Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘påssjuka’

Ett jagande inlägg.


 

Påsar

Påsjakt? Eller kanske påssjuka?..

På torsdag ska jag resa ner till mamma över helgen. Jag brukar ta med mig dator och router så att jag kan surfa trådlöst. Till routern har jag en blå papperspåse med ränder på. Eftersom den har varit försvunnen ett tag startade jag en regelrätt jakt efter den idag. I städskåpet. För det är liksom där den bara måste finnas. Städskåpet, som jag i och för sig, men bara halvt om halvt, rivit ur tidigare. Ett par gånger… (På att-göra-listan: städa städskåpet!) Påsjakten började likna påssjuka och jag undrade om jag faktiskt inte är påsfetischist… För vad ska jag göra med alla påsar jag har?

 
 

Men så slog turen till! Längst in till vänster i städskåpet står en stor, fet papperspåse som innehåller många små papperspåsar. Och i den stora papperspåsen låg förstås påsen! Den perfekta…

Den perfekta påsen

Den perfekta påsen – för min router.

 

Och nu vill jag ju förstås veta om även DU är påsfetischist..? Eller kanske… plastburksfetischist??? Glasburksfetischist??? Kom igen, berätta nu!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Eller nja… Särskilt spännande är det ju aldrig att åka till Stormarknaden, bara tålamodsprövande och KBT-tränande. Om man dessutom, som Fästmön och jag, ska in på ICA Kvantum – ha ha, jag höll på att skriva IVA (IntensivVårdsAvdelning) – och storhandla kan man krevera. Bokstavligt och faktiskt. Då kan det kännas liiite lugnande att lägga handen på… stora meloner…

Melonas gigantes, så att säga. Mitt dasslock* till vänster i bild.


På ICA Kvantum är det inte alls roligt.
Ingenting är kul. Det är väl en sak att jag inte längre hittar i själva Stormarknaden som hela tiden expanderar. På ICA Kvantum tror jag de har vissa Anti-Toffeldagar. Personalen tycks förvarnad om att Petite Moi är på väg dit – och då samlas man för att flytta runt på precis alla varor i hela jävla affären.

Det mest försvunna idag var familjelasagnen. Efter att ha linkat runt några varv med en häl som jag snart ber nån att hugga rakt av för den gör så ont hittade jag så paketet. Bland ketchup och senap. VA?! Lasagne är väl inte ketchup eller senap???

Jag blickade längtansfullt på Londonölet, men eftersom det bara är bebis-öl köpte jag det inte. Visste ju att jag hade var sin kall starköl i kylen hemma. Men snigg etikett var det!

London calling, kändes det som…


Vi hasade runt
och handlade jag vet inte vad, men till sist närmade vi oss kassorna. På vägen noterade jag denna chokladbit. Passar ju bra för oss som är skilda. Choklad är ju trösterikt. Inte för att jag behöver tröstas, tvärtom, men det finns ju en del som skulle behöva hjälp att gå vidare. Nej, nu ska jag inte gå över några gränser, så jag spyr inte upp mer galla. Jag bara strör lite salt i såren, för idag känner jag av mina egna sår så det räcker. Då är jag inte go att tas med. Det är därför jag har burit min Serial Bitch-tischa. Som varning, liksom.

Jag känner mig som en skild padda rätt ofta.


Totalt fick vi med oss sex påsar
samt en flaska rödvin till kvällen från Systemet (Så! Nu kan alla läsa öppettiderna till Systemet i Stormarknaden. För det ska väl handlas – i morgon är det ju fredag.) Jag köpte ostar som verkligen luktade skit. Hela bilen luktar därför skit, skit, SKIT nu. Men ost är jävligt gott och i afton ska vi mumsa.

Först åkte vi ut till Himlen med fem påsar och ytterligare tre påsar från gårdagens shopping. Jaa, somliga har väldigt många barn (fick jag ju inte skriva om) verkligen påssjuka!..

Fast du kanske minns de här sniggingarna från tidigare idag?

Skogens guld.


Jag kan meddela
att dessa är uppätna nu tillsammans med var sin omelett och rostat bröd. De var så fint plockade och rensade! Betänk, att de är plockade av en yngling som fyllde 80 bast i tisdags!!! Det tycker jag är häftigt! Grattis i efterskott, mammakusinen B:s man A!!!

Det har annars inte varit nån av mina bättre dagar idag. Känslor ligger på ytan och svallar och jag har inte mått så bra utan har haft ont lite här och var. Ska strax in i duschen och tvätta av mig eländet. En dusch och hårtvätt brukar nämligen hjälpa till viss del.


*Mitt dasslock = Toffelhanden


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag stod shoppingtur till klädaffär på landet på agendan. Mitt syfte med turen var att köpa en ny plånbok eftersom min var trasig samt strumpor, även de trasor en masse i min låda. Fästmön skulle försöka byta en vara och Person nummer 3 fick en peng av undertecknad för att h*n har arbetat hårt och även har lyckats nå flera alternativ för framtiden – hur valet sen blir, är en annan femma.

Clark Kent* hittade nästan själv, trots att man bitvis lagt om vägen. Men vi kom fram till rätt ställe!

Hit åkte vi idag! F:A på skylten står för FIRMA och ingenting annat.


Vi uppehöll oss i byggnaden
i cirka tre timmar. Ganska svettigt… Solen lyste stekhet när vi anlände, men när vi skulle svalka oss med var sin glass drog molnen ihop sig…

Huset som Gud glömde? Njae, men det blev ett herrans åskväder.


Det blev ett herrans åskväder
och regnet vräkte ner när vi efter lyckad shoppingtur färdades längs kringelikrokiga landsvägar in till en mindre ort för middag. Fast man kan ju tro att vi besökte Herren själv…

Änglar och bedjande flickor… Åt vi i Herrens hus?


Jag tror att alla inblandade var nöjda.
Baksätet var fullt av påsar i alla fall, liksom bagaget.

Påssjuka? I baksätet fick precis en person och de flesta påsar rum.


Efter avsked i Himlen
– nu är Vuxliga veckan slut – vände Clark och jag hemåt New Village. Vi tog gamla vägen och som vanligt blev det bomfällning.

En stunds avkoppling i bilen när bommarna i Gamlis fälldes.


Hemma packade jag upp
min påse och min rygga. Jag fick allt detta för 883 kronor:

En Fred Perry t-shirt, två par trosor, en present till ett födelsedagsbarn, en present till mamma, ett par strumpor, en påse tuggummi, ett födelsedagskort till mamma, en BH, tre chokladbitar, en plånbok och bomullspads.


Dyrast var förstås t-shirten,
som är blå med vinrött tryck, samt BH:n. Tvålarna, kortet och padsen kostade bara tio spänn styck. Plånboken gav jag 99 pix för, vilket innebär att den inte är av äkta skinn, men det skiter jag i. Jag är nöjd och tycker att jag har fyndat!

Jag hade tänkt köpa flera par strumpor, men eftersom jag lever på stor fot får jag mest titta på herravdelningen och jag vill inte bara köpa svarta strumpor och aldrig i livet beige. Men jag hittade ett par roliga grå som man skulle kunna säga är fiskbensmönstrade.

Fiskbensmönstrade strumpor, det vill säga strumpor med en cool katt i solbrillor på, en katt som uppenbarligen har ätit en massa firrar och bara lämnat benen kvar.


Medan jag satt på toa
hemma ringde nån idiot som inte fattar att jag har NIX på min telefon. Numret var 0480463068 och vad jag förstår är det Fortum som döljer sig bakom det numret. Där är jag INTE kund och tänker INTE bli. Skäms, säljare, som inte kollar NIX först!!! Men tur för dig att jag satt på toa och SKET i att svara!

Sen ringde jag mamma och lyssnade på vad hon hade att säga i 30 minuter. Hela helgens agenda kom, så nu vet jag precis vad och när och hur jag ska göra på lördag, framför allt. För mig är det viktigaste då att göra fint på pappas grav. På tisdag är det nämligen sex år sen han lämnade oss.

Nu har jag tömt och kastat (nej, den kan verkligen inte vara bra att ha, den var trasig!) min gamla plånbok och fyllt min nya. Den verkar rätt OK, även om vissa av kontokortsfickorna är väldigt trånga.

Dags att flukta igenom dagens lokalblaska och bänka sig i bäste fåtöljen klockan 21 när Tyst vittne (tredje delen av sex) knackar på rutan.

Jag är trött, jag har ont i hälen, håret rasar av mig, men jag är nöjd med dagen. Nu väntar en ensamdag i morgon med städning och bilfix och så långkörning på fredag.


*Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Så har man gjort av med pengar igen. Tänk, en dag före lön! För ett år sen kunde jag inte ens köpa bröd ibland dan före a-kassans utbetalning. Det är därför jag känner mig som en miljonär när jag får lön. Stenrik. Ändå har jag ingen fet lön. Men den räcker. Och får jag fast jobb nån gång ska jag dela med mig till andra som behöver. Inte bara allmosor när jag kan utan ett fadderbarn, har jag tänkt mig. Ett barn som jag kan hjälpa genom skolgången. Fästmön har, förutom fyra egna barn, också ett fadderbarn. Det tycker jag är bland det bästa man kan göra. Och för mig blir det ju så nära ett eget barn jag kan komma. Ett fadderbarn.

Vi skuttade iväg till Jysk. Där slutade man efter en kvart att förvånas över att folk vågar ge sig ut iklädda precis vad som helst. Herremajgadd, ingen självinsikt alls! Jag gillar inte till exempel när folk kommer mer eller mindre nakna till affären. Det känns… äckligt. Så jag bylsade på mig en tjocktröja över t-shirten, båda tjockis-svarta, förstås.

Jag fyndade på Jysk. Det blev två (2) kuddar till sågspånshuvet och en tvålpump. Min förra tvålpump kastade jag ju häromdan eftersom den hade rostat sönder i botten. Ett tag var jag inne på att köpa en sån här farbror också:

En polyesterdammvippa, med formen av en gubbe. Så vitsigt!


Bredvid Jysk, nästan, ligger Plantagen
och det blev nästa stopp på vägen. Somliga skulle kolla på nåt och jag var glassugen. Det blev Anna som fick bjuda idag. Hon är ju lättlurad, som en riktig… kruka..?

Krukan Anna.


Så blev det ett besök på Rusta
innan vi vände tillbaka mot New Village. Jag köpte en rulle silvertejp till mina ögonbryn, schampo, ett storpack KitKat-choklad och ett  nytt duschmunstycke med tillhörande slang. Nån gång när jag känner mig modig ska jag ge mig på att försöka byta skiten ut det trasiga munstycket.

Duschmunstycke. I bildens nederkant synes en Toffelfot sticka fram, en riktig svartfot…


Jag blir ofta eyeballad när jag går i affärer.
Gissar att jag ser konstig ut på nåt sätt. Anna säger att jag är snygg, men hon är ju jävig. Idag var jag extrakänslig för folks blickar. Folk kan liksom inte glo snyggt och diskret. De glor uppifrån och ner, nerifrån och upp. En del tappar nästan hakan och jag har god lust att smälla ihop käftarna på puckona genom att dutta till dem under hakorna. Värst av alla glodde två flator på Rusta. F*n om ni vill nåt, typ hälsa eller snacka en stund, GÖR det. Glo bara inte så förbannat, jag blir vansinnig!

Sen åkte vi till Tokerian för att köpa bröd och jag kunde konstatera att jag och mamma hade vunnit 16 kronor på Lotto. Fast nog undrar jag hur i h-e man kan kalla ett bröd för

kusar. 

Kusar eller busar för mig är andra benämningar på snorkråkor, snorkulor och sånt. Ja, kärt barn har väl många namn, men vem vill ha kusar i brödet? Anna. För hon valde det.

Anna ville ha kusar.


Ja, Clark Kent* var sannerligen full där bak
när vi kom till parkeringen hemma. Påssjukan var svår idag.

Fullt där bak. 


Det var bara att inse att friden var slut
när vi kom upp i lägenheten. Alla vädringsfönster åt baksidan fick stängas och balledörren** fick förbli tillsluten. Ändå känns en genomträngande lukt som får mina luftrör att svida och en lika genomträngande röst får mina trumhinnor att krusa sig. Baske mig om inte till och med klippet av gräs med vanlig kökssax hörs upp till mig! Svårt irriterande och jag hoppas att de nya fönstren stänger ute såväl stickande lukter som störningsljud bättre… Till tröst tog vi en fika, för vi hade bullar och muffins kvar. Sen ringde jag mamma. Nu inväntar vi lämplig mattid så att vi kan åka till Mac Jack och slaskäta lite.

I kväll blir det kanske lite TV eller en stunds läsning. Alla bra filmer håller på fram till småtimmarna och vi ska upp klockan sex i morgon bitti eftersom det är en ny arbetsvecka, så filmerna kanske vi skippar till förmån för nån blodig amerikansk deckare av nåt slag.


*Clark Kent = min lilla bilman
**balledörren =  balkongdörren 

Read Full Post »

Dags för veckans höjdpunkter (Blå) respektive lågvattenmärken (Gulgult är ju, som bekant, fult). Så här är det:

Blå

Gul

Read Full Post »

Det här med lön… Jag är fortfarande inte van att det kommer nåt som kallas lön den 25:e. Och jag känner mig som en miljonär varje månad! Jag kan betala månadens räkningar – ändå finns det pengar kvar. För att jag har fått lön.

I fredags fick jag lön. Tänkte inte mycket på det, mer än att jag igår beställde Ögonen. Nåt ville jag ge mig själv för att jag jobbar på och för att jag orkar jobba. Vem trodde att jag skulle palla jobba heltid direkt efter att inte ha jobbat på två år och åtta månader? Ingen mer än jag själv, tror jag. Idag har jag jobbat heltid i nio månader utan en enda sjukdag. Så det var mycket därför jag skickade efter boken igår.

Söndag och Mors Dag. Det är inte bara min mamma som känner sig ensam idag (det sa hon typ tio gånger under den halvtimma vi telefonerade idag), det gör även jag. Alla är ju med sina familjer och jag sitter ensam hemma när jag är ledig – som vanligt. Fästmön kan ju inte hjälpa att hon jobbar, men det är bara skittrist att hon jobbar varannan helg, det vill säga de helger hon inte har barnen. Vuxenhelgerna.

Det är 30 grader varmt idag och inte ett moln på himlen. Därför bestämde jag mig för att inte deppa ihop utan åka till Stormarknaden. Det borde rimligen vara lite folk där när det är så varmt. (Fel förstås, där är ALLTID massor av folk!) Tre typer av varor skulle inhandlas:

  1. ramar
  2. mjukisbralla att ha hemma
  3. mat

Men jag fick påssjuka* och titta vad jag kom hem:

Dagens shoppinghög bestod av ramar i olika storlek, en mjukisbralla, en hoodie, en mejselsats och en Wunderbaum till Clark Kent**.


Ramarna köpte jag på lite olika ställen,
bland annat på Clas Ohlson. Där hittade jag också ett set med elektronikmejslar som jag kostade på mig för 19 kronor. Jag hade inte tänkt handla där efter vännen Gunillas misslyckade affär, men den här mejselsatsen var toppen, kan jag meddela! Jag har många skruvar lösa och har nu skruvat åt dem både på solbrillorna och mobilen! Huvet mitt går inte att skruva på, tyvärr.

En mejselsats med vilken jag bland annat kan skruva åt de minimala skruvarna i mina solbrillor.


Tidigare i våras gjorde jag själv en dålig affär.
Anna och jag besökte Lager 157 och jag köpte en blå Russell-hoodie. Den är verkligen snygg, tycker jag, och jag älskar att chocka vänner och kollegor genom att explodera i färg i stället för sedvanligt tjockis-svart när jag bär den. MEN… Efter första tvätten upptäckte jag ett hål i sömmen till fickan på magen. Och nu, efter andra tvätten i fredags, upptäckte jag att de vita konturerna runt texten på framsidan börjar lossna. Självklart har jag följt tvättråden! Jag är rätt förbannad för det här och inser att jag borde åka till affären med tröjan och klaga. Men naturligtvis har jag inte kvittot kvar och det är verkligen länge sen jag köpte den, typ två månader.

Vid pilarna ett par ställen där den vita konturen har lossnat, men det finns fler!


Därför tyckte jag så synd om mig själv
att jag idag inte bara inhandlade en Adidasbralla att ha hemma utan också en Pumahoodie på Intersport! Se översta bilden!

Till middag idag köpte jag en bunke sallad från ICA Kvantum. Vi får hoppas att den är lika god som priset var högt – 98 kronor… Jag ska strax inta den på ballen*** och hoppas att alla skrikande ungar håller sig inne en stund så jag får lite matro och samtidigt kan läsa min bok på gång, den sista av böckerna jag fick av vännen FEM i födelsedagspresent.

En bunke svindyr sallad från ICA Kvantum.


Ramarna ska jag använda till diverse bilder
som jag har liggande. Tanken var att jag skulle greja med dem

en regnig dag

men jag kunde förstås inte låta bli att börja. Den största ramen gick till affischen för Elisabeth Ohlson Wallins utställning Hetero & etno-norm, en utställning vi såg på Kulturnatten i höstas. BTW, är Elisabeth släkt med Clas???

Äntligen är den inramad, utställningsaffischen för Hetero & etno-norm! Ovanför den ett foto som jag har haft ett tag på min och Annas förlovade händer.


Det mest akuta att få in i en ram
var emellertid den fina akvarellen som jag fick i 50-årspresent av duktiga Arga Klara. Men nu är det fixat och tavlan pryder sin plats – på min toadörr!

Pee och Poo, målade av Arga Klara, pryder nu min toadörr. Ovanför dem den fisande ängeln som Elias fortfarande skrattar åt – och jag med, förstås! 😆


*påssjuka = när man shoppar så mycket att man bär på MÅNGA påsar
**Clark Kent = min lille bilman

***ballen = balkongen 

Read Full Post »

En tripp in till stan. Med buss. Vånda! Men det gick bra, jag överlevde den här gången, precis som sist (när det nu var).

Mål ett för min del var att hämta Pridebiljetterna på Musikens Hus.

Två Pridebiljetter till mig och Fästmön! 😛


FEM väntade tålmodigt
medan jag hämtade biljetter och dokumenterade detta. Ja, jag hade ju förvarnat att jag är jobbig med min kamera.

FEM väntar.


Nån tur upp i huset
för att kika på utsikten blev det inte. I stället styrde vi stegen mot Vaksala torg där det var lördagsloppis. Och träff för gamla bilentusiaster.

FEM styrde stegen mot loppisen.


Det var sjukt mycket att titta på
och massor av folk, så vi gick bara en liten runda. FEM hade visst annat för sig också.

FEM passade visst på att befria några flygare också.


FEMs primära mål
var att besöka Lush som ligger i S:t Per gallerian. Där luktade det mycket. Men gott.

Det luktade både mycket och gott på Lush.


Mitt andra mål
var att inhandla en present till Mor. För den som inte vet varför kommer här en påminnelse.

Nästa söndag är det Mors Dag. Men jag köpte naturligtvis inte detta örngott med en fruktans värd sär skrivning!  😡


Så blev det dags för lite intag
av nåt ät- och drickbart. Självklart tog jag FEM till min vän Greken och hans Kafferummet Storken, bästa stället i stan för kaffe och godsaker.

En härlig lunchfika på Storkens terrass.


Nu blev solen riktigt varm
och min jacka åkte av. Jag kikade uppåt takåsarna. Filosoferade för mig själv att jag är alltför sällan i stan…

Uppåt takåsarna.


Det fanns massor
med lustifika exemplar som kunde ha

recenserats 

på en blogg nära dig, men jag har varit så elak, så elak på sista tiden att jag måste försöka mesa till mig nu. Jag sippade lite snällt på en underbar cappuccino i stället. TACK mamma, för fikapengen! Den räckte nästan.

En underbar cappuccino fick mig att hålla käften och inte kommentera lustifika exemplar.


Bokantikvariat blev nästa mål,
även om vi tog en tur in på Åhléns först för strumpinköp. Jag tog med FEM till mitt favoritbokantikvariat i Uppsala, Röda Rummet.

FEM vid Röda Rummet.


Där gjordes en del fynd.
FEM hittade nåt åt sig, jag hittade nåt åt Anna. Dock inte denna bok, den fick bo kvar på Röda Rummet:

Den fick bo kvar på Röda Rummet. 


Dags att bli lite kulturella!
Vi hasade genom centrum upp mot Dômen. Medan vi gick där och pratade, rundade vi ett hörn och –  HEPP! – så stod hon där, så magnifik mot den blåa majhimlen! Och – HEPP! – så träffade vi på före detta fakultetskollegan, trevlige J med fru K som bonus.

Magnifik, eller hur?! (Frågan är retorisk och tarvar inget svar, tack.)


Det hade just ringt ut för ett bröllop,
så vi hade tur. Inne i Dômen var det häftigt som alltid. Jag gillar till exempel ljusträden.

Ett av Domkyrkans ljusträd.


Sist jag var i Domkyrkan
var på en begravning. Den där tillställningen när jag ignorerades av ett antal före detta kollegor och satt mitt emot Annas styvmoster Elsie Johansson.

En annan favoritplats i Domkyrkan är Gustav Vasas gravkor. Där ligger han med två av sina fruar (Visst hade han väl tre? Ja det hade han.)

Taket i Gustav Vasas gravkor är så otroligt vackert – blått med gyllene stjärnor.


FEM hade nu börjat bli trött i fötterna
 (själv är jag ju mycket yngre än hon – cirka fyra månader – och pigg och rask… NOT!) och blivit sugen på glass, men se jag styrde om lite där och vi tog oss ner till Åkanten. Det fläktade härligt från Floden. Vi sjönk ner i alltför mjuka soffor och sippade på kalla drycker – för FEMs del en läskeblask, för min del en stor stark.

FEM kollar sina inköp. Snacka om att människan fick påssjuka!..


På väg till bussen
hem stannade vi på ICA S:t Per och kompletteringshandlade till kvällens middag.

Hemma igen fick FEM publicera sitt andra gästbloggsinlägg medan jag grejade med mina inköp:

Mina inköp: en bok till Anna och ett paket till Mor.


Om jag köpte nåt till mig själv?
Självklart gjorde jag det:

Livets nödvändigheter just nu, i kombination.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »