Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘prestationsångest’

Ett slutande inlägg.


 

blodpenna

På väg att lägga ner vapnet.

Det börjar dra ihop sig. Dagen för liv-egenskapen närmar sig. Den dag, när jag hamnar helt i händerna på myndigheter som utgår från att jag vill lura till mig deras futtiga pengar. Egentligen vill jag inte ha ett öre av dem, men nånting måste jag leva av en stund till. Jo, det sägs från olika håll att jag är en kämpe. Bara det att den här kämpen är in till döden trött. Så trött att hon till och med vill lägga ner sitt enda vapen – skrivandet.

Jag läser Beata Arnborgs biografi om Bang och slås av våra många likheter. Nu vill jag inte låta skrytsam, det är väl snarare Bangs svagare sidor som jag också ser hos mig. Förutom en: jag dricker inte så kopiöst med alkohol och framför allt inte när jag har det tufft. Men jag läser om prestationsångest, skrivkramp varvad med skrivflöde, kampen för inkomst och ekonomi, rädslor samt flera andra saker som får mig att nicka. Tänk om jag hade fått möjligheten att träffa denna människa!..

I syrenbersån

En stund i bersån.

Det är ingen härlig junidag idag, precis. Dagen är grå och det har regnat sen jag klev upp, i princip. Igår på lunchen kunde jag sitta en stund i lagom sol i en liten syrénberså som jag hittade. Satt faktiskt och läste, gjorde mig ingen brådska tillbaka. Kände mig så fruktansvärt… ovillig igår.

Det sker märkliga saker omkring mig, men eftersom jag snart inte ska vara del av dem, tar jag dem inte till mig utan slår ifrån mig. Fast jag blir beklämd när jag ser hur man behandlar människor som inte mår bra – eller människor överhuvudtaget. För två veckor sen bad jag (först muntligt, senare samma dag via e-post) om ett samtal med HR-chefen. Igår kom en inbjudan till ett möte i nästa vecka. Det går inte undan i handläggningen här… Jag accepterade. OK, det är försent för mig, men jag vill framföra mina åsikter innan jag drar. Hade jag inte fått till det där mötet skulle jag ha dryftat saker och ting på ett mer… medialt sätt. Vem vet, det kanske fortfarande…

Oavsett allt, måndagen den 30 juni städar jag ur min arbetsplats. Tisdagen den 1 juli blir jag livegen. Jag ordnar en massa papper och blanketter hit och dit under tiden. Det är ett jäkla sjå. Det gäller att inte råka skriva fel, för då uppfattas man som brottslig. Which reminds me… handläggaren på Arbetsförmedlingen har fortfarande inte mejlat sina kontaktuppgifter. Det lovade h*n mig per telefon den 12 maj. Är det nån som tror att uppgifterna kommer? Inte jag, i alla fall. Är det nån som tror att h*n får nåt straff för att h*n inte har fullföljt sitt åläggande? Inte jag, i alla fall. Nä, det är bara Tofflor som a-kassan och Arbetsförmedlingen straffar omedelbart.

Så nu är jag i sluttampen, verkligen. Det finns vissa här i Kexfabriken eller Besticklådan som uppenbarligen inte har förstått att det snart är över. Hur tydlig ska jag behöva vara? Äh, kommunikation är svårt, det är det…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Länge sen jag plockade fram några knäppa nyheter, men här kommer några färska:

  • Hånas över hela nätet. Rebecca Blacks föräldrar bekostade en inspelning av henne med låten Friday. Nu hånas hon av bloggare och twittrare. Ursäkta mig, men… Jag har då hört betydligt värre!!! Det här är en trettonårig tjej som sjunger, so what? Låten har för övrigt dragit in en miljon dollar. Och det är väl inte dåligt???
  • Debbie Harry – aka Blondie – skriver ingen biografi. Skälet: Hon kommer inte ihåg nånting… Debbie Harry har emellertid jobbat med sin biografi av och till, men har nu kommit fram till att det är svårt att minnas 1970- och 1980-talen. Tja, på den tiden fanns ju inte bloggar och dagboksskrivande var uppenbarligen inte frk Harrys grej…
  • Hjärna stulen av rymdvarelser. En som däremot skrivit sin självbiografi är Sammy Hagar, sångar i Van Halen. Och enligt honom stal rymdvarelser hans hjärna. Eller rättare sagt, laddade ner nånting från hans hjärna. Det torde ju, med tanke på vad han tror, ha gått ganska snabbt.
  • Religion på väg att försvinna? En amerikansk studie visar att religion kan försvinna i nio länder. Forskarna har kommit fram till detta… genom en matematisk modell. Och jag som trodde att de flesta krigen i världen handlar om… religion…
  • Försvaret betalade 86 miljoner fel. Försvarets rutiner vad gäller det ekonomiska torde kräva en översyn. Eller vad sägs om att en utbetalning på 15 000 kronor blev genom ett skanningsfel en faktura på 86 miljoner kronor – och lite till…
  • Brudar ska hetsas mot varandra. TV 4:s program Fyra bröllop, som startar i april i år, gör att brudarna känner prestationsångest. Men… var är brudgummarna? Det är det jag alltid har sagt, vad ska man med karlar till?! 😉 Låt brudarna hetsas mot varandra, det kan ju bli riktigt spännande TV… PS Den som sig i leken ger etc etc gäller väl fortfarande???
  • Ny Iphone-app ska bota homosexuella. Äntligen! Apple har godkänt en app som med hjälp av Jesus ska göra homosexuella heterosexuella. Vilken tur! Då måste jag ju genast ut och köpa en Iphone – NOT!!! 😈 (På sajten sajten Change.org kan man skriva på ett upprop som kräver att appen tas bort.)

Ja, som du ser finns det en hel del tokerier. För övrigt skulle detta inlägg ha publicerats igår kväll, men då hade en av WordPress servrar pajar. Nu gör vi ett nytt försök!

Read Full Post »

Alldeles nyss nämnde jag musikern Ted Gärdestad i ett inlägg om en bok vars titel ursprungligen är en titel på en Ted-låt. Och precis nyss läste jag i lokalblaskan att Teds bror Kenneth kommer till Lötenkyrkan i morgon kväll för att prata om sin bror och om den sjukdom Ted plågades av: schizofreni.

När Ted fick sin diagnos vet jag inte. Men som Kenneth berättar var schizofreni en sån skamlig sjukdom att den inte nämndes av varken läkarna, i familjen eller av Ted. Ted förnekade att han hade schizofreni. Och det är den här skammen som Kenneth menar är livsfarlig. Skammen att ha en psykiatrisk sjukdom. Kan man få bort skammen kanske många sjuka kan få hjälp i tid och lära sig att leva med sin sjukdom  – även om den är psykiatrisk. Det är därför Kenneth är ute och pratar om sin bror och schizofrenin. Ted kan nämligen inte själv prata, för han tog livet av sig midsommardagen 1997.

När jag var i tonåren lyssnade jag en hel del på Ted Gärdestad. Jag har ett par av hans skivor, till och med i vinyl. För mig var Ted den evige tonårigen. En ung man med djupa funderingar, men också en sprallig och fräknig rödtott. Men lycklig var han inte. En sökare genom hela livet, snarare.

Ted var alltså sjuk. Han hörde röster från onda makter, ibland också musik som hindrade honom från att komponera. Prestationsångesten blev till scenskräck. Ted blev otroligt rädd för att röra vid föremål som andra hade rört.

I morgon kväll i Lötenkyrkan kan du lyssna på Teds bror Kenneth när han pratar om sin bror, schizofrenin och den livsfarliga skammen. Ted Gärdestad blev bara 41 år. Hur blir man av med den livsfarliga skammen kring psykiatriska sjukdomar???

Ted Gärdestad föddes 1956 – samma år som tennisstjärnan Björn Borg. Och Ted och Björn spelade faktiskt tennis. Men musiken tog över och redan 1971 fick Ted ett skivkontrakt hos Stikkan Andersson. Året därpå debuterade han med skivan Undringar. Sen följer en tid med melodifestivaler, teater, giftermål och barn. På 1980-talet blir han medlem i Bhagwan-rörelsen i USA. När Olof Palme mördas går det rykten om att Ted är mördaren. I slutet av 1980-talet får han en psykos och blir arresterad. Under 1990-talet gör Ted comeback och han gifter sig igen. Men kring mitten av 1990-talet går det utför. Han krockar med sin bil och får svåra skallskador. År 1996 gör Ted sin sista spelning och året därpå tar han livet av sig. Ted Gärdestad blev bara 41 år.

Read Full Post »