Jag kom hem för en liten stund sen. Många kanske tycker att jag är knäpp när det första jag gör när jag kommit innanför dörren hemma är att starta datorn. Men medan den gör sin dagliga virusgenomsökning fixar jag med lite diverse och sen sätter jag mig och skriver. Debriefar. Ett sätt att avlasta hjärnan, helt enkelt.
Dagen började OK, men efter en timmes stående jobb vid skrivbordet började jorden snurra så att jag kände det rejält. Det blev till att sänka bordet och sätta sig. Datoreländet/nätverket har varit knäpp(t) idag också. Lite jobbigt när Word, ett program som jag använder jämt, bara hänger sig.
Idag var det så premiär för jobbets nya webb – utseendemässigt. Det blev faktiskt riktigt bra. Riktigt bra. Jag trodde inte det och visst finns det småsaker att fila på, men…
Efter lunch var det dags för nätverksträff för oss kommunikatörer. Det var ett antal föredragningar kring vitt skilda ämnen. Det som intresserade mig mest var det inledande föredraget, Juridik + sociala medier = sant. Bara det att föredragshållaren hade gjort ett pinsamt korrekturfel på sin första PowerPoint-bild. Där ser man hur viktigt det är att låta nån annan slänga ett öga på saker man gör i tjänsten innan man ska använda sakerna…
Ett rejält korrekturfel…
För övrigt var föredragningarna bra – en del mindre bra, andra lite mer bra. Jag fick några idéer som jag hoppas slår väl ut när jag presenterar dem vid nästa veckas avstämningsmöte med prefekten.
I kväll var det after work med middag för nätverkarna, men min ork var definitivt slut – och röven full av trästickor, ungefär. Jag är inte van att sitta stilla så här mycket!!! Men jag åkte hem. Eller jag åkte några ärenden först. Det blev bland annat ett besök på Tokerian och där lyckades jag få avstämning i scannerkassan. Perfekt, för jag hade bara en påse med cirka fem varor! Och som plåster på såren för att vi kunder står ut med avstämning fick jag en biljett som berättigade mig till en kaffe och bulle! Idag avstod jag dock på grund av magen, men detta är riktigt bra service, tycker jag! Då är man mån om sina kunder.
Innan jag pep hem blev det en sväng in på Mekonomen. NEJ, jag träffade inte Karin på Mekonomen, min hatreklambrud, utan en Jesper som var snäll och hjälpsam. Jag fick inhandlat avfettning och polish för i helgen måste jag försöka tvätta bilen och se om jag kan polera bort den där osnygga repan som nån idiot har gjort på Clark Kent*.
Kanske en rostad macka om en stund, bara en liten runda bland mina Kickor & Pluttar först. Och sen vill jag höra hur Fästmön har det med den lille sjuklingen.
*Clark Kent = min smutsige, smutsige bilman
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 