Oroande siffror

Jag har sagt det många gånger förr: Det här är ingen partipolitisk blogg, knappt ens en politisk blogg. Men… så klart jag är intresserad av saker och ting ändå. Alldeles nyss läste jag följande siffror, twittrade av Expressens Niklas Svensson (@niklassvensson):

Sifo i dag:

• S 35,0 +3,7
• V 5,4 –0,3
• MP 9,3 –1,7
• M 27,3 –1,7
• C 3,8 +0,2
• FP 5,6 –0,6
• KD 3,3 –0,3
• SD 9,0 +0,5

Det här är ju synnerligen intressanta, men oroande siffror. Det verkar som om sossarna, SD och centern har knyckt väljare från såväl borgare som vänstern och miljöpartiet. Personligen tycker jag att det finns en del skrämmande i dessa siffror och jag tror inte att jag behöver förklara varför jag tycker att det är skrämmande. Det handlar inte bara om Social ”Det var bättre förr” demokraterna, liksom… Jag känner att människor verkar vara desperata nog att kliva tillbaka, visst, men också att rösta på sånt som enligt mig inte är acceptabel politik. Punkt.

Det är val i Sverige den 14 september 2014. Jag hoppas verkligen att vissa siffror har svängt sen dess. En liten föraning kan vi få i höst när det är kyrkoval, även om det är många som inte röstar då. Jag är fortfarande medlem i Svenska kyrkan, men jag är dubbelansluten till en frikyrka. Ungefär som jag är med ett två fack, Vision och Svenska Journalistförbundet (min huvudtillhörighet är hos Vision där man helst vill slippa mig, en känsla som är besvarad av mig, men inget jag kan göra nåt åt så länge jag inte har nån fast anställning.)

Det är ungefär ett och ett halvt år kvar till valet. Har du bestämt dig än vad du ska rösta på???

Livet är kort.

Read Full Post »

Morgon i dur

Den här dan har börjat riktigt, riktigt bra! Man kan säga att det blev en morgon i dur.

Men allra först vill jag vara lite politisk – även om detta inte är en politisk blogg, som jag har påtalat i några inlägg.

Valutgången. Jag kan inte låta bli att kommentera den. Ärligt talat är jag inte förvånad – jag såg hur jämnt det var mellan blocken i omröstningen på min blogg och det visade sig stämma med verkligheten. Alliansen vann KNAPPT. Däremot hade jag inte några valmöjligheter för de så kallade småpartierna. Det kanske jag borde ha haft. Men jag tänkte inte så långt utan tänkte nog på att även dessa måste ju liera sig med nåt block – om de nu får tillräckligt många röster för att komma in i riksdagen. Tyvärr visade det sig att det parti jag fett valde bort direkt får en vågmästarroll. Det är mycket olyckligt. Jag ser framför mig att det blir lite… rörigt i riksdagen framöver. För vad jag förstår vill ju inget av blocken samarbeta med partiet i fråga. Hur går det då? Rätt tramsigt tyckte jag emellertid Lars Ohlys beteende var igår när han vägrade sätta sig i sminket samtidigt som partiledaren i det vågmästarpartiet satt där. Det ingav mig känslan av dålig förlorare, inte alls det ”jävlar anamma, vi har inte gett upp!” som jag tyckte mig höra i hans tal till sina partikamrater. Hur som helst, man kan ju verkligen fråga sig varför resultatet blev som det blev och varifrån rösterna på det lilla partiet kom. För nånstans måste de ju ha kommit ifrån. Nåt eller några partier måste ju ha tappat väljare. Dessutom tycker jag att det är mycket anmärkningsvärt att sossarna och moderaterna idag är två nästan lika stora partier. Vad säger det oss? (Detta var en fråga att fundera över…)

Hur blir det i riksdagen framöver? Går det att samarbeta med partiet som fick en vågmästarroll?

                                                                                                                                                         Dagen idag är grå och ser lite kulen ut, men morgonen började som sagt i dur. Vi tog en härlig sovmorgon och har ganska nyligen ätit frukost. Anna börjar inte jobba förrän klockan 16. I kväll blir det jag som far fram med dammvippa och dammsugare. Det behövs…

Men vad var det mer som gjorde morgonen så ”durlig”..? Jo, jag fick ett telefonsamtal vid elvatiden. På måndag eftermiddag ska jag på en anställningsintervju!!! Det är visserligen bara ett vikariat, men det är ett vikariat jag verkligen skulle kunna tänka mig att hoppa på. Mer säger jag inte om detta, utan nu ska jag rota fram papper och arbetsprover och kontakta referenter och… Ja just det, på måndag ska jag åka och lämna blodprover också. Kanske. Vi får se. Just idag mår jag rätt bra även om jag är lite yr. Och om jag känner efter så har jag faktiskt lite ont i halsen… Så nu ska jag inte känna efter, tror jag, utan njuta av att den här dan började i dur för mig. Det var ett tag sen… Men jag skrev ju redan igår att jag längtade efter måndagen, ungefär, så jag gissar att jag nånstans anade att det skulle bli en bra dag. (Ringde naturligtvis mamma också och hon blev jätteglad för min skull, fast jag skojade och skrämdes först!)

En dag som började i dur kräver en liten dans i gult – trots att gult är så fult!..

Read Full Post »