Hjärtegott och tankar om livet, det där som kan vända, du vet…

Livet kan vända på ett par sekunder. Det vet vi som har sett Anja Kontors förträffliga intervjuserie med just titeln När livet vänder. I kväll går den sista delen och det här var ett sätt för mig att påminna dig så att du inte missar att glo på SvT2 klockan 20.30.

Jag har varit på en fin lunch med Den Hjärtegoda L. Vi träffade på M, som jobbade i vårt hus, men som lämnade vårt universitet för ett annat universitet, så det blev en glad och tjattrig lunch på tre-kvinna-hand. Inte är jag nån som brukar lägga märke till kläder och smycken hos kvinnor, men Den Hjärtegoda L hade en otroligt söt brosch på sig.

Fem photoshoppade små ryska gummor. (Nej, iPhonen är inte bra på närbilder där ljuset faller fel. Inte vet jag om bilden blev bättre, men…)

Lunchen var ju som sagt ett ynkligt TACK för den otroligt fina middagen Den Hjärtegoda L bjöd mig och Fästmön på den 24 november förra året. Den där lördagen när vi åt så vi nästan både storknade och sprack… Men Den Hjärtegoda L har ju inte fått sitt epitet av mig för intet – L är verkligen Hjärtegod! Du har väl hört läst historien om brödpåsen? Inte ens idag, när det var jag som skulle bjuda Den Hjärtegoda kunde hon låta bli att vara snäll! Jag fick en otroligt söt liten svart korg med påskgodis – och en elefant med texten

Var stark

på. Den elefanten ska jag ha med mig överallt från och med nu!

Den lilla elefanten skymtar på denna återigen photoshoppade bild. (Jävla iPhonekamera!)

På väg upp till institutionen stannade jag till vid lunchrummet där arbetskamraterna på institution 1 hade påsklunch. Jag växlade några ord med en del favoriter som G och I och P och M… Och oj så jag kommer att sakna dem om… Jag fick lite återkoppling av M kring ett viktigt möte igår, men den informationen delar jag med mig av senare i ett låst inlägg.

Och så träffade jag Johan som också hade varit på möte idag. Han får med sig någonting gott härifrån och får till och med en avtackning. Jag önskar så att det hade varit en början till en karriär, men samtidigt har vi vetat vad som gäller i tre månader. Men jag ser också att det är en ung man med en helt ny självkänsla och ett självförtroende som jag hoppas ska lyfta honom till nya höjder nån annanstans. Vi vet så lite om när livet vänder, som sagt…

Lyft mot nya höjder.

Ha en bra onsdag! I morgon inleds påsken – men ingen tycks fortfarande veta vad skär i skärtorsdag står för. Kom igen nu, enlighten me!

Livet är kort.

Read Full Post »

Livat och glatt

Igår var det tämligen livat och glatt på jobbet. Jag var på femte våningen, hos institution 1, för att jobba. M hade ställt fram ett gigantiskt påskägg och köpt inte tolv kilo godis som jag angav igår utan 14 kilo. Som Å sa hade man MYCKET att kopiera och skriva ut igår – för varje gång var man ju tvungen att passera Ägget och då dök ens lilla hand ner. Tyvärr gillade min mage inte alls godiset. Men jag tog den smällen igår. Fem gånger, typ.

Massor av godis.

Under eftermiddagsfikat visade M hur man skulle gräva för att hitta godbitarna i ägget – som om det inte var fullt av såna… Därför kan M nu lägga till titeln

1:e godisgrävare 

på sitt visitkort. Det tyckte vi alla var så roligt att vi skrattade så tänderna flög ut. Eller så berodde tandtappet på att vi hade ätit för mycket godis…

Tänderna flög ut, så mycket skrattade vi. Eller kanske berodde det på att vi åt för mycket godis…

Tro det eller ej, men mellan toabesöken och godisgrävandet fick jag en del gjort. Jag jobbade främst med institutionens intranätsidor igår. Dessa har varit eftersatta eftersom jag ju ska fokusera på de externa forskningssidorna just nu. Dessa granskas emellertid mest just nu innehållsmässigt och då är det ju inte så mycket mer för mig att göra mer än att avvakta. På eftermiddagen dök S med barn och partner upp och det var så roligt! Vi telefonerade för nån månad sen och jag tänkte höra av mig efter påsken för att diskutera en fikaträff. Nu blev inget bestämt, men fika ska det bli.

Lämnade byggnaden ganska prick klockan 16 för vidare färd in till stan där jag skulle lägga mitt huvud i M:s kompetenta händer. (Fasen vad alla heter nånting på M…) Jag blev som vanligt mycket nöjd med såväl klipp som f’ärg. För nu är det inte slingor som gäller längre – då blir jag vithårig – utan färg, vilket ger mig tillbaka min vuxliga hårfärg, men något mörkare. Totalt gick det hela på 950 pix. Det kan tyckas mycket, men det är värt varenda kronor! Jag föreslog M att starta ett litet skrivprojekt, men jag tror inte att M nappade. M är definitivt inte lika elak som jag, nämligen.

Fästmön hade varit söt och köpt makrill till min middag, så jag åt tre knäckemackor med markill i tomatsås och ost. Anna själv hade ätit nån sorts kål igen, det var helt tydligt med tanke på de… lukter som fanns i hemmet. Idag ska Anna fortsätta vara söt och ta emot min mamma som landar med riksfärdtjänst nån gång i eftermiddag, runt 14 – 14.30-tiden. Själv måste jag jobba. Det är bara att försöka slå bort alla funderingar och tänkbara scenarier, jag har fortfarande inte fått nåt konkret att ta ställning till. Men det är svårt att hålla motivationen och flaggan i topp, kan jag meddela. Ett glädjeämne och en ständig källa till finputs är emellertid mitt Husbygge! Tack och lov för såna arbetsuppgifter!

Institution 1 ska ha påsklunch idag, men jag deltar inte av flera skäl. Ett är att jag måste försöka ta mer och mer avstånd så att jag inte lär sakna folk alldeles förskräckligt mycket ifall att… Men det främsta skälet är att jag äntligen ska få bjuda Den Hjärtegoda L på lunch – ett rätt futtigt tack för den utsökta måltiden hon gav oss i förlovningspresent i efterskott.

I morgon är det skärtorsdag och jag ska vara ledig. Eller rättare sagt, jag ska storhandla. Med mamma. Vi får se hur det går. Nån gång under påskdagarna måste jag försöka tvätta min skitiga bil också. Vidare har jag hört mig för lite med min Nästanbror om vi ska stråla samman och inta nån form av fast och flytande föda gemensamt. Det gladde mig för övrigt att lokalblaskan uppmärksammade att hans nya bok kommer ut i april. Visserligen var det bara en liten notis, men det var bild på författaren också. Det minsta blaskan kan åstadkomma, tycker jag. Själv hoppas jag på att få äran att recensera boken på en blogg nära dig.

Anna ska jobba och hänga med sina barn och deras pappa och sin egen pappa och mamma och syster och bror och allihopa i påsk. Jag hänger med mamma, som ska få sina julklappar i kväll. Vem hänger du med??? Skriv några rader i en kommentar och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdagstoffligt

På väg hem i bilen igår var det dags att bryta ihop igen. Skälet var väldigt enkelt. Innan jag åkte från jobbet skuttade jag upp till institution 1 för att flukta igenom papperstidningsutgåvan av lokalblaskan. Växlade några ord med ML som undrade om jag ska vara med på påsklunchen i nästa vecka.

Tyvärr går inte det för mamma kommer hit.

sa jag.

Och bara för det fick jag krångla och byta dagar med Den Hjärtegoda L, som jag vill bjuda på lunch som tack för den fantastiska måltiden strax före min operation. Dessutom… skulle jag nog bara bli ledsen.

Naturligtvis fick jag förklara varför. ML tyckte att det var jättetråkigt för, som h*n sa,

Vi har trivts så bra med dig här!

Så klart orden värmde, men jag hann knappt ut i bilen förrän tårarna trillade. Och när jag satt där och marssolen, som trots allt är ganska stark, lyste på mina kinder genom de smutsiga bilfönstren… Då såg jag hur tårarna gjort stora fåror på mina kinder. Det är sant! De här sista årens prövningar har gjort mig… gammal.

Hemma väntade en gigantisk strykhög och vad passar väl bättre som lindring när man är ledsen än kroppsarbete. Efter avklarat arbete unnade jag mig två kexchoklad till middag. Sen mådde jag förstås illa, men det är ju skit samma.

Innan jag fick slå ner rumpan slog jag in… julklappar! Ja, det blev ju så att jag hann köpa två julklappar till mamma förra året, men jag hann inte överlämna dem. Därför får hon dem nu till påsk. Hon har frågat vad jag önskar mig. Det blir ju bara dumt, för jag vet ingenting mer än sånt som inte går att köpas för pengar. Och en Ajfån. För, som sagt, jag måste ju vara kontaktbar även framöver. Sen. När det är över det här äventyret jag har deltagit i sen september 2011.

Ett hårt paket och ett mjukt paket till mamma.

Resten av kvällen ägnade jag åt mitt favoritprogram Antikrundan. Telefonerade med Fästmön efter det. Det ska bli så skönt att få sällskap i kväll, efter den här skitveckan. Till helgen kanske det blir en (inköpt på DVD) eller annan film (bio), det beror lite på hur vi mår. Det viktiga är att vi är tillsammans, inte vad vi gör.

Och i natt har det snöat. Mycket.

Livet är kort.

Read Full Post »

Fullspäckade dagar

Jag såg för mitt inre öga att dagen idag skulle bli lugn och mysig på jobbet. För bara nån vecka sen hade jag ett litet ”studiebesök” inbokat idag på förmiddagen. Resten av dan tänkte jag ägna åt att skriva på min kommunikationsplan som jag ju ska presentera veckan efter påsk. (Ursäkta om jag tjatar om planen, men jag är nervös! Att ta fram den här planen har varit mitt huvuduppdrag här på institutionen. Nu när jag får förlängd anställning till och med juli i sommar ska jag delvis jobba åt en annan institution här i huset.)

Men så blev det förstås inte… Min besökare kommer klockan tio. Klockan elva har jag en intervju på engelska med en rysk forskare. Klockan tolv bryter vi för påsklunch, annonserad som

Swedish Sandwich Cake.

Klockan 13 har jag min andra intervju med en forskare, dock på svenska. Efter detta tänker jag skriva ner resultaten av intervjuerna, peta in det som ska petas in i planen samt lägga planen på en USB-sticka och ta med. För sen bär det av söderut, ner till mamma, för några dars påskledighet.

Pippina är så glada att de inte blev kokta till påskägg att de sjunger.

Clark Kent* är fullpackad med väskor och kassar och till och med en matta som jag har köpt till mammas hall. Det lär ta en stund att lasta in allt hos mamma, men i kväll finns inga andra planer mer än att fika och ta det lugnt. Fika gör jag nog för resten också på vägen ner, för att få sträcka på benen och skutta in på en toa.

Inför morgondagen har mamma gjort en att-göra-lista:

• storhandla påskmat
• diverse ärenden på stan
• titta på och eventuellt köpa presenter till mig
• inhandla påskblommor, bland annat till graven

Och så klockan 15.30 ska mamma till sin frissa. Hejåhå, mamma brukar inte vara raketsnabb, så vi får se hur detta går… På lååångfredag ska vi i alla fall ta det lugnt och fira min födelsedag fast jag inte fyller förrän om 20 dar då. Troligen superar vi på kinakrog. Det beror lite på vädret, enligt senaste rapporten skulle det komma en snöstorm. Då får jag kanske lägga till

• skotta fram bil

på att-göra-listan… Vidare ska vi ut och plocka påskris – det är tradition – och så vill jag upp till graven och göra fint med penséer till pappa.

Fästmön har barnen lite av och till i veckan, men till påsken är endast killarna hos henne. Jag saknade henne redan i måndags och det är aldrig roligt att fira storhelger – eller ens några helger – på var sitt håll. Anna ska emellertid jobba lite också och som sagt, sen har hon sällskap av sina två söner. Men ändå. Ibland önskar jag att jag kunde klyva mig och vara på två ställen samtidigt. Fast det är ju omöjligt eftersom mamma bor 30 mil härifrån, ungefär…

*Clark Kent = min packade lille bilman

Read Full Post »

Kunskap!

Jepp! Rubriken säger

Kunskap!

och det är precis vad jag får varje dag på arbetet. Jag kan inte säga tillräckligt många gånger hur tacksam jag är för detta! Men också hur jäkla medveten jag är om att allt kan ryckas ifrån mig om en timma eller ett par månader. Men jag kan inte tänka så, jag vill inte tänka så. Jag vill tänka på framtiden med tillförsikt. Försiktig tillförsikt. I morse mötte jag förra kollegan M och jag kände nästan skuldkänslor för att jag har ett sånt fint kontor och förmånen att få jobba i en sån stimulerande miljö – medan M delar rum med tre (3) kollegor… Inte särskilt optimalt…

Jag jobbar på med intervjuerna denna vecka och nästa, detta för att jag har ett avstämningsmöte med prefekten efter påsk och dessutom ska ha en dragning i ledningsgruppen en dag senare. Omvärldsbevakningen verkar funka nu, men via mig. IT-ansvarig har skapat en funktionsbrevlåda dit mejlen ska styras. Nu gäller det att få alla 40 -50 pers att ansluta sig dit… Jag kan vara väldigt övertygande när det behövs, samtidigt som jag respekterar den som vill stå utanför och som har godtagbara skäl. Vidare försöker jag bygga upp institutionens intranätsidor och arbetet går framåt! Det är så kul att få vara med från början – och så vet jag att jag gör en insats och avlastar S som har massor att avsluta innan bebisen kommer!

En frukt från kunskapens träd?

Det är inte så lätt att knapra på frukt – från kunskapens träd? – när det står ett påskägg med godis bara en bit här ifrån. Men jag försöker låta bli och jag försöker rikta tankarna åt annat håll. En tanke som just slog mig var hur farfar Pastorn skulle ha tänkt och tyckt om mitt nuvarande jobb, där kunskapens frukt är baserad på bevisade teorier och inte teologiska… Samtidigt har jag fått höra att farfar var hyperintelligent och kunde ha blivit vad som helst. Men han brann i tron och blev pastor. Och det är värt mycket respekt, det också. Farfar hoppade över två klasser i grundskolan, jag endast en. Så man kan väl säga att jag kanske har ärvt en liten del av intelligensen, men inte så mycket… 😉 Andra klass, som Elias går i just nu, har jag bara gått i två månader. Sen hoppade jag vidare och fick ny fröken och nya klassisar – FEM, till exempel, och min f d fru – och en ny skola. Tjolahopp, liksom!

Idag är det institutionsmöte, tror jag. Jag misstänker att vi fikar och äter godis och laddar för morgondagens påsklunch, Swedish Sandwich Cake! Det är underbart med

a bilingual uni!

Read Full Post »

Änglamakerskan

Året är 1974 och en familj försvinner mitt under en påsklunch – förutom den minsta flickan. Det är grundhistorien i Camilla Läckbergs senaste deckare Änglamakerskan.

Om en familj som försvinner – och om dess änglamakerskor.

                                                                                                                                                            Det har gått många år och Ebba, den lilla flickan, nu vuxen, återvänder till sitt barndomshem med sin man Mårten. De sörjer sin lille son Vincent, som dött i en tragisk olycka, genom att renovera huset på ön Valö. Ön där Ebbas pappa drev en hård internatskola. Men så brinner huset och en dag är det nån som skjuter mot Ebba. Polisen Patrik står i centrum för utredningsarbetet tillsammans med Gösta, som en gång tillsammans med hustrun tog hand om den lilla föräldralösa flickan, Martin (märkligt nog med samma förnamn som författarens man) och så den mindre kompetente chefen Mellberg. Och så Erica, förstås, Patriks fru, som gärna lägger sig i polisarbetet. Hade jag varit Patrik så hade jag inte haft lika stort tålamod med detta, kan jag meddela.

Detta är en ganska typisk Läckberg-deckare. Det fikas, visst, men inte överdrivet mycket. Det dras paralleller till historiska händelser i världen och i närområdet, ett grepp Läckberg använt sig av i tidigare i framför allt Tyskungen. Dessutom handlar det delvis om liknande händelser som i den boken. Och den om att förlora ett barn har Läckberg också berättat.

Nej, det är inte mycket nytt hon kommer med den här gången, Camilla Läckberg. Ändå tycker jag att den här boken är spännande även om den bitvis känns seg och känslan av att jag har läst det här förut i nån av Camilla Läckbergs tidigare dyker upp ganska ofta. Medelbetyg, inte mer, blir det.

Read Full Post »

Påskafton med mycket gott

Det var en decimerad skara som for ut till morfar för att äta påsklunch. Fästmön och jag fick endast med oss 50 procent av barnen, det vill säga Linn och Elias. Men det var gott nog! Elias har hostat mycket idag och det var tveksamt om vi skulle åka. Inte heller jag känner mig helt OK, men med lite Ipren och några halstabletter kände jag mig hyfsad. Anna har ont i halsen…

Extra starka – och extra äckliga. Säkert extra bra också!

                                                                                                                                             Morfar Bosse höll på som bäst och grejade i köket när vi kom. Han bjöd på sina berömda köttbullar och serverade en Janssons frestelse som var helt superb! Även prinskorv, potatis, bröd, ägg och flera sorters sill fanns att förtära. Jag blev bara tvungen att smaka en köttbulle och den VAR verkligen fantastiskt välsmakande! Passade också på att fråga Bosse om han inte hade gjort Jansson flera gånger, men han svor på att det var första gången…  😉

Jag skjutsade hem Förortsfamiljen efter några timmars ätande och åkte hem till mig själv för att hämta tidningen, vattna krukväxter och ringa mamma. Blev ju lite betänksam när mamma var så ledsen sist vi talades vid. Nu kändes det i vart fall bättre och på annandagen ska hon få besök av de troliga köparna och nån av dessas pappa. De hade ringt igår och bland annat sagt att de till 100 procent vill köpa huset, men att de vill titta närmare på diverse. De planerar att bygga ut och behöver kolla ett par saker. Nåja, vi får hoppas att de fullföljer köpet och inte backar ur i sista sekunden. På onsdag är det sen tanken att det ska kontraktskrivas.

Så snälla, håll en tumme så min stackars lilla mamma slipper bli så där orolig och ledsen igen!

När jag åkte tillbaka till Förorten satt Elias och min älskling och njöt av solen på ballen*.

Lite rynkade ögonbryn på grund av solen, inget annat!

                                                                                                                                                    Jag tog en kaffekopp, mitt påskägg och lokalblaskan och joinade dem. Det var helt underbart i solen. Så där lagom varmt. Och att sitta nära den man älskar en stund i stillhet och bara njuta är ju aldrig fel…

Anna var så söt idag, iförd sin blus med kockmösseärmar!

                                                                                                                                                    Nu är det kväll och vi planerar att inta kex med några goda ostar. En liten stund vid var sin dator först…

                                                                                                                                                   *Ballen = balkongen

Read Full Post »

Äggletning

I afton, efter den utsökta laxmiddagen (jag hade som sagt varit ner till Fyrisfloden och metat…), blev det så dags för äggletning. Letandet gällde stora som små.

Anna försökte förstå instruktionerna på min lapp.

                                                                                                                                                  Fästmön började leta i hallen. Hon såg lite smått förvirrad ut, för då och då hittade hon små lappar med bonusmeddelanden.

Men på den här lappen stod det visst ”Puss!”

                                                                                                                                              Jakten på ägget gick vidare ut i vardagsrummet. Vi skrattade så vi tjöt!.. Det blev rätt tokigt ibland…

I vitrinskåpet låg… Johans strumpor??? Nej, dem skulle hon bara knacka på och fråga efter. Ingen vet varför…

                                                                                                                                                    Till sist hittade hon i alla fall rätt rum. Men på skrivbordsstolen låg det inte nåt ägg…

Ha ha ha, på skrivbordsstolen låg bara en lapp som det stod ”Prutt” på!

                                                                                                                                                   Men skam den som ger sig! Anna hittade sitt ägg och hon blev helt överlycklig, så lycklig att vi alla undrade om hon blivit alldeles, jaa… fläpp… Rolig min gjorde hon i vart fall och snabb som 17 var jag på avtryckaren! Nu får jag säkert smisk!

Snacka om ÄGGsalterad!!!

                                                                                                                                                         Även vi andra fick ägg. Jag fick ett sånt här:

Anna hade fyllt det med rollokolor, choklad, hallon- och lakritsdöskallar, sockerbitar med vårtor, violgrodor, nougat, chokladägg och massor av smaskens! Mår lite illa nu, ärligt talat…

                                                                                                                                              Lillknatten, som hostade mycket nu igen i kväll, mumsade förnöjt på sitt ägg medan vi garvade åt bland andra Gula gubben på Talang.

Gott gotti gott gott!

                                                                                                                                                    Undras om det finns nån plats kvar i somligas magar för farbror Bosses/morfars påsklunch i morgon…

Speciellt till Kvast-Hilda kommer här en bild på hennes loverboy (hon älskar nämligen gult), Gula Gubben!

Vilken mysplutt, eller hur?! Jag är allt bra avundsjuk på Häxan…

Read Full Post »

Förortsförmiddag

Idag är Fästmön ledig, men vi var ändå uppe ganska tidigt för att forsla den lille mannen till skolan. Jag vaknade av dels magont, dels cat fight om duschrummet där båda tjejerna har sina prylar. Vet inte vem som avgick med segern, men när jag kom upp hade Fritz försvunnit och Linn åt frukost… Hoppas inte Linn blev alltför inspirerad av gårdagkvällens CSI Miami (den som ingår i veckans trilogi) som handlade om styckmord… 😉

Anna har kört igång en tvättmaskin och städat i badrummet, medan jag har surfat runt efter jobb. Inget idag heller, men det kan ju dyka upp nåt senare. Jag skickade iväg en ansökan till Drömjobbet i förra veckan, men har inte fått nån bekräftelse på att mejlet har kommit fram. Överväger att skriva ett nytt mejl och fråga… Uppfattas man som tjatig då, tro??? (Har ju ingen coach eller AF-handläggare att fråga om sånt här.)

Den här veckan är det påsk, insåg jag häromdagen, och idag ska Anna rota fram lite påskpryttlar så vi kan göra hemmet i Förorten lite ”påskigt”. Igår inhandlade vi ett påskris på ICA Solen – med de fulaste ljusblåa fjädrar i. Urk, men vi ska rota efter nåt annat snyggt att sätta i ”busken”.

Ruskigt fin vas har vi också, men den ska vi piffa till med nåt, vänta bara!

                                                                                                                                                             Jag ska åka över en sväng till mig vid lunchtid och vattna, lämna smutstvätt, hämta en bok och hämta tidning och eventuell post. Läser just nu Birgitta Anderssons självbiografiska bok Blondie – och jag har haft mycket svårt att lägga den ifrån mig, så bra är den. Tyvärr har jag bara några sidor kvar, så det är däför jag måste hämta hit nåt nytt läsbart… Får väl börja läsa Birgitta Anderssons blogg sen också, för jag har sett att hon där då och då släpper en del skönlitterärt material också!

Min mobil började fläppa sig igår. Det är batteriet som plötsligt laddar ur. Jag blir så trött… Nu känns det ÄNNU mer angeläget att kolla på en ny, men frågan är om jag är villig att betala över 4 000 (jag klantade mig ju och band abonnemanget till Telia i höstas så nu kan jag inte nappa på några erbjudanden…). Jag har ett nyare batteri hemma som jag ska testa, men om jag inte minns fel var detta nyare batteri sämre än det gamla som jag kör på nu. Och risken är att det är nåt annat strul med telefonen…

Mamma ringde igår en snabbis på mobilen (kanske därför den laddar ur så snabbt??? 😉 ) och berättade att det skulle komma ett par nu i eftermiddag och titta på huset tillsammans med mäklaren. Ett bud finns än så länge, men så var det visst ytterligare nån som övervägde att lägga ett bud. Det skulle kännas skönt om det bleve (konjunktiv!!! äntligen!!!) affär snart så att mamma kan flytta. I samband med flytten åker jag ner till henne, kanske en vecka, kanske två. Det beror ju lite på diverse saker. Drömjobbet, bland annat… Men innan jag åker ska Anna och jag fira påsk med barnen och ha en skön helg tillsammans helgen därpå. Påskafton är vi bjudna på påsklunch hos Annas pappa. Det ska bli gott och trevligt, men det är osäkert om vi får med oss mer än 50 procent av barnen.

Helgen därpå har Anna tagit semester och det råkar sammanfalla med hennes födelsedag! 😀 Vi tänkte inte slå på nåt mega-stort, kanske bara ta en heldag i Stockholm, bland annat. Min födelsedag är ju senare i april, men jag kanske befinner mig nere i Metropolen Byhålan då…

I morgon har Anna kurs på eftermiddagen, så jag lär vara hemma hos mig större delen av dagen när jag inte skjutsar min älskling, förstås. Kurslokalen ligger utanför stan och det blir ohållbart för Anna att försöka jobba först och sen hinna ta en buss till kursen. Mormor har vänligt nog lovat att hämta Elias på fritids!

Nu ska jag omvärldsspana lite i brist på lokalblaska, som jag ju inte har hämtat än!

Read Full Post »