonkar eller plingar till just som jag är mitt uppe i att författa nånting viktigt. iPhonen låter ganska mycket och jag måste ha ljudet på ifall att… Vidare får jag signaler om bloggkommentarer, Twitterhälsningar och LinkedIn. Det är förstås roligt att människor vill ha kontakt med mig, men ibland blir jag avbruten i ett bra flöde, så att säga.

Den här veckan har jag knutit kontakt med två personer på LinkedIn och jag har en förfrågan ute. Vidare har jag jobbat med min presentationstext på LinkedIn. Jag är inte helt nöjd med den än, men den är bättre. Tack, Twitter-Asa! Nu ska jag kolla vad Anna W har för synpunkter på en av mina texter också. Tack, Anna W också!

Har DU några punkter på DIN agenda idag??? Eller rentav en och annan krok??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar. Jag slutar aldrig att vara nyfiken!

Livet är kort.

Read Full Post »

Listor och adjö till sommaren

Ett inlägg om höstgöra – och hästgöra också, förstås.

Om det är nåt jag gillar så är det listor! Ja, inte topplistor, dårå, utan att-göra-listor! Skälet är enkelt: jag ser vad som behöver göras och det är en underbar känsla att få bocka av en uppgift som avklarad.

Nu väljer jag att inte visa min att-göra-lista på gång här, för den är bara för mig själv och ingen annan. En gång, i tidernas begynnelse, när Den Stora Förbannelsen drabbade mig 2009, blev jag tipsad av en person om att skriva en att-göra-lista varje dag. Jag skulle själv bestämma hur många punkter listan skulle ha. Syftet var förstås att motverka passivitet och att göra vettiga saker. Det funkade ganska länge. Tills jag var på väg att ge upp helt och hållet. Men DEN berättelsen tror jag inte ens att du som har följt mig väldigt länge känner till. Den sparar jag för kommande, litterära verk.

Vad döljer sig under presenningen???

I morse vaknade jag av att Fästmöns hår killade mig på armen när hon böjde sig över mig för att väcka mig. Vi for till Äldreboendet där jag lämnade av henne och sen fortsatte jag hem för att ägna mig åt dagens jobbsökeri. Jag hade flyt och hittade två intressanta tjänster nästan genast. Så därefter kunde jag ägna mig åt en av punkterna på min aktuella att-göra-lista: säga adjö till sommaren på ballen* och plocka undan ballemöblerna**. Det passade väldigt bra idag, för dagen är höstlik – det vill säga kylig, grå och regnig. Jag blev riktigt blöt när jag travade iväg till kallförrådet. Det var nämligen där jag hade glömt kvar presenningen på bilden ovan i samband med att jag fick ha en del av ballemöblerna där ute förra höst-vinter-säsongen. Det skulle ju bytas fönster här på senhösten och då fick man inte ha nånting på ballarna*** eftersom fönster skulle lastas på och av där.

Men i år ska det inte bytas några fönster. Jag är mycket nöjd med mina snart ettåriga fönster, framför allt vippfunktionen. Däremot är jag mycket onöjd med persiennerna. Som jag tidigare har konstaterat är de troligen köpta på EPA. Jag har naturligtvis inte fått en enda av de utlovade (mannen som var här den 10 september lovade mig detta), extra vridpinnarna från Elitfönster. Än. Funderar på att ringa Dalkarlarna en femte gång, tror jag det blir, men det vete tusan om jag orkar. Det blir ju heller sällan aldrig alla rätt när Dalkarlkarna sen skickar min felanmälan vidare till Elitfönster… Det är väl så företagen gör nu för tiden. Köper billigt skit, på ren svenska, för att därefter hoppas på att kunderna inte orkar felanmäla gång på gång…

Mina balkongmöbler är nu ihopfällda och omhöljda av presenningen – se bilden ovan! Duken, duktyngder, matta och dynor är på vinterförvaring i låda respektive lägenhetsförråd. Och nöjd kan jag nu strax pricka av ytterligare en punkt på min att-göra-lista.

Balkongmöblerna före inpackningen i presenningen.

Regnet tilltar ännu mer, noterar jag. Förhoppningsvis slutar det när jag har ätit frukost och fiffat till mig för en tur till Tokerian. Ja fiffa och fiffa… Typ tvätta mig, borsta tänderna, sätta i linser och klä på mig utegångskläder. När jag går hemma är jag rätt slafsig, med adidasbrallor, linne (jaa, fortfarande!) och smutsiga brillor.

På Tokerian ska jag köpa middagsmat idag, för Anna jobbar lång dag och ska dessutom på ett ärende efter jobbet. Hon lär vara hungrig, alltså, vid hemkomsten. Därför tänkte jag slå till och köpa en grillad kyckling. Till den blir det grönsallad med fetaost och oliver. Lite hyfsat nyttigt så där, efter gårdagens mindre nyttiga dag – för min del… Jag åt…

• fil med müsli och två rostade mackor med marmelad och ost samt löskokt ägg till frukost (om jag nu minns rätt)
• massor av kaffe före och efter frukost
• en 200 grams (ja, det är sant) Marabou mjölkchoklad – hälften till eftermiddagslunch, hälften till dessert efter middagen
• en skål flingor med mjölk och morellsylt (det sista i burken som mammakusinen B kokade ihop gav mig) samt en liten ciabatta med ost till middag
• ett halvt glas vin, vindruvor, gorgonzolaost och kex till kvällsfika när Anna kommit hem från jobbet

Snygg lista, va?! Anna har nu lovat hotat med att göra en matlista åt mig för de kommande två veckorna. Då åker hon nämligen till Himlen och är mamma på heltid, medan jag mest är i New Village samt försöker hitta ett jobb.

Efter allt detta matprat är jag nu riktigt hungrig. Det blir fil med yoghurt och müsli och två rostade med bara ost idag, tror jag…

*ballen = balkongen
**ballemöblerna = balkongmöblerna
***ballarna = balkongerna

Livet är kort.

Read Full Post »