Nej!

Varning för lite skitnack!

Nej, jag var inte hungrig och jag skulle inte ha nån middag…

Min middag. 

Jag skulle ju dela ut ett pris. Eller rättare sagt Mie skulle få bjuda mig på öl för att hon vann en tävling kring lådan på toa på jobbet. (Den med skit i.) Men lite plockmat slank ner ändå. (Dock inte i lådan på toa på jobbet…)

Och Mie var inte ett dugg trevlig, inte Mats heller. Nehej då! ÄH FAN, JAG BARA SKOJAR!!!

En trevlig Mie. Naturligtvis tog jag bilden när hon minst anade det! 

Bloggvännen Mie har tappat sitt förled och blivit vän. Men faktum är att vi faktiskt kände varandra utan att vi visste om det innan – jag känner i alla fall Mies pappa, för vi har jobbat ihop. Small world…

Det var såå kul att ses och det lär bli snart igen om inget trist inträffar. Förhoppningsvis joinar Fästmön och Den däringa Kullan då också.

Trött, men mätt och glad haltade jag iväg till Stadshuset där jag tog fel buss hem med flit. Skönt att promenera, trots häleländet, med bara månen som sällskap i höstmörkret.

Med månen som sällskap. 

Så vackra färger, så jävla irriterande skitdålig Ajfånkamera… Men ändå…

Rena natta.

Nu ska jag strax borsta tand och sen skutta i säng. Orken är definitivt slut. Så ock en synnerligen bra kväll. Tack, M n’ M! (Jag var alltså ironisk i början av inlägget.)

PS Sa jag det att jag VERKLIGEN har en andedräkt som en kompost efter ädelost och tonfiskrullar med mera???

Livet är kort.

Read Full Post »

Det här med mat…

Alltså, jag måste få återkomma till det här med mat! Jag gillar verkligen mat och att äta gott, det är en guldkant på tillvaron – vilket också är noterbart (en viss rondör, kan man säga). Men jag är ingen kock. Jag gillar inte att laga mat och jag är inte bra på det. Och när jag för en gångs skull ställer mig vid spisen för att röra ihop nåt är det ofta med motstånd. Eller för att jag ändå vill göra nånting för den som har matlagning som vardagssyssla, efter jobbet. Nej fy, jag skulle aldrig orka laga mat varje dag!

En av mina paradrätter, italiensk pastasås på kycklingfärs och med rödvin.

Fast en del paradrätter har jag ju. Det är mat som är lätt att göra och blir god – trots att det nu är jag som rör i grytorna. Italiensk pastasås på kycklingfärs och med några en deciliter rödvin är en av dem. (Rödvinet kanske döljer eventuella miss-smaker..?). Jag har också en vegetarisk variant av het natur, där viktigaste ingrediensen är etiopisk peppar, eller berbere, som den också kallas. Och min tredje rätt är kyckling i lergryta.

På tre rätter kommer man… inte långt. Visst, jag kan väl laga några vardagsrätter till, typ korv och makaroner, fiskpinnar och sånt. Men när man vill ha det där lilla… extra… Eller framför allt, man ska servera många och man vill inte anstränga sig…

När jag fyllde 40 anlitade jag en cateringfirma som kom med mat och en hel disk på hjul. Det blev gående taco-bord som de cirka fyrtiotalet gästerna bjöds på. När jag fyllde 50… åkte Anna och jag till Stockholm och åt en massa godsaker på egen hand. Underbart!

OM jag nu bestämmer mig för att ha den där ”efterfesten” eller den här andra festen för fast jobb som jag går och väntar på tror jag att jag överväger att köpa färdig mat. På nätet hittade jag Eurocatering i Stockholm, ett företag som kanske skulle kunna bistå mig. Här finns allt från mackor via luncher, färdiga tallrikar och middagar till plockmat och desserter Och till festen kan man till och med få hyra serveringspersonal… Företaget jobbar främst med kunder i Stockholmsregionen och dit kan man väl säga att Upppsala hör, eller hur?!

När får jag festa, tro?

Jag försöker se positivt på framtiden även om det inte alltid låter så. Men är du med mig på det tåget lär du säkert få en inbjudan till Den Stora Festen framöver. Oerhört tråkigt och ledsamt att det finns dem jag inte kan bjuda längre av olika skäl, men jag hoppas och tror att vissa, ingen nämnd och ingen glömd, skulle vara med oss ändå, i anden!

Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagsmys farligt för hälsan

Det mesta här i världen tycks farligt. Det vi stoppar i oss blir vi sjuka av, ofta får vi cancer. Nu senast är det vårt fredagsmysande som är farligt för hälsan. Och visst kan jag hålla med om att frossandet är mindre bra. Men i lagoma doser handlar det, i alla fall för mig, om livskvalitet.

Det finns väl ingen som har missat reklamen för fredagsmys? Själva mysandet består inte så mycket av gemenskap. Nej, det handlar om att stoppa i sig saker. Godsaker. Goda saker. Men mindre nyttiga saker – som godis, chips och läsk. Men chips och läsk höjer insulinet i kroppen, det hjälper till att lagra fett och det får oss faktiskt att bli hungrigare! Riskerna för diabetes och övervikt är stora.

Mitt favoritsnacks om jag ska fredagsmysa!

                                                                                                                                                       Samtidigt är det väl ingen som vill sluta fredagsmysa. Läkare och kostrådgivare föreslår därför nyttigare saker som plockmat, till exempel nötter, oliver och ost. Eller varför inte grönsaker med nyttig dip?

Värt att tänka på när man läser om den första rikstäckande undersökningen om övervikt bland svenska barn. Totalt ingick 4 600 barn i undersökningen. Av dessa hade 17 procent övervikt. Tre procent vägde så mycket att de hade fetma…

Vi fredagsmyser varje fredag. Dessvärre noterar vi vuxna att mysandet tenderar att spilla över på lördagen också. Och ibland i veckan. De stora ”barnen” har ju egna pengar. Men vi vuxna får oss en tankeställare när vi läser om mysandets baksidor… Och våra egna framsidor är ju inte direkt… små… I höst blir det andra bullar! Nej, inga bullar!

Read Full Post »