Vecka 13: Snygg och Rygg

Ett hissande och dissande inlägg.

Inlägget uppdaterades eftersom det var tidsinställt och skrivet i förväg under torsdagsmorgonen med två (2) hissningar!

Det är torsdag och därmed dags för en presentation av den Tofflianska veckans höjdpunkter (snygg) och lågvattenmärken (rygg). Från bloggen tar jag nämligen aldrig semester. Svårare än så här det inte: Snygg

• När livet vänder (Ett av SvT:s bästa program hade säsongspremiär igår.)
• En praktikplats till en person som verkligen behöver det (H*n borde få lite lön också, men…)
• Nyttig lärdom (Att prova på att ha ont en stund.)
• Skriva bok (Det är jobbiga saker, men ändå skönt att få dem ur sig.)
• Vin (Jag älskar vin.)
• Beröm som framförs (Lika viktigt med positiv kritik som negativ!)
• Se ljuset i det svarta (Läs den!)
• Det faktum att jag får lön idag (Det får inte alla.)

Rygg

• Rygg var ordet. (F*n så ont jag har!)
• Läkare utan gränser (Sluta skicka brev till mig, men återkom gärna när ert samarbete med Postkodlotteriet har upphört.)
• Oförskämda människor (Om du inte vet vad det står för, googla på det.)
• Grannar (Framför allt skrikande sådana och sådana som tar långduschar klockan fem på morgonen.)
• Orm i liga (Den organisationen har inte bara långa väntetider, den har många ormar…)

Livet är kort.

Read Full Post »

En tur bland bär, lögner, mat och ord

Ett inlägg i vilket Tofflan svingar sig ut i omvärlden.

En sån trist dag, bara! Häng med på en tur i media i cyberspace och kolla om det är nåt spännande på gång!

Eurovision Song Contest 2013 drar igång. I kväll är det dags för den första av två semifinalerna i årets Eurovision Song Contest. Enligt lokalblaskan är Danmark favorit. Men i kvällens startfält finns även andra som kan komma långt i tävlingen, till exempel Holland. Själv har jag nu bestämt mig för att Storbritannien är min favorit och Bonnie Tyler får jag ju se garanterat på lördag kväll i finalen!

Har Uppsala fått en ny slogan? Vid norra avfarten till Uppsala har nån i alla fall kompletterat kommunens slogen ”Välkommen hit, välkommen hem” med orden ”Bostadsbrist sedan medeltiden.” Vid västra avfarten lyder tillägget ”Om du har råd att bo kvar.” Orden talar för sig själva, jag behöver inte kommentera ytterligare.

Därför blir det inga körsbär. Typ ”alla” talar om körsbärsträden i Kungsträdgården i Stockholm och tycker att de är så vackra när de blommar. Det tycker jag också. Men jag kan ju inte låta bli att undra varför det inte blir några körsbär där. Skälet är helt enkelt att träden är sterila. Eller, mer korrekt, troligen en steril hybrid mellan  Prunus sargentii och Prunus subhirtella.

Till och med Säpo… Ja det blommar inte bara i Kungsan. Det blommar rent generellt. Jag läste just att till och med Säpo ger ut en byårproducerad trycksak om sin verksamhet. Marknadsföring och synlighet även bland hemliga polisen, alltså…

Vita lögner vanligt sociala medier. Faktum är, att det enligt en ny brittisk undersökning, är väldigt många som ljuger i sociala medier – av olika skäl. En del vill inte framstå som tråkiga, helt enkelt, och framför allt män vill imponera på sina kollegor. Kvinnor ägnar sig mest åt att ”bättra på” sina foton…

Matbilder i sociala medier kan tyda på ätstörningar. Bakom foodstagramming kan såväl anorexi som bulimi dölja sig. Själv äter jag helt fel, men när jag äter gott händer det ofta att jag fotar och lägger ut en bild, ja. Mest för att andra som ser bilderna ska bli avundsjuka.

Språkbråk i Storbritannien. En del av oss – pekar på mig själv, framför allt – hänger upp sig på lustiga felstavningar och särskrivningar. I Storbritannien handlar det om apostrofer, amerikanismer, spjälkade infinitiv, semikolon med mera. Ergo, we’re no alone! Men se semikolon gillar jag! Till skillnad från författaren Kurt Vonnegut… What’s the problem, mate?

Johannes Brost fanns i Nordeas svarta bok. Skådespelaren Johannes Brost var en av dem som banken ansåg vara en olämplig kund.  Nä, jag håller mig till min egen svarta bok. Enkelt recept, liksom!

”Jag rensade ut fem kassar vänner.” Karin Thunberg behövde få bättre plats och förlorade fem kassar vänner. Såna där man läser. Men det gäller att vänta tills det är dags, menar hon.

Arbetslös ska coacha arbetslösa – med ersättning via lönebidrag. Ja du läser rätt! Det är utbildningsföretaget Miroi som har anlitat grå arbetskraft, det vill säga en arbetslös person som man betalar peanuts, lönebidrag. Kvinnan ska ägna sig åt utbildning och coachning, enligt källan. Men dessa uppgifter stämmer inte, säger man på Miroi, utan kvinnan ska hjälpa till att hitta praktikplatser. Alltså har Miroi inte hållit sig till sanningen när man till Arbetsförmedlingen har uppgett vad hon ska jobba med.

Livet är kort.

Read Full Post »

Måndag, ingenting annat

Dagen började i ljus. Inte heller var det särskilt kallt, men det blåser. Vi var båda ganska trötta i morse. Stackars Fästmön, som jobbat tre långa kvällspass på raken, fick inte sovmorgon idag. I stället samåkte vi för att hon skulle lämna prov. Jag fortsatte förstås till jobbet.

Ibland samåker vi.

Dagen har inletts med ett stormöte och fortsatt med mejlerier hit och dit, lite webbjobb med mera. Äntligen är foldern också på väg till tryck.

Jag har ringt till den enda organisation jag skänker pengar – Läkare utan gränser – och lämnat en minnesgåva till en kär, bortgången vän. Det känns så… futtigt… Jag frågar mig själv varje dag varför jag inte ringde och undrade hur det var. Men vi har liksom alla så mycket att göra att vi glömmer bort andra. Mitt sms kom två dagar försent. Det går inte att ändra på, men det plågar mig och irriterar mig att jag, om nån, inte kunde fatta att… livet är kort… Jag kommer och tar ett sista farväl i alla fall, tillsammans med en vän. Det känns bra att just vi två gör det tillsammans.

Vidare har jag pratat med en person om möjligheten till en praktikplats för en stark och frisk ung man som behöver komma ut och jobba. Det verkar inte helt kört, men kan ta sin lilla tid.

Idag är det skrivbordslunch som gäller, för klockan 13 ska jag vara hos doktorn. Jag hoppas kunna få nånting smärtstillande för hälen. För övrigt är jag duktig vad gäller hälen, jag gör mina övningar, jag stretchar och tänjer och jag stapplar fram på två kryckor. Ja, inte inomhus hemma, dårå, men på jobbet. Det är väldigt irriterande att krycka fram på jobbet. Vattenflaskan kan jag fylla och trycka ner i jeansens bakficka, men det går ju inte med cappuccinomuggen. Så då fuskar jag och använder bara en krycka.

Till kvällen ska vi se Skyfall. Det blir till sätt och vis också till minne av min bortgångna vän eftersom jag bland annat fick ett biopresentkort av henne när jag fyllde år i april. Det är bara så ledsamt att jag inte kan berätta för henne sen efteråt vad jag tyckte om filmen! Men jag är övertygad om att hon hör och ser mer än somliga tror.

Skyfall – till minne av en kär vän.

Vi tar en bit Kinamat före filmen, för idag blev det som sagt bara macka till lunch. Anna skulle vara fastande i morse, så hon behöver säkert nåt rejält att tugga på också. Hon låter förresten hälsa att hon är mycket upprörd för att jag glömde en av hennes karaktärer/alter egon: Hedvig. Så här får du en bonusbild:

Hedvig, strax efter att  jag hade stannat bilen för att asgarva.

Glöm inte bort att skratta, min vän! 

Livet är kort.

Read Full Post »

På spaning i den omvärld som är… min

Jepp! Det är dags igen! För en spaning i den omvärld som är min – och kanske din. Men ingen, inte ens Tuttan Kamon i Träsket, är tvungen att läsa om man bara retar upp sig på mitt urval och inte har konstruktiv kritik.

• Så gick det för de ensamkommande flyktingbarnen. Ja, man blir ju inte särskilt förvånad när man läser att det inte gick så bra. Av 316 ensamkommande flyktingbarn som fick asyl i vårt land 2006 har bara 30 av dessa gått nån eftergymnasial utbildning, 112 av dem deklarerade en inkomst 2010 och av de 275 som blivit 18 år eller äldre har 100 körkort. Av de 294 personer som uppnått straffålder är 37 dömda för brott. Inte så bra, alltså, men inte heller så brottsligt som somliga vill göra gällande. För övrigt är det Dagens Nyheter som har gjort granskningen.
• BH-storlek på namnskylt blir fall för AD. Minns du för ganska länge sen att det blev rabalder om en viss underklädeskedja som tyckte att de anställda kvinnliga medarbetarna skulle ha sin BH-storlek på namnskylten? Jag delade ut en svart bak (i januari 2011)  och facket skulle driva ärendet till domstol (november 2011). Facket och arbetsgivaren misslyckats med en förlikning. Arbetsdomstolen, AD, ska ha en huvudförhandling i ärendet – i februari nästa år. Ja, inte går det undan, precis…
• Miljarder mot långtidsarbetslöshet. Regeringen vill satsa 2,1 miljarder på insatser för att motverka långtidsarbetslöshet. Ungefär hälften av pengarna ska gå till fler praktikplatser. Och så ska Arbetsförmedlingen bli bättre på att hitta arbetsgivare med praktikplatser. Månntro Arbetsförmedlingen klarar det eller ska man engagera ett bemanningsföretag..? Man har ju uppenbarligen inte lyckats särskilt bra med att berätta för arbetsgivarna om det särskilda anställningsstödet för långtidsarbetslösa som man kan få. Just detta stöd handlar om att staten subventionerar 80 – 85 procent av lönen för en person som har varit arbetslös i minst ett och ett halvt år. Till exempel…
• Ögonkontakt minskar näthat. Forskare i Israel har kommit fram till att ögonkontakt minskar näthat. På nätet vågar vi vara mer elaka eftersom vi är anonyma, menar forskarna. Fast det är väl snarare så att vi tror att vi är anonyma, eller? Hur som helst, forskarna har studerat personer som chattar, en del kunde se den de pratade med IRL eller via kamera. Resultaten visade att de som var elakast var de som inte såg sin samtalspartner. Om jag går till mig själv är jag fullt medveten om att jag är kaxigare när jag har intagit rollen som Tofflan än när jag är mitt vanliga jag. Men samtidigt är ju inte Tofflan särskilt anonym. Dessutom har den här bloggen en kommentarsfunktion som gör att den som klarar av att bete sig hyfsat kan kommentera mina inlägg. Den som inte klarar av av hyfs, till exempel den som skriver att jag är en idiot bara för att jag inte tycker likadant som h*n eller som uttrycker sig homofobiskt, blir blockerad och kommentaren tas bort. Sånt kan man ägna sig åt på sin egen lilla blogg (om man nu vågar ha nån), men inte här. Det är inte svårare än så.
• Facebooktvillingar satsar på ny social sajt. Tvillingarna Winklevoss blev kända när de bråkade med grundare om hur det egentligen gick till när Fejan skapades. Nu satsar de på en ny social sajt. Den är speciellt inriktad mot alla som gör investeringar på finansmarknaden. Sumzero är en sajt där investerare kan berätta om sina investeringar samt mingla med andra investerare. Inget för oss vanliga dödliga, alltså.
• SvT:s storsatsning blev en flopp. Det handlar om The Spiral. Jag såg första avsnittet och tyckte det var mest blaj. För en gångs skull tycks jag vara överens med andra tittare!
• Melodifestivalen 2013. Jajamens! Redan nu… Expressen har koll på vilka artister som är aktuella. Vad sägs om Ola Lindholm i kombination med Sean Banan? Sen är det mest gamla Idol-föredettingar, nåt dansband och såna som redan har varit med nån gång i Mello. Inte mycket nytt under solen, alltså.

Livet är kort.

 

Read Full Post »

Förlåt mig, men en generation utan jobb…

…känns betydligt mer angeläget att läsa och blogga om än en fallen statschef. För vi snackar inte om lite ungdomsarbetslöshet, vi snackar om en hel generation utan jobb. Rubriken i Svenska Dagbladet är inte överdriven, på nåt sätt.

Ute i Europa går var femte person i åldrarna 15 – 24 år utan jobb. Jaa, 15-åringar kan vara färdiga med sin obligatoriska skolgång och arbetslösa. I Spanien är det ännu värre, där går hälften av alla unga i dessa åldrar utan jobb.

Hur ska det sluta? Jag menar, om man aldrig lyckas få nån erfarenhet eller komma in på arbetsmarknaden? Då är det ju lika bra att lägga sig ner och dö. För har du ingen försörjning kan du inte överleva.

I Sverige är 23 procent av de unga utan jobb. Det är flera än genomsnittet ute i Europa. Hur kan man då säga som forskaren Oskar Nordström Skans på Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering? Han tycker nämligen inte att vi ska prata om en förlorad generation. Han säger bland annat i artikeln i Svenska Dagbladet:

[…] Det är klart att det är ett stort socialt problem att inte komma in på arbetsmarknaden, men för det stora flertalet kommer det ändå att gå bra.Vi ska inte glömma att ungdomsarbetslöshet skiljer sig från när äldre blir av med jobbet. De har svårare att komma tillbaka, för unga är perioden av arbetslöshet ofta betydligt kortare […]

Sluta jämföra äpplen och päron! Det är illa för både unga och oss äldre som är arbetslösa! Man slås ut – de unga redan från början, vi äldre när vårt sparkapital är slut. Skillnaden är att de unga får viss hjälp och engageras i olika program som de får några tusenlappar för i månaden. De flesta klarar sig på detta eftersom de bor kvar hemma. Vi som är äldre kan ha tur att hitta arbetsgivare som är intresserade av personer med yrkeserfarenhet. Tyvärr tycks dessa arbetsgivare vara få. De flesta av oss äldre bor ju inte kvar hemma eftersom många inte ens har sina föräldrar kvar i livet…

Alldeles nyss ringde för övrigt min lilla mamma och sa att hon var för sjuk – ja, hon har varit dålig hela helgen – för att ta sig till banken och sätta in de 1 500 kronor jag behöver till klockan 15 idag. Men lilla mamma då! Jag har verkligen inte bett att varken få eller få låna pengarna, men det skär i mitt hjärta att veta att hon är så sjuk och så vill hon hjälpa mig. Nu är jag vuxen och jag ska klara mig själv. Det jag undrar är bara var alla mammas så kallade gamla goda vänner tog vägen efter att min pappa gick bort? Tur att mamma, liksom jag själv, har förmågan att göra nya bekantskaper, men det blir ju inte lättare när man blir äldre och inte ens har arbetskamrater.

Hur som helst, ni som finns där ute för såväl min mamma som för mig, TACK! Jag sparar er i mitt hjärta – ni som hjälper med handling och inte bara tomma ord.

Det första jag själv ska göra när jag är i jobb är att byta fackförbund. Det andra jag ska göra är att försöka knyta till mig en arbetslös ungdom som behöver en praktikplats. Mina ord ska inte förbli tomma, de ska bli till handling!

Read Full Post »

En ny dag

Jag sover inte alls bra om nätterna! Förstår inte vad det är som plågar mig så. Klart att oron finns där hela tiden, men inte extremt mycket mer på nätterna. I natt har det blivit några timmars fler sömn än föregående natt. Däremot har jag vaknat typ en gång i timman. Sovit oroligt, helt enkelt.

För att försöka ta bort lite av oron tillfälligt tog jag tjuren vid hornen och ringde a-kassan idag. Ibland träffar man på riktiga pärlor där, ibland träffar man på folk som man direkt inser inte vill svara i a-kassans telefon redan när de säger sitt namn. Idag träffade jag på den senare sorten. Då är det så lätt att tappa modet, att ge upp, att bli svag, att börja gråta. Men idag spelade jag rollen av den generat ursäktande. Frågade efter fler a-kassekort och såna skickas på torsdag. Frågade om arbetsgivarintyget kommit fram och varför det efterfrågats. Jorå, fram hade det kommit, fast det var ju inte registrerat än. (Det går inte fort på a-kassan.) Skälet till att det efterfrågats är att man jämför det med de timmar jag angett på insända kassakort. Ja, det lär ju ta en HIMLA tid, det handlar ju om sex (6) timmar som ska motgranskas…

Arbetsgivarintyget hade kommit fram, men inte registrerats än.

                                                                                                                                                                 Fem samtal/kolla-upp-grejor har jag att utföra till torsdag förmiddag när jag ska avrapportera. En uppgift har jag kollat, men inte fått fram nåt intressant och får troligen vänta till hösten. Igår kväll översände jag mitt omgjorda CV till en tänkbar praktikplats. Idag ringde jag två ställen. Till det ena är jag inbjuden att prata vid ett arbetsutskott, men inte förrän i mitten av augusti. Känns lite trist – men föga förvånande – att intresset för sommarstugor var större än för gratis informatörstjänst i två månader i höst när behovet är stort av en sådan…

Det andra stället lät mer lovande, men personen, som ska ta över ett chefsvikariat i skrivande stund, hade ännu inte hunnit titta på mina papper. H*n lovade däremot återkoppling, vad jag förstod redan under eftermiddagen. Det är på den här arbetsplatsen jag HELST skulle vilja göra praktik! Återkopplingen har just levererats och det blev tyvärr ett nej. Och jag förstår det. Lite grann i alla fall. Även om h*n nu missar en stjärna som jag…

Återstår två till att ringa för att höra om man funderat klart där – fast den ena lovade höra av sig själv i veckan. Jag känner lite att jag inte vill ringa för tätt och tjata, så eventuellt avvaktar jag till sena eftermiddagen idag eller i morgon.

Praktik är för övrigt ett ord jag hänger upp mig på! Jag, som har över 20 års yrkeserfarenhet, söker praktikjobb. Det är verkligen fel för mig. Fel ord. Det handlar om att få komma ut i ett sammanhang under två månader med möjlighet till förlängning, att känna sig behövd, att få använda sin kompetens och sin kunskap – alltihop gratis för arbetsgivaren. Ibland känns det som om nästa steg blir att jag BETALAR arbetsgivaren för att få jobba där… Vad är det för samhälle vi lever i ? Vem andades ordet ”välfärdssamhälle”? Kom hit ska du få en smocka – en VERBAL sådan – jag tror inte på fysiskt våld!

En verbal smocka utdelas till den som andas ordet välfärdssamhälle!

                                                                                                                                                                    Jag har varit huslig också. Kört igång en maskin tvätt där jeans och tröjor blandas med min morgonrock. Och så har jag dammat. Nästa punkt på listan blir frukost och sen ett varv med snabeldraken*. Dusch och hårtvätt blir min belöning för det! Och några sms fram och tillbaka till Fästmön. Jag är glad att hon har fått bättre väder på sin andra semesterdag! Det måste vara trist att sitta i en lägenhet med fyra ungar och inte ens ha tillgång till bilen och dess chaufför… Den senare kan man ju och får man ju dessutom gärna pussa på mycket!

                                                                                                                                                              *snabeldraken = dammsugaren

Read Full Post »

Ett mindre under av effektivitet

Dagen inleddes med väckning klockan 6.15. Min älskade Clark Kent* skulle ju till doktorn** och få bromsarna bak omsedda. Slutnotan landar på cirka 3 800 kronor och inkluderar även fredagens arbete. Lite lagom med pengar som jag hade behövt till annat. Och mest irriterande är nog att jag trodde på att somliga kunde hjälpa mig. Nu blev alltihop i stället mycket dyrare… Som tur var fick jag i slutet av maj a-kasse-ersättning för sex veckor. Gissar att a-kassan låg efter med två veckors utbetalning. Så bra då att jag slipper göra nåt kul i sommaren för pengarna och i stället kan lägga dem på bilreparation… 👿 I vart fall är jag tacksam att jag HAR pengarna, tro inte annat!

Undras om man kan betala med chokladpengar i guldomslag..?

                                                                                                                                                                   I skrivande stund sitter jag och väntar på att bildoktorn ska ringa och säga att jag kan hämta Clarkan, men tro inte att jag för den skull sitter sysslolös! (Det får man ICKE göra som arbetssökande.) Gissar att Clark inte är färdig för hemfärd förrän i eftermiddag. När jag lämnade in honom i morse var det TRE långa köer. Och naturligtvis fullt av strulputtar som inte kunde sina registreringsnummer, inte hade fyllt i skadeanmälan och käftade om att de minsann visst hade bokat lånebil. Suck…

Hemma igen plockade jag fram material jag behövde för det mig ålagda samtalet till Arbetsförmedlingens kundtjänst. En gång varannan månad ska jag ringa och prata med en vilt främmande människa. Berätta om alla nej jag har fått på sökta jobb, om alla hundratals jobb jag har sökt, om coachning, intervjuer, praktikplastfixande… Idag var det 15 personer före i telefonkön trots att jag ringde prick klockan åtta när kundtjänst öppnar. Dagens samtal blev mest en frustrerande historia. Jag fick i alla fall antecknat att jag INTE vill ha fler sms-påminnelser eftersom jag är vuxen och har koll på såväl kalender som klocka. Avslutningsvis fick jag de sedvanliga orden

Det ordnar sig! Du ska inte oroa dig. Det vänder snart och du får ett jobb.

De klingar mer och mer innehållslösa och intetsägande falskt…

Roligare då var det samtal jag hade med en tågåkande kulturchef. Kanske så roligt att jag i bästa fall får en praktikplats där till hösten. Vi får se. Nu har jag många krokar ute. Och alla som nappar på krokarna tycker att gratis är gott. Särskilt en erfaren informatör, det är yummy yummy! Och inte mig emot – jag vill inget hellre än att jobba – även om jag får göra det gratis. För nån lön får jag ju inte när jag gör praktik. Bara ersättning från Försäkringskassan motsvarande a-kassa.

Två sedvanliga jobbansökningar har jag skickat in idag också. Den ena fick jag autosvar på direkt, den andra har jag inte hört pip från än, vilket gör mig osäker på om den alls kommit fram. Men så är det oftast. Att man inte får nån bekräftelse, alltså. De flesta ansökningar har kommit fram, visar det sig, när jag ringer och kollar. När det är arbetsgivarens marknad kan dessa tydligen vara hur nonchalanta som helst… OBS! Undantag finns, till exempel Relation, Proffice, Polisen, SLU, KungSängen, Västerås Science Park, 55plussare.se, lokalblaskan för att nämna några trevliga arbetsgivare som faktiskt svarar på ens ansökan!

Ett samtal återstår att ringa och ett mejl att skriva. Sen ska jag ge mig för dan och ägna mig lite åt min älskade Fästmö som är ledig idag. Har en tanke om att vi ska äta räkor i kväll, men nån balle-sittning*** lär det inte bli för här är grått och regnet hänger i luften medan termometern visar 15 rader. Tofflan har strumpor i tofflan för första gången på ett par veckor…

Strumpor kan vara riktigt roliga! Som dessa där rivjärn jagar en stackars ostbit.

                                                                                                                                                               För övrigt börjar livet återvända till mig och flödet är betydligt stillsammare. Men jag är fortfarande trött och lite medtagen. En till sån här omgång och doktor Anders får en signal. Fast sjukskriven kan jag inte vara. Det kan man inte när man får ersättning från a-kassan.

Slutligen: Två födelsedagsbarn idag. Det ena är min före detta svärmor som jag inte har nån kontakt med längre, det andra är ”min” före detta frilansare Inger som jag skickade sms till tidigare! Stort GRATTIS!

                                                                                                                                                                *Clark Kent = min lille bil-man
**doktorn = bilverkstan
***balle-sittning = sittning å balkong för intagande av måltid

Read Full Post »

Om inte unga får praktik – vem får det då?

En 20-årig tjej i Uppsala blev nekad en praktikplats av Arbetsförmedlingen, trots att hon hittat praktikplatsen själv. Skälet var att hon är för ung och har varit arbetslös för kort tid. MEN HALLÅ! Jag är gammal (nåja…) och har varit arbetssökande i över ett år. Jag får inte heller nån praktikplats.

En liten artikel i dagens lokalblaska gör att jag ser rött. Inte bara liiite rött utan tämligen ILLRÖTT! Här nämns en ung tjej som ordnar en praktikplats på egen hand, en plats som skulle kunna ha gett henne en timanställning till hösten. Men så säger Arbetsförmedlingen nej. Hon är under 25 år och har dessutom varit arbetslös kortare tid än tre månader.  Men vad är det för idiotregler? Det är väl bara att gratulera tjejen till att ha hittat nåt och ge henne möjligheten att prova på att jobba! Hur ska en 20-åring nånsin få erfarenhet annars om hon/han inte ens får testa att praktisera?

Arbetsförmedlingens regler för praktik är att den som har fyllt 25 år kan få praktikplats, om det finns nån sån, utan att vara med i Jobbgarantin eller Jobb- och utvecklingsgarantin. (Ursäkta mig, men… Vad är Jobbgarantin och Jobb- och utvecklingsgarantin? Har jag aldrig hört talas om under de här snart 16 månaderna.) Den som är yngre måste VÄNTA i tre månader innan de får chans till en sån praktik.

Av artikeln framgår att det inom jobbgarantin finns olika aktiviteter, till exempel kartläggning, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning. Efter tre månader som arbetssökande finns det fler aktiviteter, bland annat praktik.

Personligen har jag fått minsta möjliga hjälp av Arbetsförmedlingen. Efter egna påtryckningar fick jag träffa en handläggare – över åtta månader efter jag blivit arbetslös. Vid tillfället var jag ganska förtvivlad, varpå jag blev erbjuden tre eller fyra samtal hos psykolog, nåt jag nappade på. Under tiden träffade jag inte min handläggare, men jag sökte jobb på egen hand. När psykologsamtalen var slut träffade jag min handläggare för att göra en handlingsplan. Den sa inte mig ett smack, ärligt talat, utan var väl mera en byråkratisk produkt så att handläggaren har nåt konkret att visa upp. På mitt initiativ bad jag om hjälp att fingranska mitt CV för att kolla om jag skulle kunna vidga mitt jobbsökande. Handläggaren begärde då ett par veckors tid för att leta reda på ett bra test jag skulle göra hemma. Därefter skulle jag gå igenom testet hos en vägledare på  Arbetsförmedlingen.

Testet var ett stort skämt, för där efterfrågades i var och varannan fråga mina intressen. Vadå intressen? Det är väl sånt man ägnar sig åt på fritiden, eller? OK, om jag hade varit som tjejen i dagens artikel, 20 bast, visst, då kanske jag hade kunnat sätta mig på skolbänken igen och utbilda mig inom nåt av mina intressen. Men jag var vid tillfället 47 år.

Efter detta sista möte med Arbetsförmedlingen hade jag en träff inbokad med min handläggare. Jag fick ringa och avboka den eftersom jag blev akut sjuk och sen dess har vi inte hörts av.

Tiden går och mina pengar börjar ta slut. Jag planerar för en framtid på en parkbänk. För inte heller jag har fått nåt enda vettigt erbjudande eller nån vettig hjälp från Arbetsförmedlingen. Jag har försökt överleva och behålla förståndet bäst jag kan och jag har ordnat en del skrivjobb på egen hand. Tyvärr är det inget jag kan leva på, men jag är anställd vid ett företag som ger mig små uppdrag då och då. Och utan min familj hade jag inte suttit här idag. Men familjelivet har fått utstå stora påfrestningar, det kan jag lugnt meddela.

Mitt framtida hem?

                                                                                                                                                            Min fråga är nu bara, Arbetsförmedlingen, om varken en 20-årig tjej eller en numera 48-årig tant får praktikplatser – vem får det då? Vem är kvalificerad nog att få praktikjobb, enligt er?

Read Full Post »