Trosfrågor i Metropolen Byhålan: Epidemi eller mystiskt samarbete?

Ett inlägg om trosfrågor. Och kalsongdito.

---

 

Va´ 17 är det som händer i Metropolen Byhålan??? Att det kanske inte finns så mycket att göra där vet jag, fast nog har det blivit bättre. Är det ett nytt beteendemönster bland motalianerna? Handlar det om nåt mystiskt samarbete mellan könen?

Att skilja på ditt och mitt har alltid varit svårt för somliga. Men att sno underkläder… Det är lite väl… lågt, tycker jag. Under bältet. Särskilt som det i vissa fall handlar om andras använda underkläder.

Trosfrågor.

Häromdan läste jag nämligen i Byhålesnorren om en man som snott trosor. Begagnade trosor. Eller han är misstänkt för det sen man hittat en plastsäck med trosor i hans förråd. Fast först tog man honom in flagranti när han tillskansade sig underkläder i en tvättstuga. Men mannen nekar och säger att han har hittat dem utomhus. Tvättstuga utan tak? Massor av kvinnor i Metropolen som i januari plötsligt slängde av sig sina trosor i vinterkylan? Man undrar… Och jag gläds över att lilla mamma nyttjar sin tvättmaskin uppe i lägenheten…

Igår blev jag riktigt fundersam och började undra om det härjar nån sorts epidemi i Byhålan. Då läste jag nämligen i Byhålebladet om en kvinna som har snott kalsonger.

Vad är det som händer??? Är det nåt skumt samarbete mellan könen eller handlar det om att ”kan han så kan hon”? Vad hände med att

1. låta bli andras grejor
2. betala för varor???

Nån som har några teorier??? 

OBS! Jag är fullt medveten om att det kan finnas personliga tragedier bakom dessa handlingar. Men i alla fall: det är fel att ta saker från andra människor och att snatta i butiker.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Kloka råd, nya chanser… Om att bry sig, helt enkelt

Ett försök till ett klokt inlägg.

---

 

Häromdan hade jag kontakt med ytterligare en av mina kloka vänner. Ja, jag har många kloka vänner, vilket är märkligt eftersom jag själv är så oklok, eller hur? (självinsikt =^). Vi pratade problem av olika sort – allt från personliga tragedier, uthängningar på nätet (vuxenmobbning på sandlådenivå i de fall vi diskuterade) till rena katastrofer som krig och såna hemskheter. Jag fick varma ord med mig och jag fick kloka råd. Kanske för att jag för en gångs skull bad om hjälp och råd. (Att jag inte gillar oombedda råd har nog en och annan som läser här fått erfara…)

Ett annat ämne vi pratade om var självmord. Det är svårt att prata om och det gör ont. En del kan inte ens fråga hur nån annan mår, medan andra inte klarar av att lyssna på svaret. Ibland kan det därför vara lättare att prata med nån utomstående. Då finns volontärerna på Självmordsrådgivningen. Där kan man chatta med nån på vardagskvällar mellan klockan 19 och 22. Och behöver man stöd när chatten inte är öppen kan man kontakta Nationella Hjälplinjen, klockan 13 – 22, 020-22 00 60. Både du som har självmordstankar och du som är anhörig till nån som mår dåligt kan ringa. Självmordstankar är inte ovanligt att ha, men de är svåra att hantera. Man kan behöva få hjälp för egen del eller för att hjälpa nån annan.

Igår kväll satt Fästmön och jag och tittade på Veckans brott på SvT 1. I programmet fanns ett inslag om second handbutiken Tjuvgods. Det är ett ställe ungefär som Myrorna, men på Tjuvgods arbetar personer med kriminell bakgrund. Naturligtvis säljer de inte tjuvgods, utan varorna är skänkta från privatpersoner, precis som hos Myrorna. Här får människor inte bara en andra chans att arbeta – det kan bli tre, fyra eller fem chanser, enligt en person i inslaget. Men de får stöd att klara av att arbeta, de får ett socialt sammanhang, nåt vettigt att göra och arbetskamrater som bryr sig om ifall nån uteblir från jobbet ett par dar. Den här verksamheten räddar säkerligen många liv den också, precis som Självmordsupplysningen…

Ett liv som inte räddades var Johanna Gurgus. Det såg vi också igår på TV3 i serien Mordet. Johanna hade en dröm om att bli modell. Hon hann inte ens bli 18 år innan nån släckte hennes liv. Det var otroligt rörande att höra hennes berättelse och se hennes mammas tårar.

Vi måste bli räddare mot varandra. För livet är kort.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »