Tack raringar, viktiga möten och Familjepusslet

Min dag idag… Tja, efter en rätt dålig natt vaknade jag halv sju. Så småningom kom jag iväg till mitt möte, ett möte jag inte hade särskilt stora förväntningar inför. Jag vågar nämligen inte ha det. Därför blev jag glatt överraskad och ett spännande samarbete har inletts. Just nu är det allt jag vill skriva öppet om detta, för jag känner mig alltför skör för att låta dem som vill mig illa (jag vet ju att ni finns) få kännedom om detta lilla halmstrå. Jag vill också säga tack till alla som tänkte på mig i morse och som höll tummar. Vet du, jag tror bestämt att det hjälpte! Fortsättning följer, MÖJLIGEN i ett låst inlägg senare.

Jag vill också tacka två kanon-vänner som jag har lärt känna via bloggen och som jag faktiskt inte har träffat i verkliga livet. Än. Idag var det roligt att vittja postboxen och hitta detta:

Ett hårt paket med tillhörande kort och trisslotter samt ett kuvert med ett ”presentkort” på ett hårt paket.

                                                                                                                                                          Tusen tack, snälla Nurse Rached, för högen till vänster i bild! Du är snäll och omtänksam. Du var en av få som ringde när jag var på sjukhus. Du är en av få som vågar ställa svåra och jobbiga frågor som ibland gör mig sur. Du hittar spännande böcker åt mig, DYRA böcker, dessutom!!! Och nej, den som låg i paketet med Hello Kitty-papper (vad sägs om det, Fru Hatt???) har jag INTE! Trisslotterna sparar jag tills Fästmön kommer så tar vi oss ett skrap!

Tusen tack också till snälla Bokoholisten för kortet med ”presentkort”! Du är världens snällaste! Du har så mycket akut svårt omkring dig just nu, samtidigt som du har fått ditt drömjobb (?) och flyttat till ett alldeles underbart hus med din K. Ändå tänker du på mig…

I huvudet slår en blyhammare för tillfället. Har nog inte fått i mig tillräckligt med vatten och ätbart. Det blev bara fil i morse och en glass (inte fy skam, men kanske inte tillräckligt med substans…) mitt på dagen. Idag har vi nämligen pusslat med Familjepusslet så att vi nästan har slagit knut på oss!

• Pusselbit 1: Anna var iväg och lämnade prover inför ett läkarbesök medan jag satt i mötet nu på morgonen. Mötet drog ut på tiden, men i sista sekund lyckades jag ”fånga upp” Anna. Det sparar nämligen både tid och pengar om vi kan samåka.
• Pusselbit 2: Vi for i för hög hastighet, tror jag, till Annas mamma där vi slog ner rumporna en knapp halvtimma. Jag skulle nämligen hämta min nyckel och överlämna ett litet, litet paket som tack för vattningshjälpen. När man ska visa tacksamhet springer man inte. Då slår man ner rumpan en stund.
• Pusselbit 3: Vi for, åter i för hög hastighet, troligen, ut till Himlen där Anna skulle leta efter en mapp. Ingen framgång.
• Pusselbit 4: Tonåring väcktes i god tid inför färd till… viktigt möte på stan!
• Pusselbit 5: Förstaklassare skulle hämtas TIDIGT från skolan.
• Pusselbit 6: Anna skulle hämta sina nya bankgrejor, som kommit som rekommenderat brev till min hataffär i Förorten (vissa av dem som jobbar där är OTREVLIGA och vill inte ha kunder i affären, uppenbarligen!). Hataffären är Förortens postombud och ligger nästan så långt bort från Himlen man bara kan ta sig i Förorten…
• Pusselbit 7: För att få trött och grinig förstaklassare på lite bättre humör utdelade jag en muta – glass, inhandlad hos en av mina grannar, fast i hans affär i Förorten. Naturligtvis valde trött och grinig förstaklassare den allra dyraste glassen. Det gjorde jag därför också! Bara stackars Anna fick en pinnglass.
• Pusselbit 8: Anna och något piggare (inte mycket mindre grinig…)  förstaklassare skjutsades hem till den senares fader för att därstädes tillbringa håltimmar fram till… ett viktigt möte på skolan.
• Pusselbit 9: Jag åkte hem och ringde min mamma, tog en huvudvärkstablett, vattnade blommor, vek tvätt, svarade på mejl, skrev mejl, drack vatten, svarade i telefonen…

SNART ska jag åka ut till mina älsklingar i Himlen igen! Snart… Och senare i kväll ska äldsta syster och jag åka över med barnens saker till fadren eftersom det är skifte i barnfabriken i morgon, fredag och barnsakerna är för stora och för tunga och för dyrbara för att förvaras på olika skolor under dagtid i morgon. Pusselbit tio, blir detta, och den gör familjepusslet denna dag lagt. I alla fall delvis. Det ska handlas och lagas mat också, tänkte inte på det! (Anna ringde just och har handlingen på gång. Jag vilar mitt onda huvud en stund.)

Jag sa väl att jag ÄLSKAR mitt familjepussel???

Read Full Post »

Vi gör roliga saker: 7. Gå på Solen och äta kakor och fota

I serien Vi gör roliga saker har vi kommit fram till hur man kan roa sig på den lokala ICA-affären, i det här fallet ICA Solen. Det kan till och med låta sig göras gratis, men då bör man vara två. Som idag. Fast Anna tyckte mest att jag var pinsam…

På ICA Solen stod både igår och idag en burk kakor. Det är en ny sorts kakor som lanseras och man får ta sig ett smakprov. Är man riktigt smart RÅKAR man passera den där kakburken flera gånger genom att till exempel låtsas att man har glömt att hämta nån vara i brödhyllan eller på krukväxtbordet.

Vill man inte bara äta kan man också SKRATTA åt kakor. Eller vad sägs om den här sorten??? OBS! Det är inte denna sort det bjuds på i butiken utan en havrekaka med pepparkakssmak! 😀

Undrar om det är Fridas Havre & Himmelrike det bjuds på till födelsedagskaffet i morgon???

                                                                                                                                                               En annan skojfrisk punkt i affären är glassfrysen. Titta bara! Sitting Bull… Ja just det, du kanske inte känner till alla Annas och mina interna skämt… Men om jag avslöjar att Sitta inte alltid är ett verb för oss kanske du förstår en del av vårt mindre rumsrena interna språkbruk. (Man byter ut första konsonanten i ordet till en annan konsonant – och HEPP! så blev det ett substantiv!)

Sitting Bull – en pinnglass med strössel.

                                                                                                                                                                  Vid en djupdykning i glassfrysen observerades även denna glass – som ser allt annat än KALAS ut. Är det för att skrämma små barn som man har illustrerat glasslådan på detta vis???

Buuuuuu! Blir ni rädda nu, små barn??? Den här glassen borde heta Monster i stället för kalas med den illustrationen!

                                                                                                                                                        Ja, som du ser går det alldeles utmärkt att roa sig på den lokala ICA-affären. Och som sagt, har du en partner med dig kan ju hon/han handla, medan du tramsar runt och fotar och äter alldeles för många gratis-kakor…

Read Full Post »