Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pratminus’

Ett sött inlägg.


 

Uppdaterat inlägg: Intressant nog uppdaterades artikeln på DN med rätt stavning av chokladasken efter publiceringen av det här inlägget. Fast… Helt rätt blev det inte emellertid: På ett ställe stavas chokladasken med bindestreck. Men man kan ju nästan tro att nån på tidningen läser Tofflans blogg…


Man kan säga
att det här inlägget är mitt bidrag till diskussionerna kring Marabous beslut att ta bort vissa praliner ur Aladdinasken. Men här är också en glimt av dagens högskoleutbildade journalistproffs. Du vet, det där gänget som arbetar med det skrivna ordet utan att kunna stava.

Hur Aladdin stavas ser man på asken på bilden i skärmklippet nedan. Hur Karl Dalén på Dagens Nyheter stavar ser du i ingressen.

Aladdinask

 


Den som orkar läsa hela artikeln
kan göra det här. Då noterar man nåt nästan ännu värre: Karl Dalén blandar stavningarna i sin text! Han lyckas stava rätt en gång i första halvan i ett pratminus av marknadschefen. Totalt stavar han sen fel tre gånger.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Strax efter midsommar landade ett bokpaket i min postbox. Avsändaren var den vänliga Bokoholisten som tyckte att jag skulle ha en skön midsommar med lite god litteratur. Nu blev det inte så, men häromdan plockade jag fram den lilla boken Mordets praktik av Kerstin Ekman. Och det var spännande läsning för en gammal litteraturvetare!


En bok inspirerad av Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas från början av 1900-talet.

                                                                                                                                                             Liksom den bok som Mordet praktik är inspirerad av och baserad på, Hjalmar Söderbergs dagboksroman från början av 1900-talet, Doktor Glas, har denna bok en doktor i huvudrollen. Och liksom doktor Glas skriver han dagbok. Doktor Revinge har först en ganska lågt ansedd tjänst bland stadens prostituerade. Men genom list och mord kommer han framåt i karriären. Även Pontus Revinge är nämligen en doktor som tar livet av nån. Intressant, det där, att de som är utbildade för att rädda liv också tar liv. Som små gudar…

I den här boken dyker också Hjalmar Söderberg upp. Pontus Revinge anser att han har hjälpt författaren med vissa faktauppgifter. Sen blir han liksom besatt av Söderberg. Huvudfrågan i den här boken är densamma som i Doktor Glas: Har man rätt att tan en annan människas liv för att hjälpa nån annan?

Boken är skriven på gammelsvenska och utan pratminus. Det senare är lite irriterande för en som ser dåligt. Man vet ibland inte om nån talar, om nån har börjat tala, slutat tala eller om det bara är löpande text. Det stör. Annars har Kerstin Ekman fortsatt på Hjalmar Söderbergs bok och gjort ett mycket bra jobb! Detta är en sorts kriminalroman och ändå inte. Den får inte högsta betyg, men jag vill absolut läsa fler romaner av Kerstin Ekman! Kerstin Ekman gjorde för övrigt ett mycket bra framträdande i Babel i våras. Intrycket blev en mycket sympatisk författare.

Read Full Post »