Jag = en miss

Ett missat inlägg.

---

 

Lillmissarna har jag inte missat i alla fall.

Jag är en miss. Naturligtvis inte nån skönhetsmiss utan en sån som tycks missa en massa saker. Jag grottar ner mig i mitt nya jobb i veckorna och HEPP! så missade jag till exempel att det var norrsken igår kväll… Möjligen hade jag sett det om jag hade bott annorlunda och inte haft så många grannar tätt inpå. JA, JAG VILL FLYTTA! (Men det är en annan historia…)

 

Vem får åka gratis?

En annan sak jag har lyckats missa är att UL har haft en kampanj och lyckats få 3 500 personer att prova att åka kollektivt i stället för att åka bil. Hum… kan det vara möjligt att UL erbjöd andra än de anställda inom sin huvudorganisation att gratisåka? Huvudorganisationen, vars främsta uppgift är att ge oss länsinvånare vård och omsorg, brukar då och då införa såna där rätt smaskiga fringe benefits. En gång i tiden fick den som var anställd till exempel fri öppen sjukvård… Undrar vad det kostade… Inte blev vi friskare för det, för övrigt. Somliga av oss blev inbilska inbillningssjuka.

En liknande huvudorganisation fast på en annan plats i landet kanske ska få ekonomisk hjälp via TV:s Lyxfällan. Organisationen har så dålig ekonomi, men fyndiga anställda, uppenbarligen. En sjuksköterska har ansökt om att organisationen ska få vara med i programmet. Ha ha ha, det var riktigt bra, tycker jag!

Sen sätter jag skrattet lite i halsen när jag läser om hur våra lokala offentliga organisationer försöker spara. Enligt Radio Uppland har Uppsala kommun hyrt in föreläsare som bland annat tipsat om hur kommunen ska spara in pengar på handikappomsorg. Ett sånt tips är att inte bevilja så mycket personlig assistans. Nu skedde detta under förra mandatperioden då kommunen leddes av en annan majoritet än idag, så det kanske inte var så konstigt att jag missade detta. Men ändå. Det är så skamligt att jag blir skitförbannad, på ren svenska.

Och som grädde på moset lyckades jag nästan missa vem som ska leda Melodifestivalen 2016. Nästan. Jag ville liksom inte veta detta. Så… det kanske rentav blir som så att jag missar hela skiten mello nästa år, för nån mello-snällo-tittare känner jag mig inte som om det blir just den programledaren. Sorry, men en kan inte älska alla.

Jag hoppas att jag har läst fel om vem som leder mello nästa år…

Vad har DU missat på sista tiden??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En titt ut i omvärlden

Det var ett tag sen, men nu är det dags igen för en titt ut i omvärlden. Jag har fått smak på livet utanför hemmet för idag har jag jobbat min första arbetsdag efter fyra veckors semester.

Som vanligt är det frivilligt att hänga med på min titt. Den som tycker att inlägget är tråkigt eller dåligt eller både och är inte på nåt sätt tvingad utan kan stanna kvar hemma hos sig. Och vara tråkig och dålig eller bara grinig. Vad vet jag, vad vet jag. Övriga, häng på!

• Herman Lindqvists bok stoppas. Japp, så är det! Stormogulen (Bonniers förlag) går in och stoppar Herman Lindqvists memoarbok Mitt i allt. Det troliga skälet är att Herman Lindqvist pekar ut en Uppsalaprofessor som högerextremist. Nu ska sju sidor av boken skrivas om. Sånt här gör i alla fall mig nyfiken och undrande om det inte är ett PR-trick av Stormogulen..? Författaren själv säger bland annat:

[…] Det är dålig journalistik att haka upp sig på en mening på 415 sidor i en bok som handlar om allt annat än detta […]

• De vänsterhänta blir allt fler! Idag den 13 augusti är det De Vänsterhäntas Dag. Ungefär tio procent av alla barn som föds blir vänsterhänta. För tidigt födda är ännu oftare vänsterhänta. Och kanske är det förklaringen till att de föds fler vänsterhänta barn – allt fler barn föds nämligen för tidigt. Vänsterhänthet kan vara ärvd eller en följd av en störning när hjärnan utvecklas under graviditeten. Störningen kan bero på droger eller miljögifter eller alkohol, dårå. Själv känner jag flera vänsterhänta – och alla är synnerligen intelligenta…
• Lars blir hjälplös 19 timmar om dygnet. Fy fan, säger jag! MS-sjuke Lars Schelin i Stockholm får sin personliga assistans nedskuren till fem timmar per dygn. Detta innebär såväl praktiska problem som isolering och ensamhet. Lars kan inte ens gå på toa utan hjälp. Sverige, 2012. It sucks!
• Dalmatiner adopterade lamm. Men så en lite solskenshistoria, från Australien. När ett litet lamm förlorade sin mamma hoppade gårdens dalmatiner in som adoptivmamma. Hur gulligt som helst, ju!
• Färg ska få fart på klädbranschen. Den regniga sommaren till trots såldes inte mycket kläder. Nu hoppas klädbranschen att mer färg ska locka shoppare i höst. Själv fortsätter jag tills vidare att hålla mig till… tjockis-svart. Jag är ju fortfarande… tjock.
• Krock på Tycho Hedéns väg. Som vanligt, på min väg hem från jobbet. Och varför krockas det? Gissningsvis för att man inte håller avstånd i bilköerna i rusningstid och för att man kanske blabbar i mobilen. Vad vet jag, vad vet jag. Jag vet bara att två bilar blockerade ena körfältet och förarna gjorde inget för att flytta på sina fordon utan pratade – i var sin mobiltelefon.
• Sociala medier gör kultur till ekonomi. En intressant och tänkvärd aritikel signerad Ellinor Skagegård om Uppsalaforskaren Christian Christensen. Särskilt intressant är det att läsa om hans syn på Twitterkontot @sweden
• Årets Stjärnorna på Slottet. Dags för den sjunde upplagan av programmet. Expressens Anders Björkman tror att Lill-Babs tårar fyller slottet. Övriga deltagare är Robert Gustafsson, Claes Malmberg, Philip Zandén och Ewa Fröling. Ett spännande gäng, tycker jag, och struntar i eventuella tårar.

Livet är kort.

Read Full Post »

Skulderna till Försäkringskassan ökar

Ja rubriken är visst sann, även om man har svårt att tro att det är möjligt. Jag hör så många historier om folk som inte får några ersättningar från kassan, men uppenbarligen är det några som får. Och ganska många som får för mycket pengar…

Idag är vi svenskar skyldiga Försäkringskassan 2,3 miljarder kronor, enligt en artikel i Dagens Nyheter. Ja, det är sant. Miljarder. Inte miljoner. Det är inte lite pengar, det… Just nu undersöker Försäkringskassan hur mycket skulder den har orsakat. Jag får strofen

[…] som oss skyldiga äro […]

i huvudet, men jag får inte riktigt plats med orden som är före som,

[…] förlåt dem […]

Det handlar förstås om räknefel och många av dessa fel görs av handläggarna, visar det sig. Detta innebär att Försäkringskassan betalar ut för mycket pengar till sjuka människor – för att sen kräva tillbaka pengarna när misstagen upptäcks. I vissa fall kan enskilda människor slippa betala tillbaka, men det är inte nåt som sker per automatik.

Ett annat vanligt fel som handläggarna gör är att de inte registrerar rätt inkomst, trots att många enskilda har skickat in information om detta. Vanligaste återkraven gäller bostadsbidrag. Då handlar det ofta om att den enskilde har glömt att meddela Försäkringskassan att h*n har fått högre inkomst.

På Försäkringskassan önskar man att reglerna ses över och förenklas. Den här kartläggningen har till syfte att se var felen görs. För de allra flesta vill ju göra rätt – eller hur? Sen finns det förstås fuskare och de hjälper till att sabba för dem som verkligen behöver sina pengar från Försäkringskassan. Ett nyligen uppmärksammat fall handlade om en privatperson som lurat till sig nästan 14 miljoner kronor för personlig assistans. DET var inte snällt!!! 

Många som får återkrav har redan ansträngd ekonomi. Omkring 200 000 svenskar krävs just nu på pengar – och många av dem är låginkomsttagare med bostadsbidrag. I värsta fall hamnar då kraven hos kronofogden. Kommunernas personliga ombud hjälper ofta till och kollar klienternas ansökningar, men ändå gör Försäkringskassan fel. Den enskilde kan få rätt i förvaltningsdomstolen, men det finns aldrig några garantier.

Som sagt… Är det inte lite dags att se över rutinerna och förenkla för såväl Försäkringskassan som oss enskilda? Så slipper vi en massa oro och ärenden hos kronofogden, som kan ödelägga människors liv helt. Alla är ju faktiskt inte fuskare…

Read Full Post »

Fuskande män – och en kvinna

Medan jag satt och väntade på att ett möte skulle börja i morse bläddrade jag igenom gårdagens Aftonbladet. Där fanns ett uppslag om bluffare som lurar Försäkringskassan på bidrag. Rullstolsmannen, Pingismannen och Kaninmannen är en trio som i media har utökats till kvartett genom Hamburgerkvinnan.

Kaninmannen?

                                                                                                                                                       Hamburgerkvinnan är misstänkt för att ha lurat till sig fem miljoner i bidrag från Försäkringskassan under sex år. För mig är detta fullständigt obegripligt!  Eller är det så att Försäkringskassan gör skillnad på skit och pannkaka? Nej, jag vill inte tro det. Men… Jag känner en person som har en låg lön och som varit berättigad till bostadsbidrag. Bidragsansökan lämnas in varje senhöst. I den ska man gissa sig till eventuell löneförhöjning under året. Det kan ju vara lite svårt. Och för min bekanting har en mycket liten löneökning gjort att h*n plötsligt är skyldig Försäkringskassan en massa pengar. Eftersom h*n inte har nån hög lön betalar h*n en hundralapp eller så tillbaka till kassan varje månad. Samtidigt som h*n får bidrag, beräknat på en uppskattad årslön för i år. (Återbetalningen gällde ett tidigare år.) Detta innebär för min bekanting en återbetalningstid på, vad var det nu, tolv år… Är det vettigt, det? Jag tycker att det låter som rena snurren!

Det måste finnas ett bättre system att lösa detta. För när det är så här knäppt kan till och med jag nästan förstå att folk bluffar och fuskar. Nästan. Min bekanting fuskar emellertid inte, det vet jag. Däremot har h*n varit ärlig och informerat Försäkringskassan om minsta krona h*n tjänat utöver den gissade årslönen. Det kan inte vara rimligt att ett bidrag ska vara ett fastslaget belopp varje månad för ett år framöver. Varför är det så svårt att genast ändra i utbetalningen om man anmäler ändrad inkomst genast?

Såna här idiotsystem – för jag kan inte kalla dem annat! – skapar fifflare och bluffare. Man undrar hur många som kommer undan. Dessutom förundras jag över hur Hamburgerkvinnan har lyckats bluffa till sig fem miljoner på sex år… Det handlar om över 800 000 kronor om året. Och först nu bli upptäckt, efter sex år – när min bekanting straffas en gång om året… Är det skillnad på skit och pannkaka?..

Bluffarna uppger att de har funktionshinder, skador eller sjukdomar som gör att de inte kan arbeta – och i många fall behöver personlig assistans. Gissningsvis är detta individer som är totalt empatibefriade eftersom de inte fattar att de sabbar för dem som verkligen har funktionshinder och som verkligen behöver både bidrag och assistenter!

Nej, vet ni vad, Rullstolsmannen, Pingismannen, Kaninmannen och Hamburgerkvinnan! Ni får en stor fet bak av mig. För att inte förstår att ert beteende gör att reglerna hårdnar och företeelser som angiveri ökar. Och att de små, de som egentligen har rätt att få hjälp, inte får den. För de är inte tillräckligt friska/funktionshinderlösa/modiga för att att ställa till ett stort hallå…

En svart bak till alla bluffare som sabbar för dem som verkligen behöver bidrag och hjälp från samhället. Skäms!

Read Full Post »