Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘pensionat’

Ett inlägg om en TV-serie.


En lista
med några av Sveriges mest lysande skådespelare samt riktigt roliga trailers med bitska kvinnor avgjorde det: jag ville se Fröken Frimans krig. Igår gick första avsnittet av tre på SvT1.

Fröken Friman

Fröken Friman i mitten och hennes gäng. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I det inledande avsnittet
kommer fröken Friman hem från England där hon vistats i suffragettkretsar. Hon besöker sin halvbror för en bouppteckning, men finner att brodern inte har något till henne. Tillsammans med sin svägerska och en av damerna på pensionatet där hon tar in börjar fröken Friman smida planer om att starta ett livsmedelskooperativ. Det är bara kvinnor som kan bli medlemmar och var och en får köpa andelar. Fröken Friman har en väldig övertalningsförmåga och plötsligt är såväl herrskap fruskap som tjänstefolk med och köper andelar.

Det är är riktigt roligt, fullt av snuskig humor, men också av allvar. Serien sägs vara inspirerad av verkliga händelser under början av 1900-talet och det är den säkert.

Del två går på måndag kväll, tredje och sista delen visas på nyårsdagen. Men del ett fick högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag på Mors dag var det lite bättre tur med vädret. På förmiddagen kunde vi sitta på balkongen och njuta i solen och av de vackra blommorna.


Moster Ljubas lilla hink är nästan sötare än pensén i den!

                                                                                                                                                          Hortensian lyser upp fint på balkongen med sin kraftiga färg.


Härlig och stark färg!

                                                                                                                                                              Det blev frukost på balkongen – framåt lunchtid… Sen hoppade vi in i Clark Kent* och styrde kosan bland annat till Varamon. Vädret var OK, men luften kylig, så det var ingen som direkt badade. Men några windsurfare såg vi.


Det ser så härligt ut att windsurfa och vid Varamostranden ligger faktiskt en internationell windsurfarskola! Fast vi skrev inte in oss där.

                                                                                                                                                        Det blev en glass från Restaurang Sjövik på en bänk medan vi tittade på strandvolleyboll och windsurfarna. Mamma hade vissa problem med sin glass…


Nyfiken i en strut!

                                                                                                                                                              Vi tog en promenad vid stranden och ut på Brandbryggan som är nyrenoverad och anpassad till personer med funktionshinder. Det enda i den vägen vi såg var en kort ramp som gick ner i vattnet.


Mamma ”rollade ut” på Brandbryggan.

                                                                                                                                                        Jag tittade ut över vattnet, men det såg ganska kallt ut och inte särskilt inbjudande…


Fint, men kallt såg vattnet ut!

                                                                                                                                                             Såg en skylt som varnade för armhålor, nej djuphålor! Har jag aldrig hört talas om tidigare. Varamon är ju känt för att vara långgrunt…


Djuphålor där det är långgrunt… Konstigt…

                                                                                                                                                        Varamon var från början ett sommarstugeområde. En del av de gamla husen finns kvar, men annars smälls den ena efter den andra lyxvillan upp. Vättervågens pensionat tillhör i vart fall den gamla bebyggelsen.


Här kan man fortfarande bo på sommaren, tror vi. Eller hoppas vi.

                                                                                                                                                   Mamma var på sitt raska humör, så vi traskade ända upp till vår egen gamla sommarstuga Tallbacken. Och jo då, stugan står kvar!


Till vänster om stugan byggde morfar en lekstuga till mig. Den flyttades sen med till huset.

                                                                                                                                                  Tallbacken var sig likt, men renoverat såväl utvändigt som invändigt.


Plattorna upp till stugan fanns inte på vår tid. Och yttertrappan var inte så där fin.

                                                                                                                                                          Vi gick runt stugan och kikade in. Köket var förstås nytt och i det som var mitt rum fanns det två våningssängar. De två enkelsängarna i vardagsrummet var utbytta mot en bäddsoffa. Verandan var helt inglasad.


Ingen satt på verandan idag, men mamma berättade att här hade de haft många roliga kräftskivor…

                                                                                                                                                         Så vände vi om och gick till bilen igen, men först passerade vi en gräsfotbollsplan där jag lärde mig cykla.


”Här lärde du dig cykla!” sa mamma. ”Det finns till och med på film, för morfar filmade.”

                                                                                                                                                            Det var ganska skönt att komma till bilen igen. Mamma hade promenerat långt och var trött. Vi åkte en runda runt stan också, bland annat till Råssnäs och till Borenshults slussar och så tankade jag på vanliga stället.

Väl hemma igen var tanken att vi skulle fika på balkongen, men då hade det blivit så kyligt att vi fick sitta inomhus.

Mamma har beställt färdtjänst till klockan 18.30 och då åker vi till Restaurang Ming och äter Mors dags-middag!

                                                                                                                                                      *Clark Kent = min lille bil

Read Full Post »