Nytt i mars: Wahlberg och Brunk Holmqvist

Ett litterärt inlägg.

---

 

För den som kan se framåt en bit kommer två intressanta böcker ut i mars månad. I alla fall tycker jag att författarna tidigare har skrivit intressanta böcker, om än lite annorlunda. Både Karin Wahlberg och Karin Brunk Holmqvist tillhör mina favoriter, även om jag tycker att den senare har varit lite ojämn i kvaliteten på senare år.

Karin Wahlberg är både lärare och läkare, men debuterade 2001, som blivande 51-åring, med en kriminalroman. Sen har det blivit en del böcker för yngre läsare, historiska romaner och nu senast, en romanserie som utspelar sig på 1950-talet på ett lasarett i en småstad. År 2013 kom första delen i serien, Än finns det hopp, och nu i mars kommer del två, Livet går vidare. Än finns det hopp fick högsta Toffelomdömet, det vill säga fem rosa tofflor, och jag har längtat efter uppföljaren. Livet går vidare ser jag verkligen fram emot! Troligen kommer boken ut vecka 11 (det vill säga den 9 mars ==>).

 

Nästa Karin, Karin Brunk Holmqvist, skriver i en helt annan genre. Hon knackar ner roliga böcker om vanliga och originella människor, gärna lite äldre, på Österlen. Hennes senaste bok, Kranvridarna, var jag väl inte så där jätteförtjust i. Jag störde mig rätt mycket på korrekturfelen och de språkliga missarna och boken fick bara medelbetyg (tre tofflor). Men jag VET att att hon kan skriva bättre, för böcker som Potensgivarna och Rapsbaggarna var verkligen skitbra och som gjorda för högläsning. Därför har jag inte gett upp utan ser med spänning fram emot Akutbjällran som troligen kommer ut vecka 12 (det vill säga den 16 mars ==>)

Livet går vidare och Akutbjällran, nåt att se fram emot i vår, alltså.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kranvridarna

Ett inlägg om en bok.

---

 

Kranvridarna är titeln på Karin Brunk Holmqvists senaste bok. Det är också en av födelsedagsböckerna jag fick av Fästmön. Nu har jag läst om småtokiga gamla Österlenbor och fnissat en del i min ensamhet.

Den här boken handlar om befolkningen i Spjutstorp, en by som verkar vara utdöende. Men byborna bestämmer sig för att byn ska blomma upp. De startar en secondhand-affär, planerar restaurang och är med på marknad. Naturligtvis händer det lustiga saker. En och annan gammal hemlighet avslöjas också.

Det är kul med såna här böcker! Jag blir glad av att läsa om tokigheter. Men jag stör mig på att Kranvridarna är så fruktansvärt dåligt korrekturläst! Inte nog med att Pippi Långstrump blir Pippa Långstrump,

fortsatt

blir

forstsatt.

Fast värre ändå tycker jag syftningsfel av den här typen är:

[…] Hon hade träffat Gudrun i affären som hade viskat: […]

En affär kan väl inte viska..? Inte heller är det väl

jämt

när man menar att det är jämnt..?

Såna här språkliga misstag och korrekturslarv drar ner betyget. Storyn är också i tunnaste laget, inte alls i nivå med Potensgivarna och Rapsbaggarna. Titeln är namnet på en vinklubb i boken. En klubb som väl inte egentligen har den mest framträdande rollen. Fast kanske författaren med kranvridarna avser betydelsen att dra nån vid näsan, det vill säga att lura nån?

Trots allt är det ändå roligt att läsa om Edit som bor med sin brorsa Hjalmar och har den lite halvtokiga Greta till granne…

Toffelomdömet blir medel.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Surt sa räven om rabarberna

Ett inlägg om en bok.

Karin Brunk Holmqvist är en favoritförfattare ända sen jag läste Potensgivarna. Hon skriver roligt och med humor om äldre människor, utan att raljera om dem. Bara just roligt. Men när man har skrivit ett par riktigt bra såna böcker kan det bli svårt att nå upp till samma höjder igen. Och faktum är att jag tycker att författaren inte har lyckats lika bra med Surt sa räven om rabarberna som de tidigare böckerna.

Om intriger i ett koloniområde.

Berta och Gunnar har sålt sin villa efter många år och flyttat till lägenhet. Men de har turen att komma över en kolonilott. Där umgås de med sina nya vänner Hjördis och Konrad. Men även i ett stilla koloniområde blir det intriger. Gunnar börjar uppträda märkligt och Berta och Hjördis håller också på med nånting mystiskt.

Visst är det feelgood och skratt även i den här boken! Men inte bara. Historien är lite väl tunn. Dessutom tycker jag att gubbarna inte är riktigt snälla mot varandra. Att ljuga och skriva anonyma lappar gillar jag inte! Så kanske är det därför jag inte är lika förtjust i denna bok som i författarens tidigare. När det dessutom vimlar av korrekturfel i den här boken, drar det ytterligare ner det bra.

Medelbetyg blir det, men bara just…

Livet är kort.

Read Full Post »

Författare från Ö till A: B

B står väl för Bra Böcker, eller hur? Här kommer två B-författare ur mina hyllor!

B

Jean Bolinder skrev deckare och var en av min pappas favoriter. De kände varandra också, tror jag. Jag har Liksom en leksak…,  Högsta rätt…, Livet är långt…, Tio till att följa dig…,  Näktergalen, Slutspel, Peppar peppar och Bärnstensmannen. De flesta av böckerna är såna där böcker man fick sprätt upp. Finns det såna nu för tiden?

Karin Brunk Holmqvist. Det går inte att passera B utan att nämna henne! Som jag har skrattat åt alla hennes böcker i mina hyllor: Potensgivarna, Rapsbaggarna, Mintgrodornas återkomst, Villa Bonita, Sirila gentlemän sökes och Rosa elefanter. Läs de här böckerna om du vill asgarva!

Read Full Post »