Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘postutdelning’

Ett julaftnigt inlägg.


 

Det har varit en fin julafton, men jag är rätt slut i rutan nu. Vi är bara två här, fast det är ju ändå så att det ska kokas kaffe, fixas mat, grejas, pratas etc. Min röst är definitivt slut nu och jag hade hoppats få telefonera en stund med Fästmön, Tyvärr inte, dårå. Jag får inte ens fram krax. Extra trött blev jag mot slutet av kvällen när vi ägnade en timme åt att leta efter mammas mobil – varför hon nu plötsligt skulle ha den (hon använder den aldrig). Mamma pratar hela tiden och jag måste ju svara, så rösten tar slut ganska snart.

Vi brukar alltid se julfredens utlysande i Åbo på TV:n på julaftons förmiddag, men det var knappt att mamma hann med. Hon vimsade runt här och sen var det prat och sång genom den kvart programmet varade. Likaså under Kalle Anka skulle det pratas och sjungas. Så det är inte bara min röst som är slut utan även mina öron.

Nu vill jag ha till protokollet att jag älskar min mamma. Men det är jobbigt när jag inte mår så bra att orka med. Sen blir mamma lite sur också när jag får sms och så från vänner och familj. Det är liksom mamma som ska ha allt fokus under de veckor hon är här. Jag vägrar emellertid att stänga av mitt vanliga sociala liv och mitt andra familjeliv, fast mamma blir sur, det går inte att komma ifrån.

Julmaten blev god och lyckad och vi åt i lugn takt så att vi skulle kunna smaka allt. Jag drack mumma och Jämtländskt julöl till maten och en och annan östgötsk snaps slank ner också.

Julklapparna var alldeles för många och för dyrbara! Högst på min önskelista stod en batteridriven fotfil och tänk att mina bonusbarn hade köpt mig en sån! Av Anna fick jag en massa bra böcker liksom av Jerry och vännen FEM. Annas snälla mamma och L gav mig duschcreme, handkräm och lotion och så fick jag tvålar av både Anna och mamma. Ren lär jag bli! Vännen Sister of Pain hade sänt mig ett par underbart snigga orange tossor. De kommer väl till pass när det är så här kallt i lägenheten. Ja, vi har fått värme i elementen åt baksidan till, men elementen åt framsidan, det vill säga i köket och sovrummet, är fortfarande kalla. Vi har för övrigt fått snö och det är minusgrader ute.

Julhälsningarna har varit många under dan och ett julkort från Hortellskan och hennes K hade också hittat till postboxen. Jag visste inte att det var postutdelning idag. Roligt att få höra från min eritreanska hafti i Stockholm också.

Nu har jag krupit till sängs med min dator för att skriva dessa ord. Jag njuter också av att titta på den finaste julklappen som nu hänger i gardinstången i sovrummet – en underbart vacker Uppsalakula som måste ha kostat Anna en smärre förmögenhet. Det är så vacker!

I morgon förmiddag tänker jag göra en FEM (stanna i sängen och njuta av litteratur) och läsa riktigt länge. Hoppas kunna slå en pling till min älskling också. Det är inte klokt så jag längtar efter Anna!

Ett stort TACK till alla som har varit med och förgyllt min jul 2015 hittills. Särskilt tack till familjen för alla fina julklappar!

Här kommer några bilder från min julafton:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jag hoppas att du också har haft en fin julafton och att du har fått en klapp, kyss, famntag eller ett handtag!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vardagligt inlägg om terapi så här på helgen.


 

Videung

Anna syns till höger i bild, lagandes mat.

Annandag påsk är det för alla, men vardag ändå för somliga. Det vill säga människor som arbetar inom vården, typ som Fästmön. Vi har nu haft fredag kväll, lördag samt söndag ledigt tillsammans. Vi har ätit och druckit gott, haft sällskap av de två äldsta ”barnen”. Jag har haft skitont i ryggeländet och Anna, den stackaren, har stått för det mesta av matlagningen. Tanken var att vi skulle hjälpas åt. Tja, jag skalade väl lite potatis och räkor på påskafton, det var mitt bidrag. Anna har diskmaskin, så den skötte det mesta av disken, turligt nog.

Inte blev de två jobblediga dagarna nån jättevila för min älskling, men vi har försökt att slappa lite då och då, var och en på sitt sätt. Igår kväll satt Anna och äldsta bonusdottern på ballen* och fikade, medan jag låg inomhus och kved och gjorde detsamma (fikade, alltså). Äh, jag gnäller inte om ryggen för att nån ska tycka synd om mig. Att jag stönar och gråter IRL är kroppens egna reflexer. Här på bloggen skriver jag av mig smärtan. Den lättar faktiskt lite av det. Att skriva ger mig nåt att göra en stund, nåt som, trots att jag skriver om värk, tar bort tankarna på smärtan. Bloggen har alltid fungerat som min ventil. Är det inte den ena åkomman så har det varit den andra. Gratis terapi!

Häromdan kom jag att tänka på just terapi när jag helt oförhappandes träffade på en före detta chef i Förorten. Märkligt nog har vi inte setts under alla år Anna och jag har varit tillsammans. H*n, chefen, alltså, har ju bott där ute h*n också. Nu behövde inte jag söka terapi för den chefens skull, men det var en turbulent tid då, för cirka tio, tolv år sen. Mest för chefens del. Några år senare var det vi andra som drabbades och behövde terapi. En del av oss.

Tamburmajor

Tamburmajor. Eller Anna, dårå, för den som inte ser det.

Mitt på dan idag var det två packåsnor – eller tamburmajorer, som Anna brukar likna sig vid – som tuffade in till stan. Vi blev stadsbor igen. Jag hade min ryggsäck och Lapdancen samt en påse böcker, Anna hade två väskor, ett antal jackor (man vet ju aldrig hur vädret blir) och en kasse med mat som de hemmavarande inte äter och som vi därför medförde hit. Här blir vi nu i knappt två veckor. Jag är fortsatt sjukskriven nästa vecka. Lagom till min födelsedag går sjukskrivningen ut och mitt mål är att jag ska åka och jobba om en vecka. Hur nu det ska gå. En dejt med naprapaten väntar däremellan. Blir ryggen inte mycket bättre snart får jag helt enkelt lov att ringa doktor Jan igen. Men målet är, som sagt, att jag den 28 april åker och jobbar. Det är nämligen min tredje sista arbetsdag innan jag slutar på nuvarande ställe.

Anna började sitt jobb klockan 14 idag och jag skjutsade henne. Det är nog helgens varmaste dag. Jag såg massor av promenerande och cyklande människor. Själv går jag med skinnjacka, livrädd att ryggen ska bli värre.  Passade på att handla lite förnödenheter på vägen hem på ICA Heidan. En del som jobbar där är ganska… oförskämda. Andra är trevliga. Hemmavid mötte jag Lucilles Gäng. Vi terapeutade oss om det som hände den 8 april. Vi har alla ganska lika åsikt om vad vi hörde och vad vi tänker om det hela.

Mamma har fått ett samtal och jag har betalat min bensinräkning som tycks ha levererats på långfredagen (märklig postutdelningsdag). Nu blir det en stunds läsning – dels min sedvanliga dagsrunda hos de bloggare jag följer, dels min bok på gång (som bara är urtrist). Anna ska inte hämtas förrän klockan 21, tyvärr, tycker jag dårå. Men vem vet, Anna kanske vilar upp sig på jobbet..?


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »