Det får du inte missa i Metropolen Byhålan: Ubbes bageri = nostalgi!

Det andra inlägget i serien Det får du inte missa i  Metropolen Byhålan!

För ett år sen gjorde jag en ny bekantskap här i Metropolen – den med Ubbe. Eller Ubbe och Ubbe… Jag vet inte ens om Ubbe existerar, men hans bageri och konditori gör det. Mamma och jag besökte åter igen Ubbes bageri på tisdagen för att köpa kakor och för att fika, förstås!

Förra året kallade jag Ubbes

ett russin i byhålekakan.

Men hur var det idag? Ja, vi blev inte besvikna idag heller! Småkakor i påsar inköptes och medan mamma valde fikabröd för stunden passade jag på att beundra några icke ätbara kakor. Tänk, ett konditori med kakor som inte går att äta! Det måste ju vara nåt alldeles speciellt?!

Virkade kakor!

Men var lugn! Det fanns ätbara kakor också bakom disken! Här, till exempel, brownies, päronkakor och morotskakor. Jag tog en brownie, mamma en päronkaka och var sin morotskaka köpte vi också med hem. (Det är tur att man inte är här så ofta, för då skulle man inte bara vara sock* utan sock-sock**…)

Brownies, päronkakor och morotskakor – frukt och grönt är ju nyttigt!

Jag kunde inte låta bli att fråga vad de gör med bröd som de inte får sälja och om det inte är skitsvårt att veta hur mycket de ska baka varje dag. Tjejen bakom disken sa att det är jättesvårt! Vissa saker, till exempel surdegsbröd, kan man sälja även dagen efter; annat kan man sälja dagen efter till halva priset. Men det som inte blir sålt går till en bonde som gissningsvis ger det till sina djur. Eller? Söta grisar det månde bliva…

Jag tog en brownie och åt med tårtgaffel!

Ubbes vimlar av detaljer som gränsar till det kitschiga, men som aldrig blir kitsch utan nostalgi. Precis som de plastiga, röda sitsarna är askfaten med pinupporna söta, men ingen skulle förstås komma på tanken att tända en cigg här inne!

Pinuppiga askfat på prickiga smådukar… Men ingen skulle komma på tanken att röka här!

Ska jag säga nåt negativt då? Tja, det som faktiskt drar ner betyget lite idag är varken kakorna (urgoda) eller bemötandet (urtrevlig personal) utan att flera bord var väldigt smuliga och kladdiga – inte avtorkade, alltså. Och så var den lilla jukeboxen fortfarande trasig…

Den var trasig i april 2012 också.

Men, som sagt, det goda, positiva och småroliga överväger. Vad sägs till exempel om dessa lustiga fönsterlampor?

Lampfötter som virar sig om varandra…

Eller mjölkkon och de annorlunda salt- och pepparkaren i olika skepnader..?

Jeans, en bil, Route 66 och en mjölkko.

Nja, det blir en halv toffels avdrag för de kladdiga borden och den trasiga jukeboxen. Då är jag riktigt hård!

*sock = tjock
**sock-sock = skittjock

Livet är kort.

Read Full Post »

Tidig tisdag i juni

Gårdagskvällen blev seg. Jag kände mig rastlös. Inte ens middagen – tre kycklingchorizos med bröd – gjorde mig lugn. Eller mätt. Det var till och med rastlöst i magen, den ville ha mer att äta. Ibland funderar jag om jag inte har nån inneboende där. Nån jag kan skylla på när jag vill goffa

eller

Men vad vet jag… Det är väl som vanligt MIG det är fel på… Det slutade med att det blev lite av den översta bilden och sen en skål cornflakes och mjölk. Jag försökte glo lite på TV, men det var inte nåt att glo på som jag tyckte var intressant, så jag hade mest TV:n på för det sällskap ljudet ger under tiden jag påbörjade Sockerdöden av Unni Lindell. (HJÄLP vilken hiskeligt lång mening!) Det är en bok som jag fick av vännen Rippe i födelsedagspresent. Alltså jag fick ett presentkort och sen skickade jag efter ett roligt bokpaket. Bättre present än så kan inte jag få! TACK igen!

Jag telefonerade också med Fästmön en stund på kvällen medan jag satt vid pusslet. Har väl knappt fått till halva pusslet, efter hav och strand kommer träd, buskar, en båt och ett hus och en del av det har jag fått till.

Slängde mig i fåtöljen och skulle just greppa min senaste pin up-fotobok när den kära fru Hatt ringde. Hon är mer levande än 1940- och 1950-talets pinuppor så det blev ett uppfriskande samtal! Fru Hatt besitter ett antal spännande förmågor. Att laga god mat är en av dem, men det där Sjätte sinnet, att känna på sig när ens (lilla)syster har nåt som trycker hennI är en annan.

Jag läste ut pin up-boken sen efter jag hade pratat med fru Hatt.

                                                                                                                                                                  Det blev hyfsat tidig sänggång med Unni Lindell och sovrums-TV:n påslagen med Criminal Minds i rutan. Tänk att jag sover så bra till otäcka mordserier!

Och idag blev det tidig uppgång! Hade i ett svagt ögonblick lovat Anna att hämta henne och Elias tidigt idag och skjutsa dem till Viking Lines busshållplats inne i stan. De tu tänker nämligen åka fram och tillbaka över Ålands hav. Verkligen en härlig dag för det! Himlen är blå och det är varmt. Men det är inte helt fel att sitta inne framför datorn heller. LIAR ME!

Min dag är ganska blank. Jag ska över till Tokerian lite senare för inhandling av TV-tidning samt de utlovade chilibågarna! Men veckans höjdpunkt blir i kväll när det är säsongspremiär för mitt favoritprogram. Och då snackar jag INTE det där gräsliga skrål sångprogrammet från Kungliga Hufvudstaden som ska få en skåning som programledare, utan Morden i Midsomer, förstås!

Jag har lite tvätt att ta reda på och ska även bädda rent i gästsängen inför mammas besök, men täcke, kuddar och filt är på vädring just nu.

Igår brände jag mig lite på övre delen av ryggen och axlarna – den lilla stund jag satt med Anna och Elias på en filt, i skuggan under ett träd i Storvad. Det gör mig inget, jag är mest förvånad över att solen tar så! Det som är lite mer oroande är att jag kände av tromboflebit-lårkan i morse. Jag pallar inte en sommar till med detta elände! Kommer proppen tillbaka tänker jag åka till akuten och parkerar mig där tills de tar bort skiten!

Så här såg lårkan ut i början av augusti förra året när tromboflebiten började läka ut…

Read Full Post »

Bland hemmets favoritprylar 5

Åter ett prov på min älskade morfars hantverk! Den här lilla röda kälken är fortfarande hel. Jag fick den nog när jag var en två, tre år och jag räddade den från att kastas i samband med mammas flytt.

Den här lilla röda kälken gjorde morfar åt mig och mamma eller pappa tvingades dra mig på trottoarerna i Tranås där vi bodde när jag var liten.

                                                                                                                                                              I vardagsrummet har jag arrangerat ett litet coffee table med en del favoritprylar, mest läsning, förstås.

Tusen svenska klassiker fick jag av mamma i julklapp. Den innehåller massor om böcker, musik, filmer, TV etc.  Under den ligger en bok om pinuppor i reklamen, en bok jag fick av Anna hösten 2008 när jag var bra deppo.

                                                                                                                                                                 På mitt coffetable finns också en diversehög med tidskrifter, tidningsklipp och så ett par konstböcker.

Antik & Auktion, en bokrecension och konstböcker om Eremitaget och Louvren ligger också på mitt coffe table.

                                                                                                                                                     Slutligen, favoritboken, nämligen Bajsboken, som jag fick av Anna.

Jag tror att mitt exemplar av Bajsboken är mer läst än Elias…

                                                                                                                                                            Och slutligen, så här i hösttider… En fin flaskljusstake som jag fick en gång av min gamla kompis MLK.

Den förgyller tillvaron främst på hösten och vintern – och lyser upp ett rätt mörkt hörn.

Read Full Post »