Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘prata nasalt’

Fästmön hade ju lyckats få semester idag, så flabborna* åkte in till stan idag IGEN! Efter avklarade samtal med mödrar samt sms med vännen CL skuttade vi upp på bussen för att kika på loppisen på Vaksala torg.

Idag var jag också redo för fotografering av eventuellt roliga farbröder med mössor på bussen, men de lyste med sin frånvaro. Lyckligtvis fick vi flabba åt en tjej med väldigt orange strumpor. Nog för att jag är tråkig och för det mesta klär mig i tjockis-svart, men JISSES vilken klädstil en del har. Eller rätt många…


Orange strumpor och resten av klädseln i tjockis-svart var inte snyggt.

                                                                                                                                                               På Vaksala torg var det fullt av stånd och vi gick småfnissande mellan dem. En kille försökte pracka på oss penséer, men det skulle vi ju inte alls ha idag. Vi skulle bara titta. Och skratta. Men vi hade ögonen på oss…


Vi hade VÅRA ögon på oss, men några andra hade lagt sina i en ask till försäljning.

                                                                                                                                                           Jag tittade bland annat på Lotta-bucker till en god vän till mig och Anna, men just den som saknades för att göra samlingen komplett fanns inte heller här. Däremot såg jag en hiskelig orange filt som jag tänkte köpa och skicka till en annan god vän. Men var lugn! Jag köpte den INTE!


En hiskelig orange filt.

                                                                                                                                                         Så traskade vi neråt city. På vägen tittade vi på klotter och jag måste säga att klottret är… annorlunda, nu för tiden. Vad föreställer liksom detta???


Var inte klottret mer lättbegripligt förr i tiden???

                                                                                                                                                                      Utanför Musikens hus, mot Sivia torg, står ett maffigt träd. Det var jag ju tvungen att fota!


Ett vackert träd utanför Musikens hus.

                                                                                                                                                            Så styrde vi stegen mot Panini där de brukar ha bra erbjudanden på kaffe och cheesecake. Medan Anna beställde och betalade smet jag in på toa! 😉


Paninis cheescake med blåbär och hallon är DIVINE

                                                                                                                                                      Tyvärr var det som vanligt konstigt på Panini. Personalen var vimsig och en tjej och en kille fick dela på sig därför att betalningen med kort gjordes på ett ställe, beställningen av kaffe och kaka på ett annat. En i personalen sprang och ryckte bort disk från borden på ett synnerligen otrevligt sätt. Två gäster förargade en man med rollerblades (ja, de stod bredvid bordet, han hade jympaskor på medan han lunchade) genom att placera smutsdisk på hans bord när han var inne för att hämta kaffe på maten. Rollerbladesmannen såg mäkta förgrymmad ut när han kom tillbaka. HA! Rätt åt honom, för han satt och fotade sig själv och verkade ungefär som jag tro att han/jag var högst 18. (Han var äldre än jag, men i betydligt bättre yttre skick, kan jag meddela!) Anna poserade ovilligt under tiden i sina nya solbrillor från H&M à 50 kronor, inköpta för födelsedagspeng från mamma/pappa.


Söt i nya solbrillor för en billig penning!

                                                                                                                                                         Medan Anna skuttade in för att pudra näsan fick jag nästan kräkas eftersom jag såg Personen Som Har Förstört Mitt Liv med son passera. Jag noterade dock med skadeglädje att Personen blivit tjock och fyrkantig sen sist – ungefär som jag själv, dårå.

Så tog vi en promenad neråt floden. Längs med ena sidan fanns ett antal boklådor som vi botaniserade i en god stund. Men jag gick rodnande från Anna för hon lyckades bara hitta erotica…


Kinesiskt snusk i bokform.

                                                                                                                                                            I samma veva ringde Mekar-Bruden och vi bestämde lite kring måndagkvällens bilfixande. Det känns skönt att hon hörde av sig så jag fick mitt kontrollbehov stillat. Skälet till att hon dröjt var att hon bland annat lyckats krossa ett fönster medan hon städade huset inför visningen på måndag. Snacka om otur!

Vi traskade vidare mot Terrassen som hade öppnat en del av sina fönster ut mot Fyris river. Där satt vi och njöt av vårvindarna, var sin öl och ett glas wasabinötter, så starka att mina gigantiska näsborrar blev ännu mer gigantiska än vanligt…


Nötter som gör näsborrar gigantiska.

                                                                                                                                                                På Terrassen satt vi och glodde på folk. Och lyssnade. En del kan man liksom inte undgå att höra därför att deras röster är genomträngande. Bakom mig satt två tjejer varav den ena pratade NASALT hela tiden. Hon hade nog behövt en och annan wasabinöt, hon.

Vi tittade ner och jag såg ett litet skådespel! En kille satt på en sten och visade sin brevlåda**. Två småkillar noterade detta och den ena yngre killen bestämde sig för att försöka ta en bild.


Brevlådan skymtar vid pilen. Lilla fotografen till höger låtsas ha annat i fokus.

                                                                                                                                                         Den lille fotografen låtsades ha annat i fokus, men blev överlycklig när han fångade brevlådan på bild!


”Å vilken kul bild!”

                                                                                                                                                                På vägen till bussen inhandlade vi var sin påse lördagsgodis. Min var som vanligt dubbelt så stor som Annas. Sen tog vi fel buss hem och fick oss en liten promenad. Det var skönt. Jag fotade ett vackert, knoppande träd, men bilden ville uppenbarligen inte stanna i min tejpade mobilkamera bland alla fläppa bilder, så tyvärr, tyvärr…

Vinet, husets röda från 2005, står på luftning och jag ska nu ställa mig vid spisen och laga till lördagsmiddag. Sen blir det nog TV och Varg Veum-filmen klockan 22 på Tv4 plus.

                                                                                                                                                 *flabborna = Anna och jag
**brevlåda = stjärtskåra

Read Full Post »

En omtumlande dag går mot sitt slut. Jag har gjort bra saker idag, jag känner mig stärkt och gladare, betydligt gladare än jag var när jag skrev dagens första inlägg. Ändå är läget samma som i morse – men snart handlar det om 27 dar kvar till den totala förnedringen. Det är inte kul att tänka på detta. Det är INTE kul alls.

Framåt kvällen kom jag på att jag inte köpt onsdagens obligatoriska kvällsblaska med vidhängande TV-edition. Stegade därför över till Tokerian i rondellen. Inget roligt hände där mer än att en gubbe gick fram till scannerpistolerna och tänkte ta ut pengarna – bankomaten är belägen till HÖGER om pistolerna. (Jag fnissade för mig själv.) Jag behövde aldrig gå in utan kunde handla i kiosken utanför. Kiosken, eller förbutiken, som den kallas, har nyligen infört nummerlappar. Det fungerar… sisådär. En del folk tar lappar, andra bara köar som vanligt. Vi svenskar kan verkligen inte köa! Vi skulle behöva gå kurs i England. DÄR kan man köa! Kolla bara vid busshållplatserna!


Så här köar engelsmän.

                                                                                                                                                      Framåt kvällningen ringde Anna. Det kändes som om vi inte fick prata så mycket idag på dan när vi lunchade. Som vanligt höll jag låda med Jerry, Elias pratade mellan tuggorna och Anna fick som vanligt inte en syl i vädret men småskrattade då och då. En typisk ”familjelunch”, alltså.

Satt också och skrev ner utkast på åtta (8) gästbloggsinlägg – vad ger du mig för det?! Inledningsinlägget är klart och schemalagt för publicering tisdagen den 9 november klockan 06.03. Länk kommer när inlägget är publicerat!

I kväll hade jag beslutat mig för att glo på Efterlyst, men alltså jag tappade lusten för flera år sen när Brynolf Wendt försvann. Inte blev det roligare för att Leif GW Persson dök upp i programmet och kliade sig i huvet och pratade nasalt. Och inte har det blivit roligare för att Leffe nu är ersatt med Tommy Lindström med sin… intressanta frisyr à la överkammad flint, misstänker jag. Jag hade precis svalt en tugga Marabou Polka – det knastrar så härligt mellan tänderna och bitarna i chokladen ser ut som… tänder – när telefonen ringde. Det var mamma som ville veta lite mer om läkarbesöket och provtagningarna, jag hann ju bara ringa henne en snabbis mellan doktorn och lunchen.


Gotti, gotti!

                                                                                                                                                       När samtalet avslutades var det plötsligt reklam IGEN och då började jag läsa Utrensning. Jag måste säga att Sofi Oksanen lyckas! Hon lyckas skriva ordet ”toffel” i lite olika former fyra (4) gånger på de första 13 sidorna. Bara det…

Read Full Post »