Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pressfrågor’

Ett inlägg om dagens svängningar.


Men hallå!
Vilken dag jag har haft! Jag skulle ha kunnat kategorisera den och arkivera den under

Skitdagar

men nu gäller det att tänka positivt och inte vara alltför hård mot sig själv. Så den hamnar under

Dagar som kunde ha varit bättre.

Dagen inleddes med… tadaaaaaaaaa… 

En invigning.

Jag har hört – nånstans – att just invigningar är en av min arbetsgivares… fäblesser. Just den här invigningen var speciell för att den hade så många invigningstalare. Annars tyckte jag att den berörde – jag blev faktiskt personligt berörd av själva evenemanget som invigdes: en finsk vecka.

Finsk flagga och två blåvita ljus

Vår finska vecka har invigts!


Ingen av invigningstalarna
höll sitt tal på just finska dock, men bland annat visas en jättefin utställning som är tvåspråkig just nu på mitt jobb. Varför jag känner mig berörd? Jo, just för att den på sätt och vis handlar om mig. Jag är ju andra eller tredje generations-finne, beroende lite på hur man räknar. Pappa räknade sig aldrig som finsk. Han var visserligen född i Helsingfors, men som svensk medborgare. På den tiden fick de nyfödda pappans nationalitet och min farfar var svensk. Farmor, däremot, var finsk.

Hela veckan pågår det nu olika evenemang kring det faktum att min arbetsgivare har ett särskilt uppdrag gentemot sina finska invånare. Jag tycker att det är rent fantastiskt!

Finska tårtor

Till och med tårtorna var finska idag.


Det var sen,
när jag kom upp i kontorslandskapet (jag har oerhört svårt att jobba i ett sådant – jag är ju van vid eget kontor), som den fina inledningen på dagen gick över till… en mindre fin fortsättning. Det var stört omöjligt att logga in i webbverktyget. Jag fann ingen råd utan blev tvungen att påkalla hjälp från Per, som jag störde på hans första arbetsdag på nya jobbet. Han var vänlig nog att försöka hjälpa, men jag var utlåst från systemet fram till lunchtid. Och enligt mina egna krav skulle materialet varit utlagt både internt och externt före lunch. Fail!

Blev tvungen att kila ut och införskaffa lite lunch, som jag försökte avnjuta. Det gick inget vidare, tankarna var på all försening och allt teknikstrul. Men i eftermiddags kom så texter och bilder och till och med en film som kollegan S fixat i morse utlagt. Först vid 15-tiden kunde jag läsa dagens mejl… Vid det laget kände jag mig ganska… genomskinlig. Som om allt jag kan var bortblåst. Utfluget ur skallen.

Glasfigurer

Jag kände mig… genomskinlig idag.


Lite nytta har jag dock gjort.
Förutom det publicerade har jag varit ner till IT med Pers dator och fått den fixad, så nu kan jag ta över den. Vidare fick jag äntligen ett samtal med Johan, som är chef, om vad jag förväntas ägna mig åt om dagarna. Och det blir inte bara webb och intranät. Jag kan, till exempel, tänka mig lite pressfrågor. Har redan lagt mig i omvärldsbevakningen och det mottogs positivt.

Övervakning i taket

Omvärldsbevakning i lunchrummet.


I morgon har vi enhetsmöte.
Eftersom en viss storhelg närmar sig ska det passas på att ätas julbord efter mötet. Vi ska nånstans med bil, nära en viss flygplats. Jag försöker följa med som passagerare, inte förare. Det känns säkrast. Evenemanget till ära har jag lagt fram en lite mer strikt tröja än luvatröjan från min förra arbetsgivare som jag hade på mig idag.

Lite märkligt, just som jag satt och läste mina mejl ringde mobilen. Det var en arbetsgivare inne i Stockholm som undrade om jag fortfarande sökte jobb… Jag fick tyvärr svara nekande, för nu känner jag att jag har förbundit mig för dessa tre månader i första hand. Men ännu mera märkligt var, att mobilen ringde igen när jag satt i bilen på väg hem. Då var det en rekryteringsfirma som… Nej, jag bad dem ringa mig senare eftersom jag körde bil. Det har de inte gjort. Samtidigt… visst är det väl lite typiskt om det skulle komma nåt erbjudande om nytt jobb igen..? Vänta gärna till i vår, tack!

Nu ska jag försöka varva ner efter denna, ganska hemska dag. Vi får se hur det går. Fästmön jobbar till klockan 20 och jag åker och hämtar henne. I morgon kväll firar vi en födelsedag ute i Himlen. Paketen är inslagna och framplockade! Vilken vecka det här ser ut att bli…

Hur ser din vecka ut???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om veckans sista vardag och arbetsdag.


Fredag och jag är en aaaning trött i mössan,
kan jag meddela. Det har varit en… omtumlande vecka, med start på nytt jobb, pendling och allt som hör därtill. Jag är tillbaka in i byråkratins värld, men nån äkta byråkrat blir jag förstås inte. Lär nog alltid vara en outsider även i offentlig verksamhet bland pärmbärare. Förresten bärs det sällan några pärmar nu för tiden. Det mejlas. Eller besöks. Det personliga mötet är fortfarande oslagbart i kommunikationssammanhang!

Per jobbade sin sista dag idag och har arbetat intensivt med att slutföra saker. Jag har grejat med diverse, typ lite omvärldsspaning, lite pressfrågor, lite intranät. Kände mig stolt när jag kunde hjälpa en besökare på enheten med en webbverktygsfråga. Tycker att jag gör för lite skäl för min lön. Än så länge.

På lunchen kom Stefan Fotograf och tog en massa bilder av mig. Utomhus, i solen, inomhus. Med ytterkläder, i enbart jeans och kortärmad pikétröja, med de härligt snigga orange vantarna som jag fick av Irene som färgaccessoar till allt det tjockis-svarta. Kan inte påstå att jag gillar att bli fotad, men nånstans borde jag ha blivit van – särskilt med tanke på att pappa alltid fotade och morfar alltid filmade när jag var barn. Men man vänjer sig aldrig. Stefan lovade i alla fall att när bilden är publicerad, i en svensk veckotidning i samband med en artikel om mig och en av mina krämpor, skulle jag få använda den på bloggen. Kul!

Orange vantar

Vilken färgklick till dagens tjockis-svarta!


Fästmön är ute med sina kollegor
i afton. Jag ska försöka hålla mig vaken tills hon kommer hem. Det blir nog inte sent, i alla fall.

I morgon funderar vi allvarligt på en tripp till Stockholm. Vi har en del ärenden att utföra på stan och en del går faktiskt lika bra att göra i Kungliga Hufvudstaden som hemma. Sen vore det kul att träffa FEM och hennes gäng på en fika. Naturligtvis beger vi oss till sedvanligt konditori – Hurtigs på Drottninggatan. Dock med viss reservation ifall vi definitivt inte orkar. Men Hurtigs räkmackor…

Räkmacka

Typisk räkmacka från Hurtigs! Denna åt jag som nybliven 50-åring föra året.


Nu ska jag ägna mig
åt min bok på gång, ett fynd jag gjorde på Antikvariat Alfa tidigare i höstas. Eller vad sägs om 90 pix för en inbunden bok, utgiven i år, som jag tycker känns helt oläst??? Ska bli skönt att bara sitta och läsa… läza… läz-z-z-z-z-a-h-h-h-h…


Livet är kort.

Read Full Post »