I samtal med medborgarna

I stället för att ge mig ut i snön (det snöar måttligt men stora flingor) tillbringade jag lunchen vid datorn för att delta i dagens #appell #ssmw webinar, med rubriken I samtal med medborgarna. Jag lyckades skramla ihop en ostfralla, en banan och ett surt (passande nog) grönt äpple att gnaga på medan jag lyssnade.

Fyra föreläsare (det skulle ha varit en femte) pratade i ungefär fem minuter kring hur de på sin respektive myndighet samtalar med medborgarna via sociala medier. Under och efter miniföreläsningarna hade webinadeltagarna möjlighet att ställa frågor och få svar via en chatt. Lars Boström från Konsumentverket inledde med att berätta om en social kundtjänst man infört. Skälen var flera – ett var att spara tid för handläggarna eftersom samma fråga ofta kommer från flera olika  håll. Genom att samla frågorna och svaren på ett ställe minskar belastningen på handläggarna, samtidigt som flera kunder kan få ta del av olika frågor och svar. Själva funktionen är i Konsumentverkets fall integrerad i webbverktyget EPiServer, som har en frågor-och-svar-funktion.

Jag har platt frisyr nu efter att ha haft lurar på skallen. Men vem bryr sig mer än jag själv?

Lars Lundqvist från Riksantikvarieämbetet berättade om hur man där använder Flicker (för foton) och dess community. Genom att samla fakta från massor av olika håll kan man förse frågeställaren med mycket information. En student har som ett ex-jobb gjort en app som även är GPS-kopplad.

Fredrik Andersson från Länsstyrelsen i Värmland berättade att myndigheten har ett problem med överskjutning av djur.  För att få bukt med detta har man bland annat startat en blogg där det beskrivs vad som händer ute på fältet. Bloggen är automatkopplad till Twitter. Via mass-sms får man ut information till jägarna. Vidare har man skapat ett konto på Facebook om de stora rovdjuren, nåt som många tycker är väldigt modigt. Det här med rovdjur, till exempel vargar, är ju känsliga och ofta kontroversiella frågor.

Avslutningsvis berättade Patrik Lindmark från Skatteverket om ett samarbete man har med fem andra myndigheter gentemot målgruppen personer som startar och driver eget företag. Bland annat arrangerar man en Starta företag-dag där företagarna får lyssna på föredrag av föredragshållare från de olika involverade myndigheterna. Man tänker sig vidare starta webinarer med myndighetsinformation i höst. Patrik Lindmark fick frågan om vem den typiske egne företagaren är. Inte helt oväntat är denne man och under 50 år. Inget för en gammal Toffeltant, alltså. Totalt ute här med.

Hos Havspappan kan du läsa mer om vårens webinarer! Nästa webinar ges tisdagen den 16 april och har rubriken Sociala intranät revisited.

Livet är kort.

Read Full Post »

Another day in Paradise

Ja rubriken för inlägget är ironisk, men nu orkar jag inte märka ut vad som är det hela tiden. Om man inte förstår eller uppskattar ironi behöver man ju inte läsa vidare. Jag vill emellertid fortfarande understryka att den ironi jag främst använder är SJÄLVironi.

                                                                                                                                                            Vaknade flera gånger under tidiga morgonen och var varm. Insåg att natten aldrig nånsin riktigt blir mörk heller. Det var lite ljust hela tiden, minst. Dagen visade först upp lite molnighet, men en blick på termometern fick mig att inse att molnen var fluff: det var ändå 34 grader utanför.

Solen tittade fram idag också.

                                                                                                                                                                    Idag ska jag försöka få till en snygg frisyr med rent hår – inte den platta med flottigt hår jag har just nu – innan jag ger mig iväg på presentjakt. Min mamma fyller ju år om en och en halv vecka och ska uppvaktas här i Uppsala hos mig. Gissningsvis för att hon då vet säkert att hon får paket – jag vet nämligen att hon ÄLSKAR paket! Nu gäller det bara för mig att vara lite klurig. Det hon uppskattade mest i julklapp, till exempel, var faktiskt fotokalendern och fotoboken. Men en kalender är ju inte aktuellt nu och fotoboken var skitdyr att ta fram, så jag har inte fixat nån med nya bilder. Två små paket finns här ändå, men nåt mer ska det väl vara.

Ett av de klara paketen.

                                                                                                                                                             Laddar också för morgondagen. Jag vet att det finns somliga som är övertygade om att jag ska misslyckas IGEN, men den här gången tänker jag ge ALLT och jag vet ju att när det kommer till kritan älskar ju folk sånt som är gratis. Det är det jag får vädja till. Ett stort problem är kläder. Jag slafsar ju omkring i shorts och linne här hemma, men det passar sig ju inte. Jag har ett par snyggare tjockis-svarta byxor som jag köpte till pappas begravning och som jag fortfarande kommer i (nätt och jämnt…). Får kanske ta dem – de är av bomull och svala – och så nån pikétröja med krokodil eller nån örn på i nån somrig färg. Jag har ju ett antal såna kvar sen tiden jag hade lön att köpa kläder för och en del av tröjorna är nästan oanvända… Praktiskt! Men det gäller förstås att jag

1. inte har blivit för fet
2. står ut med att bära annan färg än tjockis-svart för ett par timmar

Om nummer två känns outhärdlig är det ändå viktigare att nummer ett inte stämmer alls. Får väl tindra med mina kalla blå ögon och försöka beveka.

Fästmön och jag hade en intressant sms-dialog i natt. Den skulle jag gärna utveckla, men det får väl bli i augusti nån gång när vi har vår nästa tvåsamdag. För före allting kommer barn, min mamma och jobb. Sen kommer vi.

Read Full Post »

Söndagsslut

Som alla underbara sagor tar även en semestertripp slut… Idag var sista dagen för oss. Vi avnjöt sedvanlig, härlig hotellfrukost och knatade sen upp på rummet för att packa och vila lite. Man blir, ärligt talat, ganska trött och slut av att äta frukostbuffé…

Mitt ben fick nån sorts ryck och började spränga och göra riktigt ont, så jag låg och grinade en stund på hotellsängen. Inte för att det hjälpte, men sen försökte jag slappna av och köra min sedvanliga smärt-släppar-grej – och det funkade faktiskt rätt bra.

Idag var det inte lika hett som igår, men nästan. Vi överlevde t-banan in till stan. Rullade sen upp på Drottninggatan för att kolla Världens Längsta Bokbord. Det var lite svårt att ta sig fram med full packning…

Vi var liksom inte ensamma om att försöka kolla in Världens Längsta Bokbord…

                                                                                                                                                            Jag erbjöd mig att passa packningen medan Anna kastade sig in i vimlet. Upptäckte att vänliga Fru Hatt hade messat och svarade några rader på det. Tyvärr hann vi inte träffas den här gången, men det går ju tåg rätt ofta mellan våra hemstäder.

Anna, vars huvud anas vid den röda pilen, shoppade en kul bok om 1960-talet.

                                                                                                                                                            Vi pallade inte med nån lång stund på Drottninggatan utan rullade ner till Centralen. Jag passade åter igen packning, medan Anna-stackarn köade för att inhandla biljetter. Det var som att stå i en bastu – med kläderna på, sa hon ungefär efteråt. Vi vet att det finns automater på perrongen, men jag litar inte på kortbetalningen eftersom jag sett folk bli av med pengar och Anna hade inte sitt kort med sig. Efter biljettinköp blev det dags för inköp av nåt drickbart och sen hoppade vi ombord på tåget.

Anna blev förtjust i en mörkhårig yngling med dator som hade känslig mun. Ja ynglingen, alltså, inte datorn. Själv tyckte jag att han hade platt frisyr och läskigt långa naglar. DESSUTOM kollade han in min röv när jag lyfte ner min resväska från hyllan. Bara det…

Bussen hem kom i bra tid och där var inte nån trängsel, skönt. Vi packade upp och jag ringde mamma innan vi for ut en tur till Förorten. Även Tokerian fick ett besök, för i kväll blir det middag hemma och i morgon bitti blir det minsann ingen hotellfrukost…

Så här sur blev Anna när hon kom på att hon inte får nån hotellfrukost i morgon bitti.

Read Full Post »